med anledning av prop. 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter
Riksdagen beslutade den 9 juni 1993 att Bergslagsdiagonalen
ska tillhöra stamvägnätet. Bergslagsdiagonalen, enligt
riksdagsbeslutet, omfattar sträckningen Borlänge-Örebro-
Motala-E 4.
Som begrepp och samverkansprojekt mellan berörda kommuner omfattar
Bergslagsdiagonalen hela sträckan Ödeshög-E 4-Motala-Örebro-Borlänge-
Falun-Bollnäs-Söderhamn-E 4.
Efter riksdagens beslut har planeringen fortsatt i samverkansorganisation
där samtliga kommuner och länsstyrelser längs hela diagonalen deltagit. I
planeringsarbetet har också representanter för näringsliv, besöksnäringen och
vägverk deltagit. Arbetet har bl.a. resulterat i att besöksnäringen marknads-
för Bergslagsdiagonalen som en turistled.
Vidare har länsstyrelser och kommuner kommit överens om etappindelning
och prioritering av upprustningen. Inom vägverket pågår planeringsarbetet för
byggnationerna.
Se bilaga.
Enligt nuvarande nationella väghållningsplan ska 790 miljoner kronor
investeras t.o.m. år 2003.
I proposition 1996/97:53 föreslår regeringen att Bergslagsdiagonalen även
framgent ska tillhöra stamvägnätet. Kriterier för stamvägnät anges i
propositionen på följande sätt:
Det nationella stamvägnätet är skapat för att ge stabilitet och långsiktighet i
väginvesteringarna samt för att utgöra en grundläggande förutsättning vid
utvecklingen av de regionala transportanläggningarna. Varje del av det
nationella stamvägnätet bör byggas ut i den takt och ges den geometriska
standard som är motiverad av trafikförhållandena på respektive del.
I det tidigare beslutet om stamvägnät eftersträvades en jämn
standard längs hela sträckan. Detta bidrog till att den norra
delen av diagonalen inte kom att höra till stamvägnätet. Då
regeringen nu ändrat kriterierna och även framhåller
betydelsen av att ge grundläggande förutsättningar för de
regionala transportanläggningarna och att då respektive
vägavsnitt ska ges den standard som är motiverad av
trafikförhållandena, bör hela Bergslagsdiagonalen framdeles
definieras som stamväg.
Arbetet med Bergslagsdiagonalen, efter riksdagsbeslutet 1993, ger vid
handen att vägen ökat i betydelse, såväl persontrafiken som godstrafken har
ökat.
Bergslagen har också blivit målområde 2 inom EU:s strukturfonder. Fram
t.o.m. 1999 kommer EU att investera 597 miljoner kronor i området för att
förnya näringslivet. Nödvändiga och i tiden parallella investeringar i
infrastruktur ska ske via de nationella budgetarna.
Slutsatsen är att Bergslagsdiagonalen fått en ytterligare ökad fokusering
och betydelse jämfört med vad som gällde vid riksdagens beslut 1993.
Utbyggnadstakten bör därför påskyndas i förhållande till nu gällande plan.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Bergslagsdiagonalen, som stamväg, framdeles bör omfatta
vägarna 50 och 60, 297 och 301, dvs. från E 4/Ödeshög via Motala, Örebro,
Borlänge, Falun och Bollnäs till Söderhamn/E 4,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Bergslagsdiagonalen bör erhålla ett gemensamt vägnummer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den etappindelning som kommuner och länsstyrelser kommit
överens om skall vara gällande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbyggnaden av Bergslagsdiagonalen bör prioriteras och att det
sker skyndsamt.
Stockholm den 12 december 1996
Maud Björnemalm (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)
Sonia Karlsson (s)
Agneta Brendt (s)