Människors behov av vackra, funktionsdugliga och
trivsamma miljöer spelar allt större roll i den offentliga
debatten. Det understryks inte minst i kulturpropositionen,
som betonar vikten av mer kraftfulla satsningar på arkitektur,
formgivning och industridesign. Det märks också i
Vägverkets strävan att utforma broar och trafikleder, som så
långt möjligt förstärker och inte förstör intrycket av olika
kultur- och naturmiljöer.
Svenska och internationella flygplatser tillhör de miljöer, där tanken på
vanliga människors trivsel inte kommit att spela någon större roll trots att de
ekonomiska satsningarna på anläggningarna är avsevärda. Med några lysande
undantag, där det kan finnas särskild anledning att nämna Arvidsjaur,
försvinner svenska flygplatser som minnen av ointressanta, trista och ganska
ensartade miljöer för de flesta av oss.
Vi ser flera goda skäl till att regeringen tar initiativ till en diskussion om
utformningen av flygplatserna i landet.
Ett är att svensk formgivning och design måste spela en viktigare roll för
det svenska näringslivet än tidigare. Flygplatsen blir för många internatio-
nella besökare det första intrycket av vårt land. Om Sverige kan visa upp
miljöer som är spännande och bär en mer personlig prägel än de inter-
nationella flygplatserna ges ett viktigt bidrag till bilden av Sverige som ett
land präglat av ett näringsliv och samhälle med känsla för god form och
funktion.
Det andra är det förändrade resemönstret hos många svenskar. Det är inte
bara den vane flygresenären som idag finns på landets flygplatser. Här finns
äldre, som ska besöka barn och barnbarn i andra delar av landet eller Europa.
Här finns barn och unga, som reser mellan föräldrar eller andra släktingar.
Alla behöver vistas och vänta i miljöer, där de känner sig välkomna. För var
och en av oss gäller att vistelser i sterila och ointressanta miljöer blir
bortkastad och ointressant tid.
Det tredje är den chans flygplatsen utgör både för landet och enskilda
kommuner att visa den hastige besökaren sin identitet och sitt utbud av
upplevelser och god miljö.
Slutligen borde samhället ha goda möjligheter att påverka utformningen av
flygplatserna. Merparten av landets flygplatser är samhällsägda. Många är
statliga. Det gäller både de flygplatser, där Luftfartsverket är en dominerande
ägare och försvarets flygplatser. Andra är i huvudsak kommunägda. För de
senare har kommunerna ett odelat ansvar, men statens inriktning på sina
flygplatser spelar en inte oväsentlig roll för hur de flesta kommuner utformar
sina.
Vi föreslår inga omfattande nya samhällspengar till flygplatserna. Det finns
andra områden, där behoven är mer akuta och angelägna. Däremot menar vi
att det har ett värde att riksdagen markerar att offentliga miljöer som
flygplatser bör utformas med hänsyn till människors behov av identitet,
trivsel och skönhet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om initiativ från regeringens sida i syfte att stimulera till
trivsammare
och vackrare flygplatser i samband med nybyggnad, ombyggnad och
förnyelse av svenska flygplatser.