Motion till riksdagen
1996/97:T217
av Karin Olsson m.fl. (s)

Kommunikationer i Blekinge län


Blekinge präglades under ett par decennier av stagnation och
tillbakagång till följd av arbetslöshet och utflyttning. De
senaste årens utveckling har radikalt ändrat på
förutsättningarna. De positiva förändringarna i Öst- och
Centraleuropas länder ger helt nya förutsättningar för
samarbete i olika frågor. Detta tillsammans med
medlemskapet i EU har gett Blekinge en möjlighet att stärka
sin position inom handel, arbetsmarknad, turism, säkerhet
etc.
Blekinge har ett strategiskt läge för att knyta samman dessa båda delar av
Europa, inte minst med stöd av samarbete inom olika EU-program.
Möjligheterna för länet att hävda sig i ett mer internationellt sammanhang är
starkt avhängigt av om det finns goda kommunikationer. Detta har inte bara
betydelse för Blekinge utan är i hög grad en viktig fråga för landets
transportsystem för att optimalt kunna utveckla nya marknader i Öst- och
Centraleuropa. Särskilt med Polen växer handeln kraftigt. Färjan mellan
Karlskrona och Gdynia har dagliga turer och utgör en viktig länk i
handelsutbytet.
Den totala passagerartrafiken, inräknat alla fyra linjesträckningarna från
Sverige till Polen, har ökat cirka 11 procent under 1996 jämfört med 1995.
Karlskronas marknadsandel på passagerarsidan är för 1996 cirka 25 procent
av totaltrafiken, vilket skall jämföras med cirka 17 procent under 1995.
Ungefär 8 procents ökning på ett år!
Förväntningarna på utvecklingen av Östersjöområdet är stora och många
bedömare tror att det kommer att bli en av Europas viktigaste tillväxtregioner.
Det arbete som startat med att upprätta ett Östersjöprogram kommer att
innehålla satsningar på miljö och transporter.
Den nuvarande starka koncentrationen av kommunikationer i Sydväst-
sverige måste kompletteras med effektiva och miljövänliga transportstråk
över den övriga delen av Sydsverige innefattande bland annat Blekinge. Detta
är nödvändigt om vi i Sverige fullt ut ska kunna ta tillvara de nya möjligheter
som bjuds. Satsningar i sydöstra Sverige medför samtidigt att den hårda
belastningen på Skåne, Danmark och Nordtyskland kan minska. Detta är
särskilt betydelsefullt för att minska den negativa belastningen på miljön
inom dessa områden.
Kommunikationerna kommer också att spela en viktig roll i utvecklingen
av handel och turism mellan Baltikum och Sverige/Danmark/Nordtyskland.
Redan ser vi hur transporterna ökar i detta transportstråk. Ett exempel är den
relativt nya färjeförbindelsen mellan Karlshamn och Liepaja i Lettland som
bara något år efter start har betydande godsmängder, närmare tre miljoner
ton. Utvecklingen har med andra ord varit mycket god.
Sveriges framträdande roll i det nya östersjösamarbetet är glädjande och
måste utnyttjas på bästa sätt. För Blekinges del är detta mycket positivt.
Infrastrukturinvesteringarna i sydöstra Sverige är och har varit mycket
återhållsamma jämfört med Sverige i övrigt. Ett riktvärde för Blekinge borde
vara att länet åtminstone får den andel som motsvarar länets befolkning eller
cirka 2 % av satsningarna. Utöver detta kan nämnas att Blekinge är det län i
Sverige som statistiskt sett har sämst trafiksäkerhet.
Av flera skäl är det angeläget att förbättra sydöstra Sveriges infrastruktur
och då särskilt i Blekinge. Skälen till detta är många:
Sverige behöver nya alternativa miljövänliga transportkorridorer för trafik
riktad söderut!
Om all trafik ska ledas över Skåne bidrar detta till kapacitets- och miljö-
problem både i Danmark, Tyskland och Skåne vilket kommer att utgöra ett
hinder för Sveriges handelsutbyte med Europa. Det är därför väsentligt att i
ett tidigt skede stimulera utvecklingen av alternativa transportkorridorer över
Blekinge vars hamnar har de bästa förutsättningar för att vidareutvecklas.
Även om sträckningen Göteborg-Karlskrona inte har blivit en stamväg i
1994 års planeringsomgång föreslås att trafiken från Karlskrona leds via
riksväg 40/27/30/E 22 och att så snart det är möjligt dessa vägar får en
enhetlig numrering. Detta kan ske genom att riksväg 27 från Växjö förlängs
till Karlskrona. Som ett andra steg bör vägen ingå i det nationella
stamvägnätet, och då som en förlängning på TEM (E 77). Även vägens
numrering i Sverige bör då vara E 77.
Blekinges infrastruktur och då särskilt dess järnvägar och större vägar har i
många avseenden en undermålig standard. Bl.a. till följd av detta är Blekinge
det län i Sverige som har sämst trafiksäkerhet statistiskt sett. Några av de
mest uppenbara bristerna är följande:
Väg E 22: Trots undermålig standard (bl.a. 9 meters bredd) och trafik-
mängder som t.ex. är större än på E 4:an genom Småland finns mycket
begränsade insatser planerade för den kommande 10-årsperioden. Med
hänsyn tagen till trafikens storlek bör en utbyggnad ske med fyra körfält.
Dock bör Vägverket uppmanas att söka andra lösningar än de som normalt
tillämpas för motorvägar. Dessa lösningar bör inriktas mot hög trafiksäkerhet,
god miljö och behagfulla upplevelser för trafikanterna. För att begränsa
kostnaderna och olika slag av intrång borde enklare trafiklösningar kunna
tillämpas som till exempel cirkulationsplatser såväl som lägre geometrisk
standard än som normalt tillämpas på motorvägar. Denna princip för
utbyggnad av motorvägar med låg andel långresenärer och tung trafik skulle
kunna prövas i Blekinge på delsträckan Nättraby-Björketorp eller Lösen-
Jämjö.
Riksväg 29 är på ett vägavsnitt en uppenbar risk för Karlshamns vattentäkt.
En allvarlig olycka har redan inträffat.
Riksväg 30 som ingår i det så kallade TEM-projektet har stora
framkomlighets- och trafiksäkerhetsrisker på vissa vägavsnitt.
Tvärleden, en förbindelse från nordvästra Blekinge till Västkusten som
omgående bör ges riksvägsstatus för att säkra finansieringen. Den kan då
finansieringsmässigt prövas ihop med andra angelägna, regionalt viktiga
vägstråk. Om inte en sammanhängande förbindelse mellan Olofström och
Halmstad kommer till stånd kan det äventyra Volvos produktion i Olofström.
En satsning på Tvärleden är samhällsekonomiskt lönsam. Det är i första hand
delsträckan Osby-Markaryd som behöver byggas.
Det är av största vikt att kraftfulla satsningar görs för att förbättra
Blekinges dåliga trafiksäkerhetssituation. I Blekinge pågår för närvarande ett
trafiksäkerhetsprojekt som kallas Säkereken.
Satsningen på Blekinge kustbana har blivit en förebild för hela landet. Både
elektrifiering och kurvrätning av banan är motiverade med hänsyn tagen till
den stora trafikeringspotential som banan har. Målet bör vara att uppnå två
timmars restid mellan Karlskrona och Köpenhamn.
Kust-till-kust-banan kräver också stora investeringar i Blekinge för att X2-
tåg som nu trafikerar banan ska kunna utnyttjas fullt ut. Denna järnväg utgör
också en del i ett planerat internationellt järnvägsstråk TER. Eftersom TER-
korridorerna slutar i Gdynia/Gdansk är en förlängning med kust-till-kust-
banan naturlig. Med kust-till-kust-banan som en del av TER skulle inte bara
svenskt näringsliv utan även norskt få snabba och miljövänliga
godstransporter till Centraleuropa.
Sydostlänken, ett mycket intressant järnvägsprojekt mellan Olofström och
Blekinge kustbana, är också ett viktigt alternativ för en ny transportkorridor
över Blekinges hamnar. Sydostlänken skapar i kombination med Blekinges
hamnar goda förutsättningar för en utveckling av regionens transportintensiva
näringsliv och handeln med Europa.
Banverket bör utföra en kvalificerad utredning av behovet av denna länk.
Den IT-satsning som gjorts i länet under senare år har gett mycket gott
resultat. Det finns dock vissa hot mot denna positiva utveckling. Blekinge har
ingen anslutningspunkt till Telias riksnät. De närmaste anslutningspunkterna
finns i Kalmar, Växjö, Kristianstad och Hässleholm. Detta innebär att publika
teleoperatörer lokaliserade till Blekinge får höga kostnader. Högre än på
många andra håll i landet. I första hand bör Telia AB bygga om nätet så att en
anslutningspunkt etableras i Karlskrona. Med hänsyn till den koncentration
av IT-företag som finns i Blekinge bör Blekinge bli ett riktnummerområde.
Detta är en mycket verkningsfull regionalpolitisk insats. Förbättringen av
internationella flygförbindelser, där Ronneby flygplats klassas som
internationell flygplats, klass A, där inga tullhanteringsrestriktioner finns
för
passagerare som anländer från länder utanför EU är en annan bra
regionalpolitisk satsning.
Ronneby flygplats bör också utrustas med en taxibana.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om infrastruktursatsning i Blekinge län.

Stockholm den 2 oktober 1996
Karin Olsson (s)
Christer Skoog (s)

Jan Björkman (s)

Magnus Johansson (s)