med anledning av prop. 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter
Transportförsörjning för
näringslivet i hela landet
Regeringens proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning
för framtida transporter föreslår att utvecklingen av
transportinfrastrukturen ska främja ett miljöanpassat och
trafiksäkert transportsystem. Transportsystemet ska bidra till
tillväxt och sysselsättning i alla delar av landet. Denna
inriktning föreslås ligga till grund för trafikverkens
infrastrukturplaner för perioden 1998-2007.
En jämnare regional
utveckling av infrastruktur-
åtgärder
Vi motionärer vill att riksdagen förtydligar det som står i
propositionen om en jämnare regional fördelning av
infrastrukturåtgärder. Regeringen säger i propositionen:
"Fördelningen av investeringar i infrastrukturen skall vara
sådan att skillnaden minskar mellan olika regioner med
avseende på uppfyllande av de trafikpolitiska målen.
Infrastrukturåtgärderna bör fördelas så att de av EU utpekade
stödområdena får en förbättring av restiderna som relativt
sett är minst lika stor som för resten av landet. Nivån på
underhållsåtgärder på vägar och järnvägar bör under
planperioden vara så hög i alla regioner att
samhällsekonomiskt försvarbara komfortökningar kommer
till stånd." Detta resonemang ställer vi upp på. Nästa mening
i samma stycke: "Statliga grusvägar bör beläggas där detta
bedöms vara en lönsam åtgärd." Det är just på denna punkt
som vi motionärer hyser farhågor om att man gör det alltför
lätt för trafikverken inklusive Vägverket att krypa ur
uppgiften att uppfylla de trafikpolitiska målen.
Turistnäring och övrig
industri
De råvarubaserade näringarna, som en gång var kärnan i den
svenska basindustrin, har successivt omvandlats till en
kvalificerad processindustri med stort kunskapsinnehåll,
vilket medför att gränserna mellan olika typer av
transportbehov inte längre är så tydliga. Samtidigt ökar den
internationella integrationen av näringslivet.
Affärsresor, turistresor och i övrigt personkontakter har en stor och
växande betydelse för näringslivets utveckling. Här spelar luftfarten, och
numera också snabbtågen, en central roll i transportsystemet, och
förmodligen ännu mera i framtiden.
Luftfarten har den fördelen att kräva relativt sett begränsade investeringar
och markarealer, skriver regeringen i propositionen. Regeringen redovisar
också att flyget kan uppvisa en god flexibilitet i transportarbetet inom ramen
för redan befintlig infrastruktur. Detta talar för att flyget kan tillgodose
näringslivets, inte bara den tillverkande industrins utan också den nu växande
turistnäringens, ökade behov av goda kommunikationer även i landets glest
bebyggda delar. Turismens utveckling i fjällområdet är starkt beroende av ett
utvecklat flyg främst vad avser utlandscharter, en utlandscharter som på sikt
övergår i linjefart i takt med att Sverige tar ökade marknadsandelar inom
turismen från Europa.
Turismen en basnäring i
stark utveckling
De närmaste 10 åren har EU uttalat som en period då
turismen är den industrigren som har den största tillväxten. I
och med att detta sammanfaller med ett växande intresse för
miljöfrågorna kommer det att vara naturligt att speciellt
Norden kommer att uppleva en stor ökning av inkommande
turism från Europa. Norden, då i huvudsak Finland, Norge
och Sverige, har ju blivit utnämnt till "Europas gröna lunga".
Utöver detta är vår natur ofta våldsammare än vad som
upplevs i sydliga delarna av Europa. Det som kommer att bli
avgörande för utveckling av turismen är om turistnäringen
klarar att utveckla och lägga tillrätta turismens behov; däri
ligger naturligtvis kommunikationerna inklusive hela
paketlösningar med upplevelseturism kopplat till såväl sport-
och friluftsupplevelser som direkta kulturturismsatsningar
m.m. i en s.k. omvänd charterturism, till destinationer i hela
Sverige. Den svenska fjällvärlden har mycket att erbjuda
engelsmän, danskar, holländare, tyskar etc med direktflyg till
exotiska orter som Idre och Hemavan m.fl. som
direktdestinationer. Svensk rese- och turistindustri är nu på
bettet och har starkt markerat att man avser att hämta hem
ökade marknadsandelar. Kommunikationerna får inte nu
stjälpa denna offensiv.
Även kortbaneflyget i Sverige måste också liksom i Norge ges möjlighet
till en expansiv utveckling mot direktcharter; det finns idag flera operatörer
som klarar detta. Vad som vore nyttigt för utvecklingen vore ett påskyndande
av ett godkännande och införande av satellitsignalsystemet GPS, ett
landningshjälpmedel för säkrare trafik till låg investeringskostnad.
Statens roll i stödet till de
kommunala flygplatserna
I propositionen beskrivs att det idag finns en förhållandevis
god tillgång till utbyggda flygplatser även i det s.k. mål 6-
området, Norrlands inland dit nu också räknas delar av
Dalarna och Värmland utifrån den mål 6-syn som råder. Man
säger således att det inte primärt är genom investeringsmedel
för ny flygplatsinfrastruktur som flygets roll i en framtida
integrerad trafikpolitik kan tas till vara.
I stället fokuseras diskussionen om flygets tillgänglighet nu alltmer mot
frågor om resurser till drift av flygtrafiksystemet. Kommunikationskommittén
och Luftfartsverket genomför för närvarande en analys av behovet av åtgärder
för att trygga flygtrafikförsörjningen i landets olika delar. Regeringen säger
också att man avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor i den
trafikpolitiska propositionen.
Vi motionärer vill starkt understryka att riksdagen uttalar att det arbete som
den kommunala flygplatsgruppen utarbetat också tas till vara i det framtida
arbetet med att skapa en rättvisare infrastruktur för de små och medelstora
flygplatserna. Vi motionärer menar att inga hinder får konstrueras så att
turistnäringens behov av flygtransporter ej kan tillgodoses på lika villkor som
annan industri. Turistnäringen har i vissa delar av landet säsongskaraktär, och
nu satsar Sverige för fullt på att ta marknadsandelar från Europa och övriga
världen för att öka turismen och bredda de s.k. säsongerna. Därför får inte
turistflyget drabbas av särregler som omöjliggör en sådan breddning av
turistsäsongerna. Det finns krafter som arbetar för att de små flygplatserna
som ligger i den mest exotiska fjällvärlden skulle utestängas i ett nytt
stödsystem, vilket vi motionärer motsätter oss i likhet med den kommunala
flygplatsgruppen.
Snabbtåg till de svenska
fjällen
Förutom flyget är naturligtvis snabbtågstrafiken mycket
viktig, och den bör också anpassas till att betjäna turismen.
Detta betyder att tillgängligheten måste ökas och att vissa
bansatsningar till den svenska fjällvärlden måste komma till
stånd, exempelvis till Sälenområdet. Som exempel kan
nämnas den intensiva turisttrafiken till Sälenfjällen med över
50 000 turister som åker främst bil till och från området varje
veckoslut under de många vinterveckorna, och även i ökad
utsträckning under sommarhalvåret sker en intensiv
turisttrafik med personbil. Även till Idreområdet är
turisttrafiken stor med ca 25 000 turister som byter varje
veckoslut under många veckor av året såväl vinter som
sommar. Alltså färdas totalt ca 150 000 turister på vägnätet
för att nå exempelvis Dalafjällen under ett veckoslut. Detta
betyder att också vägnätet i området måste ha stor kapacitet
och bra komfort och bärighet för att kunna betjäna turismen
och det övriga näringslivet.
Tågtrafiken till västra Jämtland, exempelvis Åre och andra turist-
destinationer, måste utvecklas och tas på allvar. En ny Atlantbana kopplad till
både Inlandsbanan och Botniabanan ger turistiska fördelar. Vad avser
Inlandsbanan så är den viktigast när det gäller den tunga industrins
transportbehov på kort sikt, men den är naturligtvis viktig för inlands-
kommunerna som en framtida gods- och transportjärnväg för en utvecklad
inlandsturism byggd på vildmarks- och kulturupplevelser kombinerat med att
vara den godsjärnväg som behövs för fortsatt utveckling.
Bilen idag turismens
huvudsakliga färdmedel
Regeringen tar i propositionen upp ett resonemang om en
inriktning mot ett miljöanpassat transportsystem. Regeringen
redovisar också vad som Kommunikationskommittén sagt
om dessa frågor men har undvikit att ta upp den
kompensation som KomKom redovisat vad avser
glesbygdsbilisterna. Vi motionärer håller med regeringen i
vad som sägs om att transportinfrastrukturen successivt bör
underordnas de krav som måste ställas på transportsystemet
för att långsiktiga miljökvalitetsmål skall uppnås. Vi
motionärer hävdar däremot bestämt att det måste utformas ett
system för att kunna kompensera glesbygdsbilisten. Det finns
idag teknik via betalkortssystem som gör det lätt att avgöra
om bilisten är mantalsskriven i en glesbygdsregion och
därmed kan en lägre miljöavgift utgå till glesbygdsbon. I
glesbygdsområden är det inte relevant att bygga ut en
fullödig kollektivtrafik som kan ge tillräcklig servicegrad till
befolkningen. Därför behövs denna kompensation.
I ett av propositionens avsnitt tas också upp de regionalpolitiska målen om
uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor
skapas
för medborgarna i hela riket. Regeringen säger att om man vill öka den
nationella tillväxten så krävs goda betingelser för tillväxt i alla regioner.
Insatser fordras också inom trafikpolitikens område. Förutom det vi
motionärer också påtalat, så understryker regeringen det omöjliga i att i
glesbygd kunna uppnå ett tillräckligt reseunderlag för kollektivtrafik på väg,
men regeringen säger att vissa förbättringar kan åstadkommas i den
mellanregionala buss- och tågtrafiken samt den mellanregionala flygtrafiken.
Regeringen skriver vidare att i glesbygd och på det lågtrafikerade vägnätet är
det angeläget att göra insatser med tjälsäkringar, beläggning av grusvägar
m.m. med en sådan ambitionsnivå att framkomlighet, restider och komfort
hålls på en rimligt hög nivå.
I rubriken till detta avsnitt talar vi motionärer om att bilen idag är det
huvudsakliga transportslaget som används för att ta sig till en turistort. Vi
motionärer anser att regeringen borde ta initiativ till att transport-
utvecklingsplaner utvecklas. Detta är säkert tanken i den del av propositionen
som tar upp frågan om regionala planeringsförutsättningar. Men vi
motionärer har inte kunnat tydligt utläsa detta vad avser att dessa planer
också skulle tillgodose turismens utvecklingsbehov för mera kollektivt
resande. Regeringen borde i sin kommande trafikpolitiska proposition
redovisa åtgärdsförslag i riktning mot att denna planering också redovisas i
det regionala planarbetet. I ett sådant lokalt kollektivtrafikkoncept bör ingå
lokala transportfunktionsprogram på turistdestinationer. Exempel på lokala
transporter kan vara biluthyrning med bilar som drivs med metanol, etanol
eller vätgas, och även elbilen är intressant. De vanliga busskoncepten som
matar från flyg och tåg är också gångbara, liksom långfärdsbussen, men dessa
bör kompletteras med lokaltrafik med tät trafik. Användningen av alternativa
drivmedel för buss och bil bör stimuleras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om infrastrukturinvesteringar i Dalarna m.m.
Stockholm den 19 december 1996
Leo Persson (s)
Laila Bäck (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)
Iréne Vestlund (s)