Sedan mer än tio år har kommuner och länsstyrelser längs
den planerade Götalandsbanan varit engagerade i en strävan
att utveckla en sammanhängande stadsregion med väl
utvecklade och miljövänliga kommunikationer. De elva
kommunerna, Bollebygd, Borås, Ulricehamn, Jönköping,
Nässjö, Tranås, Boxholm, Mjölby, Linköping, Norrköping
och Nyköping, kommunalförbundet Göteborgsregionen och
de fem länsstyrelserna Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs
län, Jönköpings län, Östergötlands län och Sörmlands län har
engagerat sig i detta utvecklingsprojekt för en resursuthållig
och konkurrensstark stadsregion med en stor marknad för
framtidens tågtrafik.
Riksdagens trafikutskott har tidigare behandlat motioner om Götalands-
banan och bland annat uttalat att "det är angeläget att infrastrukturplanering-
en bedrivs med god framförhållning. Götlandsbanan utgör enligt det under-
lag som presenterats ett intressant framtidsprojekt".
Regeringen gav 1994 Banverket i uppdrag att utreda Götalandsbanan.
Utredningen har redovisats under 1996. Banverket delar trafikutskottets
bedömning att Götalandsbanan är ett intressant framtidsprojekt "särskilt om
tågresandet skulle kunna förutspås en kraftigare utveckling än vad Ban-
verkets prognosresultat baserade på SIKA:s och trafikverkens gemensamma
prognosmodeller ger uttryck för. Detta skulle kunna bli verklighet om
politiska beslut om kraftiga styrmedel för att begränsa bil- och flygtrafiken
blir nödvändiga för att minska koldioxidutsläppen och miljömedvetandet
ökar hos befolkningen." Enligt vår mening har denna beslutsprocess redan
påbörjats. Banverket är berett att genomföra kompletterande utredningar
"om regering och riksdag fortfarande delar Banverkets bedömning att Göta-
landsbanan är ett intressant framtidsprojekt".
Banverket har i sin utredning varit beroende av att utnyttja de prognos- och
kalkylmodeller som Kommunikationskommittén tagit fram. Kommittén
konstaterar i sitt betänkande, att det är svårt att beräkna effekterna av stora
projekt som medför systemförändringar. Nuvarande prognosmetoder och
samhällsekonomiska modeller medger inte välgrundade jämförelser med
mindre projekt. Vissa nationella länkar föreslås därför få en särskild
behandling inför regeringens och riksdagens beslut kring inriktnings-
planeringen.
De samverkande kommunerna och länsstyrelserna i Projekt Götalands-
banan har påpekat att med utgångspunkt från Banverkets känslighetsanalyser
kan Götalandsbanan redovisa en mycket hög samhällsnytta. SJ har genom
kompletterande studier kommit till samma uppfattning och säger, att med
reviderade förutsättningar "som mera överensstämmer med SJ:s underbyggda
uppfattning finns det goda utsikter att Götalandsbanan skulle kunna framstå
som en av de infrastruktursatsningar som bör prioriteras högst".
SJ konstaterar vidare att "Götalandsbanan innebär en etapp av en genom-
gripande och nödvändig strukturförändring av den mest trafikerade delen av
det svenska järnvägssystemet. Götalandsbanan i sig innebär dessutom att
kunderna på resemarknaden kan erbjudas ett nytt och attraktivare utbud.
Bland annat skapas möjligheter att etablera nya regionaltågsystem. SJ anser
att fortsatt fördjupade utredningar bör ta sikte på en möjlig byggstart under
nästa stomnätsplanperiod 1998-2007".
Projekt Götalandsbanan har redovisat förslag till ett genomförande
etappvis och pekat på betydelsen av den 80 km långa "felande länken"
Borås-Jönköping. Om denna byggs kan trafiken därefter omedelbart komma
igång på hela sträckan. Ett förslag på byggande av denna "felande länk" med
en lägre investeringskostnad har överlämnats till Banverket från ett
välrenommerat nationellt och internationellt verksamt svenskt byggföretag.
Banan får, som ett flertal utredningar väl dokumenterat, gynnsamma
effekter på miljön, den regionala utvecklingen och sysselsättningen. De
samverkande kommunerna och länsstyrelserna säger sig vara beredda att
medverka till ett fortsatt utredningsarbete som syftar till ett realiserande av
Götalandsbanan, om så anses lämpligt etappvis.
Det är ytterst angeläget att nu ta vara på den positiva uppslutning till
projektet som redovisats. Arbetet bör nu föras vidare i genomförande-
inriktade utredningar. Siktet bör vara inställt på en första etapp och ett
successivt fullföljande.
Alternativa finansieringsformer, t.ex. delfinansiering från EU och lån för
infrastrukturinvesteringar från EU, bör närmare studeras och övervägas.
Det finns, som redovisats ovan, ett brett engagemang kring Götalands-
banan. Därför bör, enligt vår mening, en särskild utredningsperson ges
uppdraget att samordna insatserna mellan Banverket, SJ och de berörda
regionala och kommunala intressenterna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Götalandsbanan.
Stockholm den 4 oktober 1996
Arne Kjörnsberg (s)
Margareta Sandgren (s)
Sten Östlund (s)
Berit Löfstedt (s)
Berndt Ekholm (s)