Samhällsutvecklingen ställer allt högre krav på infrastrukturinvesteringar vad gäller tillgänglighet, snabbhet, effektivitet, samordning, konkurrens och miljöhänsyn. Sverige och särskilt den norra delen av landet behöver en infrastruktur som fungerar nationellt men som också kan anslutas till nya marknader. Järnvägstransporter får i det perspektivet allt större betydelse i synnerhet för att ta tillvara den utvecklingspotential som finns i naturresurserna i Norrland och Barentsregionen. De tekniska brister och trängselproblem som föreligger på järnvägssystemen i norr måste därför åtgärdas för att kunna bibehålla och utveckla befintligt näringsliv. Trängsel och kapacitetsproblem råder på stambanan för övre Norrland, framför allt på sträckan Vännäs-Långsele. Stambanans kraftiga backar och tvära kurvor begränsar tågvikten till 900 ton mot normalt 1 400 ton i övriga Sverige. Tågfrakterna blir relativt dyrare då lägre hastigheter blir nödvändiga. Stambanan är dessutom lokaliserad 3-8 mil från den koncentration av människor, näringsliv, service och högre utbildning som finns utefter kustremsan. Förhållandet i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län är att 75 procent av befolkningen och 75 procent av näringslivet samt den högre utbildningen finns lokaliserad utefter den smala kustremsan. På grund av detta är den befintliga banan inte attraktiv för en regional tågtrafik.
Behovet av en ny snabbjärnväg utefter Norrlandskusten är helt påtagligt och måste inordnas i den helhetsbild och systemsyn som ovan efterlysts. En utbyggnad av en sådan järnvägsförbindelse kommer att leda till utökade möjligheter till ökat internationellt utbyte med även Murmanskområdet.
Det kan vara lämpligt att Botniabanan byggs i etapper. Sträckningen kommer att förbinda Norrlandsstäderna utefter Norrlandskusten. Detta ökar möjligheterna till universitetsstudier, till miljövänligare arbetsresor och ökat utnyttjande av stambanan för tunga godstransporter. Botniabanan måste därför komma med i förestående kommunikationsplan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande Botniabanan.
Stockholm den 5 oktober 1996
Karin Israelsson (c)