Som boende på landsbygden kan jag konstatera att postens service till oss har varit och är mycket god. Nästan varje dag året om får vi i vår brevlåda hem olika postförsändelser och vi kan också få hjälp med annan av posten utförd service. Detta är en service som vi vill ha kvar! Den betyder väldigt mycket för många. För många äldre på landsbygden är lantbrevbäraren den enda dagliga kontakten.
Men nu börjar många boende på landsbygden känna sig oroliga för vad som kommer att hända med denna postservice. Posten har lagt ner många postkontor och det finns väl orsaker till detta. Posten vill på sina håll samla ihop brevlådorna vid närmaste större väg och för många kan detta bli ganska långt ifrån bostaden.
Om man vill ha sin post utkörd som tidigare skall det kosta 1.500 kronor i serviceavgift. Dessa åtgärder stämmer inte överens med postlagen.
Vi har en postlag, och i den står att det i landet skall finnas en rikstäckande postservice som innebär att brev och paket kan nå alla oavsett adressort. Vidare skall det finnas möjlighet för alla att få brev befordrade till enhetliga och rimliga priser. Därutöver skall det finnas en rikstäckande kassaservice som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser .
"Hela Sverige skall leva" talas det om i många olika sammanhang. Vi som bor på landsbygden, som ser till att tätortsboende försörjs med, mat och ett öppet levande landskap, vill ha lika god postservice som de boende i tätort. En nödvändighet för en levande landsbygd är en väl fungerande postservice.
Även om posten har bolagiserats måste regeringen kunna garantera genom ägardirektiv eller avtal att postservicen på landsbygden inte försämras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om garantier för att postservicen på landsbygden inte försämras.
Stockholm den 6 oktober 1996
Birgitta Carlsson (c)
Gotab, Stockholm 1996