med anledning av prop. 96/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter
Propositionens anslag om att både främja tillväxt och
sysselsättning under ett miljöanpassat och trafiksäkert
transportsystem är en god programförklaring. Den skall ligga
till grund för trafikverkens planer för den kommande
tioårsperioden.
De totala beloppet, 190 miljarder kronor, är en betydande summa, men
trots allt en kraftig reducering av tidigare planer. Halva beloppet skall
användas för nyinvesteringar och förbättringar främst på vägar och järnvägar.
För ett år sedan restes en fråga till Nordiska ministerrådet (E1/96) på vilket
sätt de norska och svenska regeringarna avsåg att medverka till en
samordning av en infrastrukturell utbyggnad av korridoren Oslo-Göteborg
och hur detta skulle kunna ske med ekonomiska och miljömässiga
rationaliseringsvinster. Det hänvisades till det totala transportbehovet i
korridoren Oslo-Göteborg-kontinenten att det var stort och väntades bli
större när de nya fasta förbindelserna är färdigbyggda.
En satsning på snabbtåg för denna led kunde ytterligare öka
trafikkapaciteten. Men här behövs både en upprustning av spårkapaciteten
och en samlad insats från båda ländernas trafiksatsningar på denna led. Ett
mål som levt med i sinnevärlden är att restiden från Göteborg med järnväg till
såväl Oslo som Köpenhamn i framtiden skall vara två timmar. Därmed skulle
denna tågtrafik bli ett konkurrenskraftigt alternativ till bil men framförallt
flyget.
När det gäller E 6 mellan Norge och Sverige så är en utbyggnad till
fyrfältmotorvägsstandard angelägen då det uppenbart skulle ge färre olyckor,
lägre transportkostnader och samhällsekonomiska besparingar. Dessutom
skulle det vara företagsmässigt gynnsamt.
Trafikleder Norden-
kontinenten
Den arbetsgrupp som tillsatts för att bereda
kommunikationsfrågor utmed svenska västkusten med
förbindelse både mot Norge och Danmark har konstaterat att
det krävs en helhetssyn på hela korridoren både i fråga om
väg och järnväg där långtidsplaner för utbyggnaderna och
investeringar, samordning och planprocesser kräver
samverkan mellan ländernas väg- och järnvägsmyndigheter.
Den s.k. Nordiska triangeln skulle ge ett förbättrat och
utbyggt Europasamarbete. Den departementsgrupp som
Nordiska ministerrådet har refererat till redovisar de svenska
och norska planer som finns på utbyggnad av väg- och
järnvägssidan där järnvägen skulle få en anpassad
höghastighetsstandard och väg E 6 skulle kunna vara också
på norsk sida "too felts" motorväg. I sammanhanget kan det
erinras om att Sverige sökt och erhållit EU-bidrag för
avsnittet på väg E 6, Västkustbanan och Nordlänken. Även
den norska statsbudgeten har avsatt extra medel för
korridoren Oslo-Göteborg. Från europeiskt håll ser man med
intresse på utbyggnaden av det nordiska trafiknätet.
Trafiklederna i västra Sverige upp mot Norge anses särskilt
intressanta. EU-kommissionären Neil Kinnock kommer som
ett led i detta att vara med om det stora trafikpolitiska mötet i
Oslo under våren där frågor som rör väg- och
järnvägskorridorer från Norge via Sverige ut mot kontinenten
kommer att diskuteras och bearbetas.
Även om det ekonomiska utrymmet är begränsat finns det anledning att se
till den rationaliseringseffekt som kan uppnås med en samordnad utbyggnad
av vägförbindelser respektive järnvägsförbindelser i hela sina sträckningar
Oslo-Göteborg-Köpenhamn. Därför är det viktigt att snarast färdigställa
dessa trafikleder där en samordnad utbyggnad i främsta hand mot Norge skall
ses som en del i ett utbyggt trafiksamarbete inom Norden och mot
kontinenten.
Den "nordiska nytta" som skulle kunna hämtas ur en sådan utbyggnad
skulle också motivera att nordiska medel kunde tas i anspråk. Det vore riktigt
att t ex Nordiska Investeringsbanken (NIB) skulle kunna vara en relevant
delfinansiär.
Rädda persontrafiken
En fråga som också har samband med framtidens
trafikpolitik byggd på de investeringar som idag planeras är
att det under mellantiden upprätthålls trafik på såväl gods-
som personsidan. Det känns som alarmerande signaler att
Statens Järnvägar Sverige aviserar att upphöra med
persontrafik på vissa delsträckor som ingår i en sådan
triangel. SJ:s planer på att inte trafikföra personer på sträckan
Göteborg-Karlstad är därför ett illavarslande tecken.
Regeringen bör därför ta initiativ till att säkra en sådan trafik
också under en övergångstid då ännu inte full attraktivitet har
uppnåtts på dessa sträckor. Långsiktigt finns det mycket att
vinna på en sådan överbryggning och tillfälliga kortsiktiga
budgetvinster kan få för framtiden ödesdigra följder då man
tappar trafik som sedan är mycket svår att återhämta. En
fungerande tågpendel på denna sträcka, särskilt avsnittet
Trollhättan-Göteborg, skulle också på ett förtjänstfullt sätt
avlasta det hårda trafiktrycket som nu råder på riksväg 45.
Det vore en avlastning som skulle uppfattas som både
rationell för resenärerna och en i grunden
trafiksäkerhetshöjande insats på vägsidan. Därför bör denna
del av problemen få sin särskilda bearbetning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Europaväg 6 (E 6) bör planeras att snarast bli en fullbordad,
färdigbyggd motorväg som en vital del i ett nordiskt/europeiskt perspektiv,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Nordlänken snarast bör fullbordas i avsikt att bli en
sammanhållen del i sträckningen Oslo-Göteborg-Köpenhamn-kontinenten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att projekten enligt yrkandena 1 och 2 finansieras även
ur andra källor än statsbudgeten som ett led i arbetet att lösa
kostnadsfrågan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen snarast aktiverar sig för att säkra trafikföring på
bl.a. järnvägsavsnittet Göteborg-Trollhättan-Karlstad.