Göta älv är ett av Sveriges mest skredkänsliga områden.
Mellan tre till fem skred inträffar årligen alltifrån mindre
släppor till större skred där bebyggelse m.m. hotas. Det
senaste större skredet ägde rum i april 1993 vid Agnesberg
på östra sidan av Göta älv. Sjötrafiken fick stoppas.
Vattenförsörjningen till Göteborg stördes och bebyggelse och
industrier var delvis hotade.
De geologiska förhållandena i området är väl kända och betydande insatser
från samhällets sida har gjorts för att förebygga nya skred och så långt
möjligt bygga upp ett förvarningssystem. Nya skred med svåra konsekvenser
kan emellertid trots detta inte utesluats.
Efter det s.k. Agnesbergsskredet tillsatte regeringen särskild utred-
ningsman (FÖ 1993:05) för att utreda frågan om skredförebyggande åtgärder
utmed Göta älv vid Agnesberg och om kostnadsfördelningen mellan berörda
parter för genomförda åtgärder. Enligt utredarens bedömning är riskbilden
komplex. Flera hotade intressen och riskobjekt finns och i samband med
Agnesbergsskredet nämndes särskilt:
- Kanaltrafiken
-
- Bergslagsbanan
-
- Agnesbergs samhälle
-
- Vattenkraftuttag i Trollhättan
-
- Råvattentillgång för Göteborgs stad
-
När det gäller skredutvecklingen pekar såväl direkta
obersvationer som övriga indikationer och utförda
beräkningar på att skredet startade som ett undervattensskred
i älven. Detta initialskred utlöste sedan ett antal
bakåtgripande följdskred.
Utredaren konstaterar att ingen verksamhet i eller kring älven kan anses
vara den direkta och enda orsaken till skredet. Skredet får snarare ses som en
naturolycka.
Många inblandade parter och intressen gör att frågan om fördelningen av
kostnader för att såväl förebygga nya skred som att vidta akuta insatser blir
komplicerad, och därmed riskeras fördröjningar. Allvarligast är naturligtvis
om oklarhet och tidsspillan uppstår i ett mer akut läge. För att undvika
sådana problem har i olika sammanhang förts diskussioner om att redan på
ett tidigt stadium utpeka någon ansvarig myndighet. Vid Agnesbergsskredet
utsågs Trollhätte kanalverk som samordnare av projektet.
Trollhätte kanalverk har sedemera uppgått i Sjöfartsverket, och det torde
ligga nära till hands att se Sjöfartsverket som den naturliga samordnande
myndigheten vid mera akuta ingripanden föranledda av skred eller uppenbara
skredrisker. För att kunna fungera som en sådan ansvarig och samordnande
myndighet behöver härför erforderliga medel ställas till verkets förfogande.
Dessa medel bör kunna disponeras snabbt innan någon närmare ansvars- och
kostnadsfördelning kunnat göras, och därmed självfallet inte belasta
sjöfartens betalningsansvar.
Ett liknande förfaringssätt tillämpas redan på sjöfartens område. För att
snabbt kunna sätta in adekvata åtgärder för att undvika vattenförorening från
fartyg får verket belasta ett särskilt anslag med kostnader för åtgärder som
Sjöfartsverket kan föreskriva med stöd av en särskild lag. Detta anslag är ett
s.k. 1 000-kronorsanslag. Sjöfartsverket har också tidigare föreslagit att
verket bemyndigas belasta detta anslag med kostnader för akuta och
operativa åtgärder i samband med skred i Göta älv/Trollhätte kanal för att
säkerställa miljö, förebygga risk för följdskred och för att säkra
framkomligheten för fartygstrafiken.
I och med reformeringen av statsbudgeten har de s.k. 1 000-kronors-
anslagen upphört och en annan budgetteknisk lösning får sökas. I
budgetpropositionen avseende 1997 har därför det tidigare anslaget B 6,
Åtgärder mot vattenförorening från fartyg utgått. Regeringen har emellertid
uttalat att detta inte innebär någon förändring i sak vad gäller finansieringen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om synsätt och finansieringsform beträffande kostnader för akuta och
operativa åtgärder i samband med skred i Göta älv/Trollhätte kanal.