Stångådalsbanan
Den 17 augusti invigdes den upprustade järnvägen Linköping-Kalmar. Den utredning som partisekreterare Åke Pettersson genomförde l992 på uppdrag av Bandelsrådet för Stångådalsbanan har lett till ett snabbt och mycket lyckat resultat. Södra Östergötland och Kalmar län har för första gången i modern tid fått ett sammanhängande spårbundet kommunikationssystem. Ca 300 miljoner kronor. har i enlighet med utredarens förslag satsats av statliga medel på upprustning av den drygt 21 mil långa banan. Härtill kommer nya tågsätt för ca 150 miljoner kronor.
Kustpilen
Persontrafiken Linköping-Kalmar bedrivs med samma namn och samma trafikkoncept, Kustpilen, som persontrafiken Karlskrona-Kristianstad-Hässleholm-Malmö resp Karlskrona-Kristianstad-Hässleholm-Helsingborg-Hel- singör-Köpenhamn. Vissa tåg är genomgående från Kalmar till Karlskrona och åter.
Blekinge kustbana
Blekinge kustbana, Hässleholm-Karlskrona, har sedan starten av Kustpilentrafiken för snart fem år sedan visat upp en mycket snabb resandeökning, med flerdubbling av passagerarantalet på några få år.
I sydöstra Sverige utvecklas nu för första gången i modern tid ett samman- hängande, miljöanpassat, modernt och rationellt kommunikationssystem för persontrafiken, som även kan konkurrera med biltrafiken. Det får också betydelse för den omfattande turistnäringen i området och medverkar till en förlängning av turistsäsongen. Den nyrustade kust-till-kust-förbindelsen Kalmar-Växjö-Alvesta-Göteborg förstärker denna utveckling. Järnvägs- utbyggnaderna är angelägna förändringar som sent omsider kompenserar för den eftersläpning vad gäller moderna kommunikationer som länge rått i syd- östra Sverige.
Ändå är de hittills genomförda investeringarna mycket blygsamma jämfört med mångmiljardinvesteringarna i bl a Mälardalen och i västra Sverige.
Östersjöområdets utveckling
En fortsatt satsning på den spårbundna trafiken i sydöstra Sverige är också angelägen för att på godstrafikområdet offensivt möta den framtida utvecklingen i Östersjöområdet. Hela sydöstra Sverige får nu ett gynnsamt lokaliseringsläge. Det finns därför anledning att nu planera med utgångspunkt från en snabb utveckling av handel, resande och trafikmönster mellan Norge och Sverige och bl a de baltiska staterna, Polen samt övriga Central- och Östeuropa.
Hamnar
Inom sydöstra Sverige finns redan utmärkta hamnmöjligheter med järnvägsanslutning för last- och färjetrafik i bl a Västervik, Oskarshamn, Kalmar, Karlskrona och Karlshamn. Inom området finns ytterligare en berörd järnväg Nässjö- Hultsfred (via Stångådalsbanan förbunden med Oskarshamn).
Fortsatta investeringar
Satsningen på järnvägarna i sydöstra Sverige får inte avstanna i och med invigningen av persontrafiken Linköping-Kalmar. Den måste tvärtom fortsätta och speciell vikt fästas vid den kommande utvecklingen av godstrafiken. Ytterligare investeringar behövs i detta syfte för att förstärka bärigheten, öka hastigheten, genom radioblocksutbyggnad förbättra ekonomi och förstärka säkerhet samt att öka trafikkapaciteten genom ytterligare mötesspår, bl a i Gullringen.
Direkttrafik Stockholm
Vissa av Kustpilens förbindelser norrut från Linköping mot Stockholm skall kunna ske med direktgående Kustpilentåg via Nyköping till Stockholms Central, på motsvarande sätt som redan idag sker Hässleholm-Malmö och Hässleholm- Köpenhamn. I ett sådant trafikkoncept kan även Västervik få direktgående vagnar via Linköping till och från Stockholm.
Elektrifiering
Trafiken på Blekinge kustbana har nu utvecklats så långt att det finns anledning att värdera möjligheterna till en elektrifiering av banan för att tillgodose trafikbehovet för såväl person- som godstrafik. Samma sak, på något längre sikt, bör gälla för järnvägen Linköping-Kalmar.
Stambanenätet
Frågan om ett inordnande av järnvägarna Hässleholm- Karlskrona-Kalmar-Linköping i stambanenätet bör värderas. Kommunikationssystemet i sydöstra Sverige har ett nationellt intresse, inte minst mot bakgrund av den utveckling som kommer att ske i Östersjöområdet. Med den trafikökning som kan förväntas, bl a på godssidan, är det angeläget att redan nu värdera det framtida investeringsbehovet och genomföra en trafikplanering på 10- 15 års sikt, både vad gäller gods- och persontrafikens framtida utveckling.
Regionalt godstrafikbolag
För att påskynda utvecklingen på godstrafikområdet bör frågan om bildande av ett eller flera regionala järnvägsbaserade godstrafikbolag aktualiseras i samverkan mellan centrala och regionala myndigheter och berörda kommuner samt näringslivet i regionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett sammanhängande järnvägsbaserat trafiksystem Linköping-(Oskarshamn-)Kalmar-Karlskrona-Kristianstad-Hässleholm för att möta den kommande utvecklingen i Östersjöområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av den spårbundna godstrafiken i sydöstra Sverige,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatta investeringar i järnvägen Linköping-Kalmar, respektive Hässleholm-Karlskrona,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktgående trafik med Kustpilen via Nyköping till Stockholm C,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elektrifiering av järnvägen Hässleholm-Karlskrona respektive Linköping-Kalmar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inordna järnvägen Hässleholm-Karlskrona-Kalmar-Linköping i stambanenätet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionala järnvägsbaserade godstrafikbolag.
Stockholm den 7 oktober 1996
Agne Hansson (c)
Sivert Carlsson (c) Roland Larsson (c)