med anledning av prop. 1996/97:137 Nollvisionen och det trafiksäkra samhället
Regeringens proposition innehåller ett nytt och långsiktigt
trafiksäkerhetsmål, nollvisionen, dvs visionen om ett
samhälle där ingen ska skadas allvarligt eller dödas till följd
av olyckor inom vägtransportsystemet.
Visionen ställer höga krav på att såväl Vägverket som Polisen och
kommunerna verkar i dess anda. I propositionen framkommer många förslag
och möjligheter kring hur nollvisionen ska kunna uppnås. Ett område saknas
dock, transporterna av farligt gods på våra vägar.
I dag sker många transporter av farligt gods slentrianmässigt på väg.
Transportörerna har inget krav på sig att välja transportsätt utifrån vad som
är det säkraste och mest miljövänliga alternativet. Ett exempel på transport
av farligt gods är försörjningen av flygbränsle till Arlanda flygplats. I dag
går
det dagligen cirka 50 leveranser med tankbil från Värtahamnen Loudden till
Arlanda. När den tredje banan byggs på Arlanda beräknas antalet tankbils-
transporter öka till cirka 75 stycken per dag. Transporterna går från Loudden,
genom Stockholm och ut på den hårt trafikerade E 4:an och sedan vidare ut
till Arlanda.
Såväl miljö- som trafiksäkerhetsriskerna vid dessa transporter bedöms som
mycket höga. Louddens Flygbränsleledning AB har koncession för att bygga
en pipeline för transporten från Louddens oljeterminal i Värtahamnen till
Arlanda. Pipelinen ska vara färdigställd före den 1 januari 1999. Byggna-
tionen har dock ännu inte kommit i gång på grund av att de berörda olje-
bolagen inte anser att den föreslagna pipelinen är den bästa lösningen för
deras vidkommande.
Statsrådet Björn von Sydow svarar på en fråga för skriftligt svar att det är
angeläget från miljö- och säkerhetssynpunkt att finna en ändamålsenlig
lösning av frågan om transporterna av flygbränsle till Arlanda. Men staten
har med nuvarande lagstiftning inga möjligheter att tvinga fram en annan
lösning än den nuvarande.
I propositionen står: "Regeringen anser att ansvaret för trafiksäkerheten
bör vara delat mellan trafikanterna och de s.k. systemutformarna. Med
systemutformare avses offentliga och privata organ som ansvarar för
utformning och drift av olika delar av vägtransportsystemet såsom väg,
fordon och transporttjänster samt de som ansvarar för olika stödsystem för en
säker vägtrafik såsom regelverk, utbildning, information, övervakning, rädd-
ning, vård och rehabilitering."
Regeringen fortsätter angående systemutformarnas ansvar: "System-
utformarna bör alltid ha det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets
utformning, skötsel och användning och härigenom ansvara för hela
systemets säkerhetsnivå."
Ett fortsatt arbete enligt principen om delat ansvar mellan trafikanter och
systemutövare kräver förtydliganden. Därför har NTF efterlyst en utredning
om systemutformarnas ansvar. Mot denna bakgrund avser regeringen att
tillsätta en utredning som har till syfte att bland annat klargöra hur det
allmännas och näringslivets ansvar för trafiksäkerheten kan och bör
preciseras.
Med anledning av att regeringen har för avsikt att utreda hur det allmännas
och näringslivets ansvar för trafiksäkerheten kan och bör preciseras är min
förhoppning att utredningen även skall ges i uppdrag att se över hur man
skall kunna förmå de organ som ansvarar för transporttjänster att välja det
mest trafiksäkra och miljövänliga transportsättet i syfte att minska
olycksriskerna och uppnå nollvisionen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om direktiven till Utredningen om det allmännas och näringslivets
ansvar för trafiksäkerheten.