I proposition 1996/97:137 Nollvisionen och det trafiksäkra samhället föreslår regeringen en ny inriktning av trafiksäkerhetsarbetet med utgångspunkt i att på lång sikt skall ingen dödas eller skadas allvarligt i trafiken. En målsättning vi naturligtvis ställer upp på. Regeringen lyfter fram ett antal sakområden inom vilka åtgärder bör vidtas som ett första steg. Här saknar vi motionärer ett sakområde, nämligen kollektivtrafiken och i synnerhet den för skoltran- sporter.
Vid skoltransporter, i synnerhet på landsbygd, används en mängd olika typer av fordon, alltifrån mindre taxibilar till fullstora bussar. Dessutom kan skolskjutsarna vara samordnade med den ordinarie länstrafiken. Det van- ligaste med länstrafikens trafik är att den är så anordnad att på- och avstig- ning enbart sker på särskilt anordnade hållplatser. På landsbygd förekommer det fortfarande att bussen hämtar eller lämnar passagerare/skolbarn direkt vid vägkant utan särskild hållplats. I sådana situationer förutsätts att övrig trafik på vägen har skärpt uppmärksamhet mot att skolbarn kan komma att passera antingen framför eller bakom den stillastående bussen, eller att någon/några springer över vägen till den väntande skolskjutsen.
För att något påkalla uppmärksamhet vid sådana tillfällen har flertalet av de fordon som används för transporter inom skolskjutsningen försetts med en slags "uppmärksamhetstavla" där det är möjligt att tända två blinkande gula lampor. Vid ett flertal tillfällen när en buss stannat vid vägkant utan att det finns någon särskild busshållplats, för att släppa av skolbarn, har tyvärr olyckor inträffat med både dödsfall och allvarlig skada. Utredningar har visat att det inte alltid är så att skolskjutsen tänt de varnande ljusen eller så har inte barnen tänkt på att det kan komma omkörande bilar, bilar som inte tagit hänsyn till de blinkande ljusen, just när de stigit av bussen.
I flera andra länder finns också detta problem, men i USA t.ex. har man löst problemet genom att införa omkörnings/förbikörningsförbud av ett fordon som med tända varningsljus släpper av skolbarn.
Under 1987/88 års riksmöte behandlades en proposition 1987/88:33 i betänkande TU 1987/88:5. I denna proposition behandlades frågan om stopplikt vid stillastående skolskjuts. Förslaget som då förelåg i propo- sitionen, som sedan TU då ställde sig bakom likväl som riksdagen, innebar att det ej blev ett beslut om stopplikt. Argumentet för detta var bl.a.: "Frågan bör dock följas närmare och utskottet konstaterar med tillfredsställelse att föredragande i propositionen har förutskickat att TSV avses få ett uppdrag med detta syfte." Citat från TU 1987/88:5. Sedan dess har visserligen en del utbyggnad av busshållplatser skett, men fortfarande händer allt för många olyckor och tillbud. Såvitt vi motionärer fått fram har dock varken dåvarande TSV eller numera ansvarig myndighet, Vägverket, gjort något åt problemet med olyckor vid stillastående skolskjuts, trots vad som sas i 1987/88 års beslut.
När nu en ny inriktning av trafiksäkerhetsarbetet skall läggas fast anser vi det vara mycket viktigt att det är de oskyddade trafikanterna som resurserna först måste satsas på. Vem är då mest oskyddad i trafiken om inte de yngsta som precis börjat vara ute i trafiken, där resan till och från skolan är deras första egna trafikarbete. Vi anser därför att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att forma ett regelverk som mer skyddar skolbarnen under deras resor till och från skolan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen för trafiksäkerhetsarbetet vid skolskjutsning.
Stockholm den 10 juni 1997
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Frank Lassen (s) Marina Pettersson (s) Ann-Kristine Johansson (s) Torgny Danielsson (s)
Gotab, Stockholm 1997