Botniabanans betydelse för den regionala utvecklingen kan
inte nog understrykas. Det finns ett tydligt samband mellan
satsningar på infrastruktur och regionens utveckling.
Botniabanan måste betraktas ur ett långsiktigt perspektiv.
Kalkylperioden är 60 år varför nyttan kan värderas först efter
projektets färdigställande och då efter kanske 5 år. Ett
positivt scenario är det sannolika med en ökad fokusering på
regional utveckling och samspel över nationsgränserna, som
präglar Europa i övrigt.
Botniabanan har också stor betydelse för den framtida utvecklingen i
Barentsregionen och har dessutom en koppling till Kvarkentrafiken. Sveriges
åtagande och ambitioner i Östersjösamarbetet markerar detta samband. Detta
gäller även kopplingen till en vidareutvecklad järnvägsförbindelse mellan
Sundsvall, Östersund och Trondheim (Mittlinjen/Atlantbanan).
Regionens näringslivsstruktur
Industrin i norra Sverige är av stor betydelse för landets
ekonomi. Relativt antalet invånare noteras högre
produktionsvärden och högre exportvärden än för landet i
övrigt. Speciellt kan noteras att nettoexporten är hög, till
gagn för landets bytesbalans.
Här finns en expansiv råvarubaserad exportindustri med sin tyngd i
branscher som massa, papper, malm och stål. Härtill kommer en livskraftig
verkstadsindustri, som ofta redovisar mycket stora exportvärden.
Antalet exportföretag har för de tre nordliga länen ökat med drygt 40 %
mellan åren 1990 och 1993. Trots lågkonjunktur ökade värdet av exporten
med 7 %.
Kännetecknande för den norrländska råvarubaserade exportindustrin är att
den tvingas arbeta i en utomordentligt hård internationell konkurrens.
Priserna på produkterna bestäms av länder med i många avseenden
gynnsammare förutsättningar, än de som råder i norra Sverige. Priserna
noteras "fritt levererat kund", varför kostnadseffektivitet är helt avgörande
för "företag i periferin". Transportkostnaderna är en funktion av vikt och
avstånd till marknaden. Med låga varuvärden per viktsenhet blir därför
transportkostnadens andel av varuvärdet högt för denna industri. Kostnaderna
för transporterna är således av avgörande betydelse för de norrländska
företagens konkurrensförmåga.
Ambitionerna att nu öka industrins förädlingsgrad innebär att förutom
kostnaderna blir även säkerhet och snabbhet i transporterna en viktig
förutsättning för att stärka konkurrenskraften.
Godstrafiken
SOU 95/96 har belyst de allvarliga bristerna på Stambanan
genom övre Norrland. I en hårdnande internationell
konkurrens kommer kraven på snabba, säkra och
miljövänliga transporter att accentueras.
Utan Botniabanan kommer efterfrågan givetvis att bli lägre eftersom någon
kapacitet ej står till förfogande. Detta innebär ett fortsatt allvarligt
handikapp
för norrländsk industri. Förutom långa avstånd till marknaden drabbas
industrin av höga transportkostnader p.g.a. en dålig järnvägslösning. I ett läge
där järnvägen byggs ut i övriga delar av Europa, där företagen har sina
huvudsakliga marknader, kommer detta "dubbla handikapp" att öka. Detta
utgör ett allvarligt hot mot tillväxten i norra Sverige.
Härtill kommer den ökade sårbarhet det innebär att Stambanan genom övre
Norrland är ett enkelspår. Ett större haveri på något spåravsnitt skulle få
förödande konsekvenser för företag som SSAB, Boliden och Volvo
Lastvagnar, som alla är beroende av dagliga systemtåg till Sydsverige och
kontinenten.
Persontrafiken
Botniabanan minskar pendlingsavståndet mellan orterna
längs Norrlandskusten. Vi anser detta vara positivt för
näringslivet av följande skäl:
- Möjligheterna till dagspendling mellan industriorterna och universitets-
och högskole-orterna ökar. Detta förbättrar möjligheterna till
kompetensförsörjning, speciellt för små och medelstora företag. I ett
längre perspektiv, där individen i högre grad tvingas till ett "livslångt
lärande" , tror vi att dagspendling blir en ännu viktigare förutsättning för
utvecklingen.
-
- Attraktionskraften för respektive ort ökar med förbättrad tillgänglighet till
arbetstill-fällen. Detta underlättar vid rekrytering, där industri-orterna
längs norrlandskusten ibland möter svårigheter. Möjligheterna att vid
rekrytering av nyckelpersoner kunna erbjuda medföljande make/maka ett
intressant arbete ökar med Botniabanan.
-
- Arbetsmarknaderna vidgas, vilket ökar utbudet av arbetskraft och minskar
arbetslösheten.
-
För längre resor kommer flyget alltid att vara ett alternativ.
Båda transportslagen kommer att behövas, men för såväl
privatresenärer som för företagen är det värdefullt med
konkurrens. Tåget har också fördelen att skapa direkt
resemöjlighet mellan tätorterna längs kusten, medan flyget är
överlägset för kontakterna med Stockholm. Idag är Arlanda
den naturliga mötesplatsen för näringslivet efter
Norrlandskusten. Botniabanan skapar helt andra möjligheter
till direktkontakt och därmed sammanhängande utveckling.
Miljön
För långa transporter av gods till och från norra Sverige är
industrin hänvisad till alternativen järnväg, lastbil och båt.
Botniabanan skall fungera fr.o.m. 2007 och har en kalkylerad
livslängd på 60 år. Hur miljökraven under denna period
utvecklas är omöjligt att förutse.
Järnvägen har lägre energi-förbrukning och lägre emissioner av skadliga
ämnen än konkurrerande transportslag. En trolig utveckling är att miljö-
kostnaderna med lastbil resp. båt ökar på ett sådant sätt att konkurrenskraften
gentemot järnväg försämras. Det innebär därför ett stort risktagande att inte
erbjuda denna del av landet en järnvägsstruktur, som ger utrymme för ökade
transporter. Förutom miljöeffekterna innebär detta att företagen drabbas av en
miljökostnad, som övrig industri kan undvika. På många marknader kommer
Norrlandsföretagens närvaro att försvåras, om de inte kan erbjuda
miljövänliga transporter. Detta skapar både ett krav på och ett underlag för
godstransporter på järnväg, vilket utredaren inte tagit hänsyn till. Sveriges
roll som ett ekologiskt föredöme skulle allvarligt ifrågasättas genom ett beslut
att ej bygga Botnia-banan.
Sammanfattning
- För godstrafiken innebär Botniabanan en nödvändig
effektivisering av järnvägstransporter till/från norra
Sverige.
-
- För persontrafiken leder Botniabanan till värdefulla
förbättringar för näringslivet vad gäller
kompetensförsörjning och arbetsmarknad.
-
- Miljöargumenten talar starkt för att bygga Botniabanan.
-
- Ett beslut att nu bygga Botniabanan får mycket positiva
effekter för utvecklingen i norra Sverige. Effekten blir
omedelbar, eftersom ett sådant beslut bekräftar regionens
egen tilltro till framtida tillväxt.
-
- I norra Sverige finns en livskraftig industri med goda
utvecklingsmöjligheter. Det krävs att denna industri
erbjuds en konkurrenskraftig järnväg för fortsatt tillväxt.
Detta gagnar hela Sverige.
-
- Ett krav för att kunna erhålla medel för s.k. TEN-projekt
är att dessa ingår i den nationella planeringen. Därför är
det viktigt att Botniabanan ingår i stomvägsplanen.
-
- Det är vår uppfattning att regeringen skall verka för att
Botniabanan ingår i och prioriteras som TEN-projekt.-
- 10F-
- P
-
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Botniabanan.