med anledning av prop. 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter
I propositionen föreslår regeringen en principiell utveckling
av transportinfrastrukturen som skall främja ett miljöanpassat
och trafiksäkert transportsystem. Den inriktning som föreslås
skall bidra till att främja tillväxt och sysselsättning i alla
delar av landet. De infrastrukturplaner som föreslås
fastställas och ligga till grund för trafikverkens planering
avser perioden 1998-2007. Genom beslutet som riksdagen
nu fattar på propositionens förslag fastläggs resurserna till
infrastrukturen långsiktigt.
Den inriktning som föreslås synes väl avvägd såväl mellan olika trafikslag
som över tiden. Med undantag av följdinvesteringar till Öresundsbron med en
citytunnel är det upptagna resursbehovet över tiden också vad som krävs för
att nå uppsatta mål.
I propositionen betonas särskilt att infrastruktursatsningarna skall bidra till
att främja en tillväxt i alla delar av landet. Detta är inte minst viktigt för
trafikverken att beakta vid fördelning av resurser i de trafikplaner som skall
upprättas för perioden i linje med propositionens målsättning. Fördelningen
måste ske så att alla delar av landet ges lika tillväxtmöjligheter. I det
sammanhanget finns det anledning att beröra Gotlands speciella situation.
Även Gotland måste få del av de infrastruktursatsningar som nu sker
långsiktigt.
Gotland har ett speciellt läge. Gotland har inga riks- eller motorvägar till
övriga landet. Där finns inte heller några järnvägens stomlinjenät som binder
samman Gotlands geografi med övriga landets olika delar. Gotland har att lita
till förbindelser i luften och över vattnet. För gotlänningarna och för det
gotländska näringslivet är det viktigt att dessa kommunikationsmöjligheter
hela tiden blir likvärdiga ur konkurrenssynpunkt med landets
kommunikationssystem i övrigt. Kostnader för frakt och personbefordran
skall jämföras med motsvarande kostnader för landvägen på fastlandet.
Snabbhet och bekvämlighet kan aldrig jämföras exakt men måste bli så
likartat som möjligt.
Oftast när kommunikationer diskuteras handlar det främst om vägar och
järnvägar. Regeringens proposition utgör härvid inget undantag. 190
miljarder föreslås fördelas över landet under ovan angiven period. Genom ett
förbättrat väg- och järnvägsnät förbättras näringslivets konkurrenskraft i
landets olika delar. På grund av Gotlands särskilda belägenhet kan helt
naturligt inte dessa satsningar på väg- och järnvägsnätet vad gäller
förbindelserna med fastlandet beröra förbättrade tillväxtmöjligheter för det
gotländska näringslivet. Det är emellertid viktigt att inte näringslivets
konkurrenskraft försvagas i förhållande till landet i övrigt.
För Gotlands vidkommande har en ny avtalsperiod inletts vad gäller
färjetrafiken. Riksdagsbeslutet i det fallet innebär att det s.k.
Gotlandstillägget skall avskaffas. I samband med beslutet har uttalats att det
skall ske på ett sådant sätt att inte näringslivet drabbas av en försämrad
konkurrenskraft. Det som nu händer är således att en ny infrastrukturplan
fastställs för lång tid framåt som avses förbättra tillväxtmöjligheterna i alla
delar av landet samtidigt som Gotlandstillägget skall börja avvecklas för det
gotländska näringslivets del och som innebär risk för att konkurrensläge och
tillväxt på Gotland försvagas.
Mot den bakgrunden finns det anledning att beakta Gotland vid
fördelningen av de infrastrukturmedel som trafikverken har att fördela och
omsätta i förbättrade kommunikationsmöjligheter. Resurser bör avsättas för
att utveckla transportstandarden på Gotland motsvarande de infrastruktur-
förbättringar som sker på fastlandet. Detta är inte minst angeläget innan det
närmare framgår hur avvecklingen av Gotlandstillägget faller ut ur
konkurrens- och tillväxtsynpunkt för Gotlands del.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resursfördelning till Gotlands trafikförsörjning inom i
propositionen angivna resursramar för den framtida
infrastrukturplaneringen.