Vi har i partimotionen Framtidsinriktad trafikpolitik för ett
växande samhälle (1996/97:T201) utförligt redovisat vår syn
på vilka principer som skall gälla för den långsiktiga
trafikpolitiken. I denna motion återkommer vi med de förslag
som berör anslagsyrkanden.
Våra förslag har utformats med hänsyn till behovet av att genom sänkta
statsutgifter och sänkta skatter åstadkomma goda förutsättningar för före-
tagande, tillväxt och nya arbeten och vår syn på hur en effektiv infrastruktur
skall vara utformad.
Vägledande principer för vår trafikpolitik är att staten skall ha ansvar för
gemensam infrastruktur och skydd för liv, hälsa och miljö. De olika trafik-
slagen skall, så långt det är möjligt, bära sina egna samhällsekonomiska
kostnader. En tydligare koppling mellan nyttjande och finansiering av
infrastrukturen skall eftersträvas. Inom och mellan trafikslagen bör det råda
konkurrensneutralitet. Statliga företag och statlig affärsdrivande verksamhet
skall konkurrensutsättas och privatiseras. Vidare skall privata lösningar vara
tillåtna och eftersträvas.
A 1 Vägverket:
Administrationskostnader
Genom en sänkt investeringsnivå, koncentration till de
primära uppgifterna och effektivisering bör kostnaden för
Vägverkets administration kunna minskas. För 1997 föreslår
vi ett anslag uppgående till 390 miljoner kronor. För 1998
och 1999 bedömer vi anslagsbehovet uppgå till 390 miljoner
kronor respektive 365 miljoner kronor.
A 2 Drift och underhåll av statliga
vägar
Kostnaden för drift och underhåll av vägarna bör kunna
minskas genom en konsekvent genomförd
konkurrensupphandling av entreprenadverksamheten.
Vägverkets produktionsdivision, som bör bolagiseras för att
på sikt kunna privatiseras, måste vara helt konkurrensutsatt.
Vi räknar med att kostnaderna kan minskas med 3-4 procent
som ett resultat av en fullt ut genomförd
konkurrensupphandling och en därmed än högre
upphandlingskompetens. För 1997 föreslår vi därför ett
anslag uppgående till 5 811 miljoner kronor. För 1998 och
1999 bedömer vi anslagsbehovet uppgå till 6 105 miljoner
kronor respektive 7 110 miljoner kronor.
A 3 Byggande av vägar
Investeringar i vägar bör, i likhet med vad som skall gälla för
drift och underhåll, upphandlas i konkurrens. Vidare bör en
översyn av planerade nyinvesteringar ske och de projekt som
utifrån transporteffektivitet, miljö- och säkerhetsskäl är mest
samhällsekonomiskt motiverade prioriteras före andra vars
genomförande kan behöva senareläggas. För 1997 föreslår vi
ett anslag uppgående till 4 064 miljoner kronor. För 1998
och 1999 bedömer vi det vara möjligt med en anslagsnivå
uppgående till 3 098 miljoner kronor respektive 2 189
miljoner kronor.
A 4 Byggande av
länstrafikanläggningar
Vi anser att detta anslag skall bidra till finansieringen av
länstrafikanläggningar som är av stort regionalt intresse och
som kan motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. För
1997 föreslår vi ett anslag som uppgår till
1 128 miljoner kronor. Vår bedömning är att anslagen för
1998 och 1999 bör uppgå till 1 083 miljoner kronor
respektive 1 093 miljoner kronor.
A 7 Banverket
Genom en sänkt investeringsnivå, koncentration till de
primära uppgifterna och effektivisering bör kostnaden för
Banverkets administration kunna minskas. För 1997 föreslår
vi en anslagsnivå på 668 miljoner kronor. För 1998 och 1999
bedömer vi anslagsbehovet till 599 miljoner kronor
respektive 549 miljoner kronor.
A 8. Drift och vidmakthållande av
statliga järnvägar
Genom en lägre investeringsnivå och ökad
konkurrensupphandling av drift och underhåll bör utgifterna
kunna minskas. På sikt bör eftersträvas
konkurrensupphandling av allt drifts- och anläggningsarbete.
Detta bör ske samtidigt som Banverkets
produktionsverksamhet bolagiseras och på sikt privatiseras.
Den ökade konkurrensupphandlingen bör under perioden
kunna ge
3-4 procent lägre kostnader. För 1997 föreslår vi ett anslag
uppgående till
2 900 miljoner kronor. För 1998 och 1999 bedömer vi
anslagsbehovet till
2 850 miljoner kronor för vartdera året.
A 9 Nyinvesteringar i stomjärnvägar
samt ersättning för vissa
kapitalkostnader
Anläggningsarbeten vid investeringar i nya stomjärnvägar
bör, i likhet med vad som bör gälla för drift och
vidmakthållande, upphandlas i konkurrens för att minska
utgifterna. Vidare bör en översyn av de planerade
nyinvesteringarna göras så att projekt som är
samhällsekonomiskt motiverade utifrån transporteffektivitet,
miljö- och säkerhetsskäl prioriteras framför andra som kan
behöva senareläggas. För 1997 föreslår vi ett anslag
uppgående till 5 015 miljoner kronor. För 1998 och 1999
bedömer vi anslagsbehovet uppgå till
3 780 miljoner kronor respektive 2 830 miljoner kronor.
B 4 Bidrag till sjöfarten
Detta stöd utges till svenska rederier med handelsfartyg.
Denna form av företagssubventioner leder inte till ett
effektivt resursutnyttjande i samhällsekonomin. Sverige bör
istället verka i internationella sammanhang, inte minst inom
ramarna för EU-samarbetet, i syfte att skapa internationellt
likvärdiga konkurrensvillkor för rederinäringen. Inriktningen
bör vara att i ett första steg skapa en gemensam europeisk
marknad utan nationella subventioner eller särlagstiftning.
Stödet bör avvecklas inom en period av två år. För 1997
föreslås ett anslag uppgående till 300 miljoner kronor. För
1998 bedöms anslaget behöva uppgå till 200 miljoner kronor
för att från och med 1999 vara helt avvecklat.
C 3 Ersättning till Posten AB för
rikstäckande betalnings- och
kassaservice
Posten AB hävdar att det krävs extra ersättning för viss
service. Inte minst Riksrevisionsverket, Konkurrensverket
och Post- och telestyrelsen har pekat på uppenbara oklarheter
om så verkligen är fallet. Postens ekonomiska redovisning är
fortfarande sådan att det inte går att klargöra om viss
grundläggande verksamhet verkligen behöver statliga
subventioner. In till dess att Posten AB kunnat belägga
behovet av stöd anser vi inte att någon ersättning bör utgå.
Vi föreslår således att anslaget tillsvidare utgår.
D 2 Köp av interregional persontrafik
på järnväg
De olika transportmedlen bör enligt vår mening tillåtas
konkurrera på lika villkor; då utvecklas de färdsätt som är
samhällsekonomiskt mest effektiva. Köp av olönsam
järnvägstrafik kan inte motiveras så länge inte andra
lösningar tillåts eller prövas. En konkurrensutsättning av
persontrafiken på järnväg kan mycket väl visa sig leda till att
nya trafikoperatörer som kan köra nu olönsamma sträckor på
kommersiella villkor etablerar sig. En avreglering av
långväga busstrafik kan också möjliggöra resor på dessa
sträckor utan statliga subventioner. Vi har föreslagit att såväl
den långväga busstrafiken avregleras som att persontrafiken
på järnväg konkurrensutsätts. Mot denna bakgrund anser vi
att anslaget bör avvecklas från och med 1998. För 1997
föreslår vi ett anslag uppgående till 313 miljoner kronor.
E 5 Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska
institut
Mindre än hälften av SMHI:s verksamhet är idag
anslagsfinansierad. I SOU 1995:99, SMHI:s
verksamhetsform, påvisas också att intäktsfinansieringen kan
förväntas öka realt med 15-20 miljoner kronor fram till
sekelskiftet. Vi anser det vara betydelsefullt om SMHI
successivt bedriver sin verksamhet i mer affärsmässiga
former och föreslår därför en mindre utgiftsminskning som
kan förväntas motsvara vad SMHI kan kompensera med
ökad intäktsfinansiering och/eller effektivisering. För 1997
föreslår vi ett anslag på 100 miljoner kronor. För 1998 och
1999 bedömer vi att anslaget bör uppgå till 90 miljoner
kronor vartdera året.
Svensk Bilprovning
Regeringen föreslår i propositionen att AB Svensk
Bilprovning även i fortsättningen skall ha ensamrätt på att få
utföra kontrollbesiktningar. Frågan om avregleringen av
ASB:s monopol har omfattande utretts och riksdagen har
tidigare fattat beslut om att en avreglering skulle ske.
Regeringen sätter nu, efter att tidigare ha stannat upp
avregleringen, definitivt stopp för den. Vi finner detta
mycket olyckligt eftersom utredningarna visat att det skulle
vara en betydande samhällsekonomisk vinst att avskaffa
monopolet. Vi står därför fast vid att ASB:s monopol bör
avvecklas i enlighet med tidigare riksdagsbeslut.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Vägverket:
Administrationskostnader inom utgiftsområde 22, Kommunikationer, anslå
390 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Drift och underhåll av
statliga vägar inom utgiftsområde 22, Kommunikationer, anslå
5 811 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Byggande av vägar inom
utgiftsområde 22, Kommunikationer, anslå 4 064 miljoner kronor i enlighet
med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4 Byggande av
länstrafikanläggningar inom utgiftsområde 22, Kommunikationer, anslå 1 128
miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att under anslaget A 7 Banverket: Sektorsuppgifter
inom utgiftsområde 22, Kommunikationer, anslå 668 miljoner kronor i
enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att under anslaget A 8 Drift och vidmakthållande
av statliga järnvägar inom utgiftsområde 22, Kommunikationer, anslå 2 900
miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9 Nyinvesteringar i
stomjärnvägar samt ersättning för vissa kapitalkostnader inom utgiftsområde
22, Kommunikationer, anslå 5 015 miljoner kronor i enlighet med vad som
anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att under anslaget B 4 Bidrag till sjöfarten inom
utgiftsområde 22, Kommunikationer, anslå 300 miljoner kronor i enlighet
med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att anslaget C 3 Ersättning till Posten AB för
rikstäckande betalnings- och kassaservice inom utgiftsområde 22,
Kommunikationer, utgår i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att under anslaget D 2 Köp av interregional trafik
på järnväg inom utgiftsområde 22, Kommunikationer, anslå 313 miljoner
kronor i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att under anslaget E 5 Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut inom utgiftsområde 22,
Kommunikationer, anslå 100 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts
i motionen,
12. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att Aktiebolaget
Svensk Bilprovning skall ha fortsatt ensamrätt på att utföra
kontrollbesiktningar i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 4 oktober 1996
Per Westerberg (m)
Tom Heyman (m)
Birgitta Wistrand (m)
Lars Björkman (m)
Ulla Löfgren (m)
Jeppe Johnsson (m)
Maud Ekendahl (m)
Carl G Nilsson (m)
Elizabeth Nyström (m)