Vägtrafiken svarar för mer än hälften av alla luftföroreningar
i Stockholmsregionen. Det påverkar såväl människor som
djur, växter och kultur. Livsmiljön påverkas negativt. För att
klara miljön inför framtiden behövs sammanhållna åtgärder i
form av renare bränslen och utbyggd kollektivtrafik inklusive
fler infartsparkeringar. Särskilt av miljöskäl är det viktigt
vilka mål som finns för samhällsutvecklingen. Det pågående
arbetet med den nya regionplanen och den regionala strategin
för Stockholmsregionen måste på ett tydligt sätt utgå från
kraven på och behovet av en bättre miljö.
1988 och 1991 beslöt Sveriges riksdag att fastställa ett antal miljömål som
man då ansåg vara nödvändiga för att begränsa utsläppsnivåerna till det som
naturen långsiktigt tål. Bl.a. beslöt riksdagen att utsläppen av kväveoxider
måste minskas med 30 % till 1995 och med 50 % till år 2000. Detta jämfört
med 1988 års nivå. Riksdagen beslöt också att koldioxidutsläppen inte bör
öka jämfört med situationen 1980. Dessa målsättningar har i dagens läge i
huvudsak inte uppnåtts, vilket är allvarligt.
På det internationella planet har Sverige undertecknat den s.k. Riodeklara-
tionen om miljö och utveckling. Detta innebär att vårt land har bundit sig för
att minska de miljöfarliga utsläppen enligt försiktighetsprincipen.
Dennispaketet ingen lösning
Efter stor vånda och mycket besvär enade sig
Socialdemokraterna, Moderaterna och Folkpartiet den 29
september 1992 om att skriva under Dennispaketet. Det
innehöll i dåvarande penningvärde investeringar i vägar för
ca 18 miljarder kronor. Kollektivtrafiken skulle byggas ut för
16 miljarder kronor. Den skulle finansieras med
landstingsmedel och olika statliga anslag. Vägarna skulle
betalas med biltullar på trafiken in till och runt Stockholms
innerstad.
Dennisförhandlingarna, som inleddes 1990, präglades från början av
utgångspunkten att bygga ut många nya stora vägar i Stockholmsregionen.
Det stod klart att det fanns starka önskemål om utbyggnad av bl.a. Öster-
leden och Västerleden. Inte minst byggindustrin i Stockholm tryckte på för
att trafikledsprojekten skulle bli verklighet. Centerpartiets och andra aktörers
krav på en balanserad utbyggnad av infrastrukturen med mer kollektivtrafik
och mindre vägar ville man inte lyssna på. Det var därför inte meningsfullt
för Centerpartiet att fortsätta överläggningar den gången.
Sedan 1992 har mycket hänt som måste innebära förändringar i Dennis-
paketet.
För det första har det visat sig, vid närmare granskning, att trafikledsdelen
i paketet kommer att kosta runt 27 miljarder kronor, dvs. en fördyring med 9
miljarder kronor sedan uppgörelsen skrevs under. För det andra har olika
miljögranskningar påvisat stora brister i beräkningsunderlaget för miljö-
effekter, trafikflöden m.m. För det tredje har förutsättningarna ändrats i och
med den höga realräntan. Med dagens höga realränta på ca 6 % blir Dennis-
paketet ett ekonomiskt fiasko.
Några fakta som också förändrar förutsättningarna för Dennisledernas
utbyggnad är Ekerö kommuns klara och tydliga nej till Västerleden. I en
folkomröstning 1991 röstade 74 % nej till Västerleden. Täby kommun har
efter valet 1994 bestämt sig för att inte medverka till planläggning för
Norrortsleden. Nacka och Lidingö kommuner har i skarpa ordalag motsatt
sig biltullssystemet som medför att dessa kommuners invånare inte kan nå
riksvägnätet utan att betala tull. Även Solna kommun har gjort motstånd
genom att hota med att stoppa betalstationerna på sin sida om kommun-
gränsen. Sammantaget innebär dessa kommuners agerande stora svårigheter
att genomföra Dennispaketet som det var tänkt 1992.
Miljöanpassade
investeringar behövs
Trots att Dennispaketet, med nuvarande innehåll, hotar att bli
en stor ekonomisk och miljömässig felsatsning är det helt
nödvändigt att i Stockholmsregionen genomföra viktiga och
angelägna satsningar på både nya vägar och ny
kollektivtrafik. Centerpartiets utgångspunkt är en balanserad
utbyggnad av trafikslagen. Flera objekt i paketet måste
förändras och ett antal objekt utgå.
De objekt som inte klarar miljökraven och ekonomin och som därför måste
utgå ur Dennispaketet i Österleden, Västerleden och Yttre tvärleden/Norr-
ortsleden. Oersättliga natur- och kulturområden hotas och åtskilliga
människor hotas av en försämrad boendemiljö.
Flera objekt är nödvändiga men behöver anpassas bättre till miljön och
ekonomin. Det gäller framför allt Norra och Södra länken. Med bättre miljö-
anpassning och färre körfält är dessa länkar en riktig investering som kan
förbättra miljön längs Valhallavägen och minska genomfartstrafiken i
innerstaden. I stället för Södra länken bör "minilänken" ligga till grund för
den fortsatta planeringen. Den innebär att befintligt vägnät utnyttjas och att
två mindre tunnlar byggs under Huddingevägen och Gullmarsplan. Därför
bör riksdagen ej medverka till utökade statsgarantier för den del av Södra
länken och Österleden som namngivits "Nacka port". Detta bör ges
regeringen till känna.
Det är vidare angeläget att det befintliga vägnätet underhålls och utvecklas
liksom att moderna signalsystem införs i syfte att åstadkomma jämnare
trafikflöden.
Nej till Dennis biltullar
Moderaterna, Socialdemokraterna och Folkpartiet vill införa
biltullar i Stockholm för att få in tillräckligt med pengar för
att kunna betala de 27 miljarder kronor som Dennispaketets
motorleder beräknas kosta. 1999 avses biltullarna införas för
infart till Stockholms innerstad och för förbifart på
Essingeleden och Norra länken samt även blivande Södra
länken. Tanken är att inpassering via biltull skall kosta 22 till
28 kronor för en personbil. För bussar och andra tyngre
fordon blir avgiften 75 kronor. Biltullsförslaget innebär att
det inte blir möjligt att passera Stockholm mellan norr och
söder och vice versa utan att tvingas betala.
Riksdagen bör ej besluta om införande av sådana biltullar i Stockholm.
Detta bör ges regeringen till känna.
Till och med SL-bussarna avser man att ta ut tullavgift för. Det kan betyda
högre SL-taxa för kollektivresenärerna. För en normalfamilj där en person
åker bil till arbetet och måste passera betalsnittet innebär det en extra utgift
på ca 6 000-7 000 kronor per år. Det är inte rimligt att det skall behöva kosta
22-28 kronor att i bil passera förbi Stockholms innerstad på kringfarts-
lederna. Dennispartiernas biltullar skapar ingen valfrihet utan har en fiskal
inriktning där alla som passerar måste betala.
Det vore avsevärt bättre och mera rimligt, bl.a. med tanke på miljön, att
försöka hitta en modell som i stället styr ut onödig genomfartstrafik från
innerstaden och som också premierar miljövänligare bränslen. Ju "smutsiga-
re" bil desto högre miljöavgift. Elbilar bör få köra gratis. För att åstadkomma
en miljöriktig styrning skall det naturligtvis vara avgiftsfritt att passera
utanför innerstaden. En sådan modell är också pedagogiskt lättare att förstå
syftet med.
Stockholms kommunfullmäktiges beslut i november 1995 om att godkänna
12 detaljplaner för 28 tullstationer har överklagats till regeringen som väntas
ta ställning någon gång under 1996.
Bygg 3:e spåret genom
Stockholm
Det är mycket angeläget att ökad spårkapacitet byggs ut
genom Stockholm. Det behövs för såväl regionaltågstrafiken
och pendeltrafiken som för X 2000- och intercitytrafiken,
som väntas öka kraftigt. Detaljplanen för spårdragningen har
avstyrkts av regeringen som i stället tillsatte "Riddarholms-
kommittén".
Riddarholmskommittén förespråkar bl.a. att tredje spåret byggs i ytläge
mellan Riddarholmen och Gamla stan. Vidare föreslås att Centralbron för-
läggs i tunnel. Centralbron och Söderleden utgör i dag det verkligt stora
miljöproblemet i området mellan Gamla Stan och Riddarholmen. Förutsätt-
ningarna för att förlägga Söderleden i tunnel och koppla den till den befint-
liga Klaratunneln och Klarastrandsleden måste utredas seriöst. Centerpartiet
förordar, som Riddarholmskommittén, en lösning där utrymme skapas för
tredje spåret ovan jord, utan att några ingrepp behöver göras i Riddar-
holmens medeltida kulturmiljö. Det skulle på ett avgörande sätt förbättra
miljön mellan Gamla stan och Riddarholmen. Detta bör ges regeringen till
känna.
Kontrollstation
Enligt en överenskommelse mellan Dennispartierna skall en
s.k. kontrollstation hållas under hösten 1996. Arbetet med
denna har inletts. Avsikten är att se över
genomförandeprocessen bl.a. med tanke på ekonomin och
andra förutsättningar. Enligt två av Dennispartierna,
Socialdemokraterna och Folkpartiet, kan kontrollstationen
leda till att man är beredd att ompröva och förändra olika
objekt i trafikpaketet.
Enligt Centerpartiets uppfattning finns det åtskilliga skäl och faktorer som
tyder på att Dennispaketet med nuvarande innehåll är en felsatsning. Därför
är det lämpligt att kontrollstationen utnyttjas som en möjlighet att åstad-
komma nödvändiga förändringar i Dennispaketet. Då kan den omförhandling
av paketet göras som miljörörelsen och flera politiska partier samt en bred
folkopinion kräver. Riksdagen bör därför som sin mening framföra till
regeringen att en omförhandling av paketet är helt nödvändigt för att skapa
förutsättningar för en ny och miljövänligare trafikpolitik i Stockholms-
regionen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår förslaget om utökad kreditgaranti,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Dennispaketets biltullssystem,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tredje spåret,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kontrollstation.