Fem länsstyrelser, ett kommunalförbund och elva kommuner har i mer än tio år engagerat sig i olika utredningsaktiviteter kring den planerade Götalandsbanan. Under senare år har arbetet skett parallellt med Banverkets utredning och Kommunikationskommitténs analyser. Götalandsbanan har en betydelse på flera plan:
- Götalandsbanan reparerar brister i dagens bansystem. En utbyggnad av den felande länken Borås-Ulricehamn-Jönköping öppnar möjlighet till direkttrafik med tåg mellan östra och västra Götaland, som idag saknar möjlighet till ett miljövänligt tågresande. - - Götalandsbanan avlastar Västra stambanan från en växande trafik med snabba persontåg. Redan i dag finns kapacitetsproblem på avsnitten Göteborg-Alingsås och Katrineholm-Järna. Med Götalandsbanan kan en allt snabbare persontrafik differentieras från övrig långsammare trafik. - - Götalandsbanan erbjuder en möjlighet att i framtiden introducera högfartståg där Götalandsbanan kan bli en länk i ett högklassigt system som trafikerar de befolkningstäta regionerna i södra Sverige. - I regeringens förslag Infrastrukturinriktning för framtida transporter konstaterar regeringen att Götalandsbanan kan bidra till att utveckla järnvägen som persontransportmedel och kan få betydelse för avlastning av nuvarande stambanor om trafikvolymerna ökar kraftigt. Men regeringen bedömer att det under nuvarande planperiod inte finns finansiellt utrymme för att finansiera banans utbyggnad.
I propositionens allmänna delar finns andra bedömningar av betydelse för Götalandsbanan. Inledningsvis sägs att "transportinfrastrukturen skall främja ett miljöanpassat transportsystem" och" bidra till tillväxt och sysselsättning i alla delar av landet".
Av nu aktuella banprojekt är Götalandsbanan unik i den meningen att mycket stora resandegrupper får tillgång till miljövänliga och säkra tågresor i stället för att vara hänvisade till bil och flyg. I Banverkets utredning bekräftas denna betydelse i Götalandsbanans stora resandeflöden. Om därutöver beaktas möjligheterna att i anslutning till Götalandsbanan utveckla nya regionala trafiklösningar för tågtrafik, vilket bl a SJ påpekat som en viktig egenskap, ökar banans betydelse i ett miljö- och säkerhetsperspektiv.
Götalandsbanan kommer att trafikera en mycket befolkningstät del av Sverige. Inom banans influensområde bor ca 3,7 miljoner människor, nästan landets halva befolkning. Här finns en koncentration av produktion, konsumtion, forskning och utveckling. Det är ett nationellt intresse att ge förutsättningar för företagens tillgång till marknad, arbetskraft, teknikutveckling och kompetensförsörjning. Regionens resurser blir med Götalandsbanan tillgängliga på ett helt annat sätt när bansystemen knyts samman och direkttrafik längs den planerade banan blir möjlig. De otillräckliga kontaktmöjligheterna i denna region skall jämföras med att i Mälar-Hjälmar-regionen finns tre snabbtågsjärnvägar i öst-västlig riktning: Mälarbanan, Svealandsbanan och Västra stambanan.
Götalandsbanans felande länk Borås-Ulricehamn-Jönköping måste byggas ut för att tvärgående direktresor skall vara möjliga mellan östra och västra Götaland. Om inriktningsplaneringens långsiktiga mål för miljö och säkerhet skall kunna nås krävs en betydande satsning på spårtrafik. Den måste även medge kompletteringar av nuvarande bansystem. Om det går att anlägga nya banor borde det i första hand vara möjligt där det finns en stor eftersatt marknad för tågresor.
Götalandsbanan sägs i propositionen få särskild betydelse som en avlastning av befintliga banor, närmast Västra stambanan. Det är tveksamt om en förbättrad transportkvalitet kan uppnås endast genom upprustning av befintliga banor. Oftast innebär sådana satsningar störningar genom trängsel, förseningar, opålitlig tidshållning m m. Utdragna ombyggnader på Västra stambanan innebär att X2000-tågen efter sex år inte går på kortare tid än när de introducerades. På Västkustbanan anses pågående ombyggnadsarbeten förklara en del av SJ:s otillräckliga resultat. Att fortsättningsvis i första hand förlita sig enbart på upprustningsåtgärder kan visa sig för kortsiktigt. SJ har i sin syn på Götalandsbanan särskilt understrukit värdet av att den kan byggas utan störningar och att den tillåter en differentierad trafik i framtiden, där allt fler snabba tåg inte behöver blandas med allt fler och allt längre långsamgående persontåg.
Götalandsbanan skall inte främst ses som ett avlastande projekt utan värderas för sina strukturerande egenskaper.
Götalandsbanan har en stor betydelse för den regionala utvecklingen:
- Banan tillgodoser bristande kontaktmöjligheter i en befolkningstät korridor, där direktresor i dag inte är möjliga. - - Med Götalandsbanan öppnas möjligheter till direktresor med tåg mellan västra och östra Götaland i ett stråk som idag saknar miljövänliga resalternativ. - - Götalandsbanan samverkar med ett utvecklat system av regional anslutningstrafik med stor betydelse för miljöanpassade transportlösningar på lokal och regional nivå. - - Banan sammanlänkar lokala arbetsmarknader, ger ökad rörlighet och möjlighet till arbetspendling. - - Den knyter samman stora produktions- och konsumtionsmarknader, länkar samman högskolor och näringsliv, främjar företagens rekrytering och kompetensförsörjning och stimulerar regional utveckling. - Götalandsbanan har även en stor betydelse på nationell nivå:
- På banan kan utvecklas nya trafiklösningar med hög komfort, tät trafik och korta restider - därmed höjs attraktiviteten i hela järnvägssystemet. - - En differentiering blir möjlig mellan allt snabbare persontrafik och långsamgående trafik, vilket minskar friktion och trängsel och höjer konkurrensförmågan för både person- och godstrafik. - - Kapacitet frigörs för att utveckla pendeltrafik och godstrafik på stamnätet i västra och södra Sverige. - - Snabb nationell tågtrafik sammanbinder landets två största internationella flygplatser: Arlanda och Landvetter. - - Med möjlighet till restider på 2 timmar för ändpunktstrafik Stockholm- Göteborg föredrar fler resenärer miljövänliga och komfortabla tågresor framför flyg och bil. - En avgörande utgångspunkt för Götalandsbanans trafikering är etappen Borås-Jönköping, den felande länken som öppnar möjligheterna för direkttrafik mellan östra och västra Götaland och erbjuder resenären en valmöjlighet till dagens växande bilresande. För denna etapp bör ett genomförande övervägas genom omprioriteringar inom föreslagna ramar. Om investeringsmedel för närvarande inte kan anvisas till denna etapp, är det angeläget att nu genom beslut om planeringsinsatser, banutredning eller järnvägsplan säkerställa värdet av utfört utredningsarbete och höja beredskapen för ett senare utbyggnadsbeslut. Dagens starka engagemang och vilja till medverkan, som berörda kommuner och länsstyrelser uttryckt, kan tas tillvara genom ett beslut om ett uppföljande utredningsarbete.
Bl a SJ har pekat på Götalandsbanans betydelse som länk i ett framtida miljöanpassat system för snabba tågtransporter i södra Sveriges tätbefolkade regioner. Regeringens inriktningsförslag behandlar inte de speciella förutsättningar som finns för att utveckla en högklassig järnvägstrafik mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är av stor betydelse att även staten belyser systemfrågor på denna nivå med hänsyn till att kommuner, näringsliv och länsstyrelser har visat ett så stort intresse för att delta med visioner om framtida nationella systemlösningar. Det är därför angeläget att staten tar ett initiativ till en sådan samlad systemstudie.
Tvärgående trafik i södra Sverige i övrigt är också av vikt. Möjligheten att resa eller frakta gods från t ex småländska höglandet till kusterna är idag begränsade. Därför är det viktigt att i planeringen av den framtida kommunikationsstrukturen även ta med investeringsbehov för andra banor. Sträckan Halmstad-Nässjö t ex är i stort behov av upprustning. På denna bana kör man idag med låg hastighet och man kan inte ha acceptabelt axeltryck vid transporter på banan.
Gislaveds kommun har som en järnvägsförbindelse med hamn Halmstad- Nässjö-banan. Även övriga kommuner utefter banan har transportpotentialer som kan tillgodoses med denna järnväg. Mellan Hyltebruk och Halmstad utnyttjas den redan idag men i övrigt är den på grund av sin låga standard inte ett realistiskt alternativ för godstransporter för ett av landets industritätaste områden. Samtidigt finns en potential av resande från Halmstad-Gislaved över Nässjö och vidare norrut via Södra stambanan. Dessa behov behöver tillfredsställas. Detta bör ges regeringen till känna.
Sammanfattning
För att få en bra infrastruktur i landet måste alla olika vägar och järnvägar tas med i förutsättningarna. Det innebär att även länsjärnvägar och länsvägar måste beaktas om man ska få en helhetssyn på det totala transportbehovet.
En utbyggnad av Götalandsbanan är ett viktigt steg att förnya och utveckla den svenska järnvägen så att den kan spela en större roll i ett framtida mer miljöanpassat transportsystem. Banan är samhällsekonomiskt lönsam och har stor strategisk betydelse. Den har en realistisk möjlighet att dra till sig 1,5- 2,0 miljoner nya tågresenärer och bildar utgångspunkt för ett utvecklat regionaltågsystem. Det är synnerligen viktigt att satsningar av miljöstrategisk natur får ett uttryck i det kommande infrastrukturbeslutet.
Med hänsyn till målen om miljö och säkerhet borde avsaknaden av en järnvägsförbindelse i en av landets folktätaste kommunikationsstråk ensamt utgöra skäl att här prioritera en utbyggnad framför åtgärder som marginellt förbättrar förhållandena där goda möjligheter att resa med tåg redan finns. Fortsatta satsningar på Götalandsbanan kan utformas som ett fortsatt utredningsarbete på två nivåer:
- En utredningsman eller Banverket ges i uppdrag att i samverkan med kommuner och länsstyrelser fortsätta utredningsarbetet och höja den fysiska planberedskapen för ett kommande beslut om en första etapp av Götalandsbanan. - - Staten tar initiativ till en bred systemstudie som belyser olika vägval för framtidens järnvägssatsningar i Sverige.- - 10F- - P - Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om helhetssyn på infrastrukturen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Götalandsbanan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsmedel till bl.a. Halmstad-Nässjö-delen av järnvägen Halmstad-Nässjö-Oskarshamn.
Stockholm den 20 december 1996
Roland Larsson (c)
Lennart Brunander (c) Margareta Andersson (c)