Den industriella produktionen globaliseras. I dag
transporteras en tredjedel av världens samlade varuvärde i
flygmaskiner. I framtidsstudier förutspås en fördubbling av
flygfrakten inom tio år.
På många ställen har befintlig infrastruktur i flygplatser redan nått
kapacitetstaket. Detta visar sig för flygbolagen i svårigheter att få tillstånd
att
landa samt använda befintliga luftleder. Redan i dag är trängseln i
Mellaneuropas luftrum så stor, att punktligheten blir eftersatt. En publicerad
uppskattning av denna kostnad anger fem miljarder USD per år enbart i
Europa.
Med möjligheten att flyga de förkortade flygsträckorna över Sibirien kan
luftledsproblemen i Mellaneuropa minskas. Genom att skapa strategiska
flygplatser i norra Europa behöver delar av den snabbt växande globala
transfertrafiken nord-syd och öst-väst i framtiden inte belasta mellan-
europeiskt luftrum. Erfarenheter från avregleringen av flygmarknaden i USA
talar för att en omstrukturering och omlokalisering av flygfrakttrafiken
kommer att ske även i Europa.
Luleå har exceptionella geografiskt strategiska förutsättningar att utvecklas
till en flygplats för interkontinental flygfrakttrafik. Mellan Nordostasien och
Europa skulle ett alternativ i Luleå spara tid, flygsträcka, miljö och
investeringar. Mellan delar av övriga Asien och USA skulle ett alternativ i
Luleå ge samma fördelar. Detta geografiskt strategiska läge är unikt i norra
Skandinavien.
För att internationella flygbolag ska kunna utnyttja dessa påtagliga
geografiska fördelar behövs en investering i en förlängd rullbana. I nuläget
finns internationella intressenter som vill diskutera ett framtida samarbete
med flygplatser i norra Skandinavien.
Marknadsförutsättningar
globalt
Världsmarknaden för flygfrakt var år 1994 fyrtiofem
miljoner ton, vilket motsvarar 1 285 000 fullastade
långtradare! Ökningen mellan 1991 och 1994 var 38 %.
Trenden är att antalet transporterade tonkilometer ökar
snabbare än transporterade ton. Den största ökningen finns i
Asien och flera av dessa marknader skulle få fördelar av ett
Nordeuropeiskt flygplatsalternativ.
Trafikökningen gör att en del flygplatser börjar få kapacitetsproblem. I
nuläget är möjligheten att utöka antalet fraktlinjer från Tokyo t.ex. ej möjlig
beroende på att kapacitetstaket är nått. Även Osaka kommer inom en snar
framtid att nå sitt kapacitetstak. Japanska flygbolag har i år order och
optioner på 90 stora plan. I Korea har order lagts på ytterligare 50 stora plan
i
år. En ny flygplats byggs i Seoul.
Möjligheten att ta mer last i stället för att köpa fler flygplan genom att
använda nordliga flygplatser och satellitnavigering blir allt mer intressant.
Satellitnavigeringssystem som i dag installeras av de flygbolag som flyger
genom Sibirien och över Stilla havet gör det möjligt att välja rutter som
förkortar flygsträckan och gör andra flygplatsalternativ ointressanta.
Marknadsförutsättningar
för Luleå
Det är det geografiska läget i förhållande till
världsmarknaden och en kombination av prestanda och
räckvidd hos flygbolagens fraktmaskinsflotta samt trängseln
i Mellaneuropa som gör en utbyggnad i Luleå attraktiv.
Luleå har förutsättningar att optimera interkontinentala
transporter i tre riktningar.
Med nuvarande fraktmaskinsflotta flyger bolagen Europa - Nordostasien
via Anchorage, Amerika - Sydostasien via Arabemiraten eller Mellaneuropa.
Avståndet mellan Sydostasien och östra USA/Canada är kortare via Luleå än
Alaska eller Mellaneuropa. Bilden "Top Air Cargo Airports, 1995" ger en
uppfattning om hur de nio största flygfraktbolagen i dag använder de 50
största flygfraktplatserna i världen. Den ger även en överblick av vad som är
orsaken till trängseln i Mellaneuropas luftrum.
Från Nordostasien (t.ex. Tokyo) till Europa finns i nuläget 28 flygfraktplan,
som varje vecka via Anchorage går till Europa. Besparingen för flygbolagen
av att i stället använda Kallax är 50 000 kr x 6 timmar x 28 flygplan - 8,4
miljoner/vecka eller 436 miljoner per år. Från Sydvästasien (t.ex. Delhi) till
USA finns 28 plan i veckan, som kan spara en timmes flygtid genom att
använda en nordlig destination. Besparingen för dessa flygbolag blir 50 000
kronor x en timme x 28 flygplan = 72,8 miljoner kronor per år.
Regionen har en lokal flygfraktmarknad som kan öka betydligt och ge nya
förutsättningar för exportinriktad industri om och när tids- och kostnads-
effektiva alternativ finns.
Globala miljövinster
Det finns en stor potential för tekniska landningar Cargo på
flygplatsen i Luleå. Ett antal flygfraktlinjer med
mellanlandning för tankning skulle tjäna tid och framför allt
bränsle. Jämfört med dagens flygfraktlinjer skulle en
avsevärd bränslebesparing ske och därmed mycket stora
globala miljövinster.
Investeringsbehov
För att tillgodose landningar med flygfraktplan måste
rullbanan i Luleå byggas ut samt nödvändiga
uppställningsplatser. Investeringen beräknas överslagsvis till
100-150 miljoner kronor. Inte minst av miljöskäl men också
en förbättrad infrastruktur för internationell flygfrakttrafik
borde EU-medel kunna ingå i en total finansiering.
Riksdagen bör kunna via EU-nämnden eller genom våra EU-parlamen-
tariker i Transportkommittén aktualisera en delfinansiering av utbyggnaden
av Luleå flygplats.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Luleå som global flygfraktplats.