Göta älv är ett av Sveriges mest skredkänsliga områden. Mellan tre till fem skred inträffar årligen alltifrån mindre släppor till större skred där bebyggelse m.m. hotas. Det senaste större skredet ägde rum i april 1993 vid Agnesberg på östra sidan av Göta älv. Sjötrafiken fick stoppas. Vattenförsörjningen till Göteborg stördes och bebyggelse och industrier var delvis hotade.
De geologiska förhållandena i området är väl kända och betydande insatser från samhällets sida har gjorts för att förebygga nya skred och så långt möjligt bygga upp ett förvarningssystem. Nya skred med svåra konsekvenser kan emellertid trots detta inte utesluats.
Efter det s.k. Agnesbergsskredet tillsatte regeringen särskild utred- ningsman (FÖ 1993:05) för att utreda frågan om skredförebyggande åtgärder utmed Göta älv vid Agnesberg och om kostnadsfördelningen mellan berörda parter för genomförda åtgärder. Enligt utredarens bedömning är riskbilden komplex. Flera hotade intressen och riskobjekt finns och i samband med Agnesbergsskredet nämndes särskilt:
- Kanaltrafiken - - Bergslagsbanan - - Agnesbergs samhälle - - Vattenkraftuttag i Trollhättan - - Råvattentillgång för Göteborgs stad - När det gäller skredutvecklingen pekar såväl direkta obersvationer som övriga indikationer och utförda beräkningar på att skredet startade som ett undervattensskred i älven. Detta initialskred utlöste sedan ett antal bakåtgripande följdskred.
Utredaren konstaterar att ingen verksamhet i eller kring älven kan anses vara den direkta och enda orsaken till skredet. Skredet får snarare ses som en naturolycka.
Många inblandade parter och intressen gör att frågan om fördelningen av kostnader för att såväl förebygga nya skred som att vidta akuta insatser blir komplicerad, och därmed riskeras fördröjningar. Allvarligast är naturligtvis om oklarhet och tidsspillan uppstår i ett mer akut läge. För att undvika sådana problem har i olika sammanhang förts diskussioner om att redan på ett tidigt stadium utpeka någon ansvarig myndighet. Vid Agnesbergsskredet utsågs Trollhätte kanalverk som samordnare av projektet.
Trollhätte kanalverk har sedemera uppgått i Sjöfartsverket, och det torde ligga nära till hands att se Sjöfartsverket som den naturliga samordnande myndigheten vid mera akuta ingripanden föranledda av skred eller uppenbara skredrisker. För att kunna fungera som en sådan ansvarig och samordnande myndighet behöver härför erforderliga medel ställas till verkets förfogande. Dessa medel bör kunna disponeras snabbt innan någon närmare ansvars- och kostnadsfördelning kunnat göras, och därmed självfallet inte belasta sjöfartens betalningsansvar.
Ett liknande förfaringssätt tillämpas redan på sjöfartens område. För att snabbt kunna sätta in adekvata åtgärder för att undvika vattenförorening från fartyg får verket belasta ett särskilt anslag med kostnader för åtgärder som Sjöfartsverket kan föreskriva med stöd av en särskild lag. Detta anslag är ett s.k. 1 000-kronorsanslag. Sjöfartsverket har också tidigare föreslagit att verket bemyndigas belasta detta anslag med kostnader för akuta och operativa åtgärder i samband med skred i Göta älv/Trollhätte kanal för att säkerställa miljö, förebygga risk för följdskred och för att säkra framkomligheten för fartygstrafiken.
I och med reformeringen av statsbudgeten har de s.k. 1 000-kronors- anslagen upphört och en annan budgetteknisk lösning får sökas. I budgetpropositionen avseende 1997 har därför det tidigare anslaget B 6, Åtgärder mot vattenförorening från fartyg utgått. Regeringen har emellertid uttalat att detta inte innebär någon förändring i sak vad gäller finansieringen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om synsätt och finansieringsform beträffande kostnader för akuta och operativa åtgärder i samband med skred i Göta älv/Trollhätte kanal.
Stockholm den 25 september 1996
Elizabeth Nyström (m)