Industrin i norra Sverige är av stor betydelse för landets ekonomi. Relativt antalet invånare noteras högre produktionsvärden och högre exportvärden än för landet i övrigt. Speciellt bör noteras att nettoexporten är hög, till gagn för landets bytesbalans.
Kännetecknande för den norrländska råvarubaserade exportindustrin är att den tvingas arbeta i en utomordentligt hård internationell konkurrens. Priserna på produkterna bestäms av länder med i många avseenden gynn- sammare förutsättningar än de som råder i norra Sverige.
Ambitionerna att öka industrins förädlingsgrad innebär att förutom kost- nader blir även säkerhet och snabbhet i transporterna en viktig förutsättning för att stärka konkurrenskraften.
Den statliga Botniabaneutredningen har belyst de allvarliga bristerna på Stambanan genom övre Norrland. Utredningsmannen har noterat de krav på transportsystemen, som ställs p.g.a. att industrin ligger långt från avsättnings- marknaderna. I en hårdnande internationell konkurrens kommer kraven på snabba, säkra och miljövänliga transporter att accentueras.
För att få ett bättre underlag för bedömningen av framtida godsvolymer från detta område har företagens efterfrågan på järnvägskapacitet analyserats. Undersökningen uppskattar att godstrafiken på järnväg år 2010 kommer att ha fördubblats med Botniabanan och med de kostnadsreduktioner och den effektivitet i trafikeringsupplägg denna medför.
Utan Botniabanan kommer efterfrågan givetvis att bli lägre eftersom någon kapacitet ej står till förfogande. Detta innebär ett fortsatt allvarligt handi- kapp för norrländsk industri. Förutom långa avstånd till marknaden drabbas industrin av höga transportkostnader p.g.a. en dålig järnvägslösning. I ett läge där järnvägen byggs ut i övriga delar av Europa , där företagen har sina huvudsakliga marknader, kommer detta "dubbla handikapp" att öka. Detta utgör ett allvarligt hot mot tillväxten i norra Sverige och ett betydande avbräck för landet som helhet genom att nettoexportintäkterna inte ökar utan snarare riskerar att minska.
Härtill kommer den ökade sårbarhet det innebär att Stambanan genom övre Norrland är ett enkelspår. Ett större haveri på något spåravsnitt skulle få för- ödande konsekvenser för företag som SSAB, Boliden och Volvo Lastvagnar, som alla är beroende av dagliga systemtåg till Sydsverige och kontinenten.
I den statliga utredningen har Botniabanan bedömts efter nya värderingar och metoder som inte är ägnade att öka tilltron till samhällsekonomiska kalkyler som rangordningsinstrument, än mindre som ett effektivt underlag för politiska beslut.
Jag förutsätter att Botniabanan liksom övriga projekt i landet behandlas så att även de viktiga samhällsbyggnadseffekterna och dynamiska effekterna beaktas och att samtliga projekt behandlas på ett inbördes korrekt sätt.
Botniabanan är väl motiverad och fyller med råge den kvalifikationsnivå på nettonuvärdeskvot 0,4 som Kommunikationskommittén ställt upp. Med fastlagd kalkylmetod blir nettonuvärdeskvoten 0,7. Om kompetensförsörj- ningen och arbetsmarknadssamspelet räknas in höjs denna kvot betydligt. Härutöver bör särskilt framhållas den miljömässiga och ekonomiska hållbar- heten, som kan få en betydelse som motsvarar samtliga beräknade effekter sammantagna.
Den norrländska industrin har mycket höga produktionsvärden och nettoexportvärden. En mycket stor del av den norrländska industrin består av skogsindustri. Marknaden ställer i dag utomordentligt höga miljökrav. Att inte bygga Botniabanan kan innebära, inom en mycket begränsad tid, att den norrländska pappersindustrin ställs inför sådana miljökrav när det gäller transportsektorn att de saknar förmåga att tillfredsställa marknaden.
Det är därför avgörande inte bara för Norrland utan för hela Sveriges nettoexportvärde att Botniabanan behandlas så att samtliga betydelsefulla effekter beaktas. Botniabanan är en viktig länk i det växande europeiska järnvägssystemet. Att inte bygga Botniabanan nu kommer att vara negativt för tillväxten i landet. Utrymme för investeringar bör skapas genom omprio- riteringar inom anslaget.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snabb utbyggnad av Botniabanan.
Stockholm den 2 oktober 1996
Sigge Godin (fp)
Gotab, Stockholm 1996