I propositionen om infrastrukturinriktning för framtida transporter framhålls bland annat att funktionshindrade människor bör ges ökad möjlighet att utnyttja kollektivtrafiksystemen. Vi instämmer i detta. Vidare hänvisas till att statliga medel bör avsättas för att stimulera en handikappanpassning av kollektivtrafiken. Däremot finns inte angivet någon summa för detta.
I kapitlet om regionala planeringsförutsättningar anges att det sammanlagda investeringskostnaderna, enligt trafikverken, uppgår till sammanlagt 3,6 miljarder kronor under 10 år. Enligt den statliga utredningen Kommunikationskommittén är behoven av statsbidrag 2,5 miljarder kronor.
Kommunikationskommittén har i en särskild skrivelse till regeringen den 18 september redovisat behov av statligt stöd till den regionala kollektivtrafikens infrastruktur. Kommittén framhåller vikten av att åtgärder för ökad tillgänglighet för funktionshindrade prioriteras i den regionala planeringen. "Ett viktigt skäl för att med statliga medel stödja kollektivtrafiken är att skapa tillgänglighet för alla medborgare till arbete, skola, service och andra aktiviteter som ingår som förutsättningar för ett rikt och meningsfullt liv."
En huvudprincip i handikappolitiken är den s.k. normaliseringsprincipen, vilket innebär att människor med funktionshinder så långt som möjligt ska kunna delta i samhällsgemenskapen på jämlika villkor. Riksdagen har även vid åtskilliga tillfällen slagit fast att den kollektiva trafiken bör betraktas som en viktig del i den grundläggande samhällsservicen. Att öka tillgängligheten måste vara ett prioriterat mål för en god kollektivtrafik.
I Handikapputredningens slutbetänkande "Ett samhälle för alla" finns förslag som berör åtta stora samhällsområden, däribland kommunikationer. Centerpartiet har även i en motion under allmänna motionstiden yrkat att en plan för genomförande av Handikapputredningens förslag skall genomföras.
För Centerpartiets vidkommande anser vi att det är synnerligen angeläget att så långt möjligt finna former för att öka tillgängligheten till kollektivtrafik för funktionshindrade. Samtliga led i en reskedja bör vara handikapp- anpassade. Genom att öka samordningen mellan färdtjänsten och den övriga kollektivtrafiken och genom att göra kollektivtrafiken mer handikapp- anpassad kan livet för många funktionshindrade förbättras. Ökad anpassning av kollektivtrafiken för funktionshindrade är även något som prioriteras mycket högt av handikapporganisationerna. En handikappanpassning i kombination med en ökad samordning av färdtjänstresorna och övrig kollektivtrafik kan dessutom leda till att samhället kan minska sina totala kostnader.
Regeringen avser återkomma med en proposition under 1997 om kollektivtrafiken på grundval av bl.a Samreseutredningen. I nu föreliggande proposition anförs att för att påskynda utvecklingen bör, under en övergångsperiod, statliga stimulansmedel kunna utgå till sådana trafikhuvudmän som investerar för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken. I nu föreliggande proposition avsätts däremot inte medel för att stimulansbidrag skall kunna delas ut. Vi anser att en ökad tillgänglighet för handikappade i kollektivtrafiken är så viktig att det bör öronmärkas medel för detta ändamål. Medel härför bör tas inom ramen för de medel som anvisats i propositionen för regionala infrastrukturåtgärder. Vi anser att det bör avsättas minst 1,5 miljarder kronor för perioden fr.o.m. 1998 t.o.m. 2002 som ett bidrag till trafikhuvudmännen eller annan organisation för åtgärder som ökar funktionshindrades tillgång till kollektivtrafiken. I detta sammanhang vill vi understryka att detta inte skall ses som ett tak eller att de totala åtgärderna inte skall kunna överstiga det belopp som vi här öronmärker. Istället skall detta ses som att vi anser det viktigt att säkerställa att en volym om minst 1,5 miljarder kronor ställs till förfogande. Självfallet förutsätter vi att de funktionshindrades behov beaktas vid all planering samt att trafikhuvudmännen genom egna prioriteringar satsar på ökad tillgänglighet, varför den totala summan som satsas för att handikappanpassa kollektivtrafiken kommer att vara väsentligt högre. Vidare bör även kommuners och landstings, vilka förutsätts medfinansiera, hårt ansträngda budgetar beaktas. Det är inte rimligt att den kommunala ekonomin i detta sammanhang skall vara avgörande för funktionshindrades möjligheter att ta del av kollektivtrafiksatsningar som delvis finansieras av statliga medel. Regeringen bör nogsamt följa denna utveckling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det för perioden fr.o.m. 1998 t.o.m. 2002 inom ramen för regionala infrastrukturåtgärder bör anvisas minst 1,5 miljarder kronor för att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den kommunala ekonomin.
Stockholm den 20 december 1996
Roland Larsson (c) Ingrid Skeppstedt (c)