I årets budgetproposition under utgiftsområde 22
understryker regeringen att goda miljöanpassade
kommunikationer och en utvecklad infrastruktur är en
förutsättning för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och
bibehållen välfärd i landets olika delar. Regeringen markerar
också som sin bedömning att miljöanpassningen av
transporter måste drivas vidare. Som en konsekvens av detta
måste arbetet med att begränsa utsläppen och åstadkomma
ett trafikmönster, som är förenligt med en god livs- och
trafikmiljö drivas vidare.
Förberedelser för det fortsatta arbetet med omställningen av transport-
systemet pågår inom den parlamentariskt sammansatta Kommunikations-
kommittén.
Vi vill för vår del särskilt understryka det angelägna i att ge en starkare
regional förankring i trafikarbetet. De regional- och miljöpolitiska målen
måste vidare i det fortsatta arbetet med infrastrukturplaneringen inom
trafikområdet ges större tyngd, vilket också innebär en stärkt samplanering
mellan trafikslagen.
Järnvägen
För Jönköpings län är järnvägen av central betydelse. Också
ur ett nationellt perspektiv är detta faktum väsentligt. Inom
länet finns 5 % av rikets totala järnvägsnät och hela 60 av
länets 80 största tätorter har järnvägsförbindelse.
Trafikhuvudmännen har också utnyttjat detta faktum till att
utveckla trafikutbudet på länsjärnvägsnätet. I stort sett har
också trafiken kunnat bibehållas och utvecklas. Denna
medvetna prioritering har också inneburit goda
resandeökningar på större delen av nätet.
Vi ser järnvägen, både person- och godstrafiken, som en allt viktigare
resurs. Järnvägen har stora fördelar i förhållande till landsvägstrafik, såväl
vad gäller miljöföroreningar, energiåtgång per tonkm som trafiksäkerhets-
mässigt.
Ur ett nationellt perspektiv är det nödvändigt att trafikpolitiken inriktas mot
att transporter i långt större utsträckning styrs över till en modern och
miljövänlig järnväg. Insatser måste också göras för att ålderdomliga
dieselfordon på de oelektrifierade banorna byts ut. Härvidlag har staten ett
stort ansvar som samordnande kravställare och beställare av miljövänliga
fordon utan att en kostnadsövervältring sker till landsting och kommuner. I
proposition 1987/88:50 (bl.a. s 108) klargörs att överföring av verksamhets-
ansvaret för länsjärnvägarna från statens sida ej skall förorsaka någon
kostnadsövervältring för kommunerna och landstingen.
Självklart måste infrastrukturen utvecklas av främst de skäl, som angetts
ovan. I Jönköpings län finns ett antal projekt som är viktiga:
- Avsättning av erforderliga investeringsmedel inom LTA (1997 - 2000)
-
- Ökad godsframkomlighet på Södra stambanan
-
- Upprustning Halmstad-Nässjö-banan
-
- Fullföljande av Kust-till-kust-banan
-
- Förverkligandet av Götalandsbanans viktigaste delsträckor
-
- Elektrifiering av NOJ (Nässjö-Oskarshamns järnväg, för sammanknytning
med Oskarshamns naturliga djuphamn för ökad sjöfartsexport samt
uppbyggnad av handelsvägen öst-väst)
-
- Europabana med höghastighetsförbindelse med Europas geografiska mitt.
-
Vägar
Det senaste årtiondet har, jämfört med tidigare, inneburit ett
aktivt vägbyggande inom Jönköpings län. Främst har det
handlat om utbyggnad av E 4:an, riksvägar och förbifarter.
Inom kort är det motorvägsstandard på hela E 4:an genom länet, betydande
om- och tillbyggnader har skett av riksväg 27 (del av den s k Sydostleden),
och Rv 31 (delsträckan Öggestorp-Nässjö). Dessutom har förbifarter slutförts
eller påbörjats utanför Vetlanda, Eksjö, Aneby, Gislaved, Värnamo och
Smålandsstenar.
Under de närmaste tio åren måste koncentration ske på att fullfölja
påbörjade och planerade projekt. Då handlar det främst om:
- Fullföljande av den beslutade E 4-ombyggnaden
-
- Fullföljande av nybyggnation av Rv 31 (Öggestorp-Jönköping)
-
- Färdigställande av påbörjade förbifartsprojekt
-
- Ombyggnation av Gröna vägen, Rv 32, främst Eksjö-Tranås
-
- Ombyggnation av Rv 40
-
Uppmärksamheten måste i ökad omfattning riktas mot
hanteringen av transporter av farligt gods inom länet. I de
fall där det är möjligt bör Farligt-Gods-transporterna gå på
järnväg. På så sätt kan bästa säkerhet nås, inte minst för det
gods som transporteras långa sträckor.
Vi hälsar med tillfredsställelse regeringens förslag om kraftigt höjda anslag
till de enskilda vägarna. I vårt län används de i betydande utsträckning av
skogs- och besöksnäringarna.
Luftfarten
Axamo är länets och regionens flygplats. År 1994 gjordes
totalt 10.597 (inkl privatplan) landningar på Axamo. Totalt
noterades 237.856 ankommande och avresande passagerare
(varav 72.438 mot/från utrikesdestinationer).
För framtiden har Axamo, som är en statlig flygplats och drivs av
Luftfartsverket, goda förutsättningar att hävda sin position , bl a beroende på
de dagliga utrikes förbindelserna och ett exportinriktat näringsliv i regionen.
Möjligheter finns också på sikt att avlasta Landvetter med viss chartertrafik.
Sjöfarten
För länets del är sjöfartens direkta betydelse liten. Indirekt är
hamnarna i Oskarshamn och Halmstad av betydelse, liksom
även Karlskrona med sin inriktning på ökad Polentrafik.
Oskarshamn har den enda naturliga djuphamnen söder om Gävle och den
har en klar utvecklingpotential i ett läge då ökade miljökrav ställs på
transporter. Kombinationen med järnväg erbjuder ett stort upptagningsområde
inte minst för trävaror över södra Sverige. Halmstads hamn är en viktig länk
för pappers- och metallvaruexporten.
Här behövs ett utvecklingsarbete för att samordna de befintliga och
tillkommande tunga råvarutransporterna. Genom att styra över dessa i en mer
miljövänlig transportkedja inom järnvägs- och sjöfartssektorerna bör stora
miljövinster kunna uppnås. En elektrifiering av järnvägen skulle härtill vara
ytterligare ett miljöriktigt steg.
Telenät och IT
Under det senaste årtiondet har betydande investeringar
gjorts inom telenätet. Av särskild betydelse har
optokabelinvesteringarna varit inte minst för Jönköpings län.
Det är nu viktigt att den fortsatta utvecklingen blir sådan att
försörjningen även utanför de tätbebyggda områdena blir
sådan att arbetsplatser kan inrättas i större utsträckning också
utanför storstadsområden i Sverige.
Möjligheten av utnyttja modern och ändamålsenlig informationsteknik är
naturligt en viktig faktor för länets fortsatta utveckling. Såväl
utbildningsinstitutioner som företag inom länet har engagerat sig intensivt i
IT-utvecklingen. Att medverka till ett brett kunnande inom ungdomsskolan
liksom vid de olika datorteken är betydelsefulla åtgärder för att utveckla
länet.
Stora insatser måste göras för att utveckla möjligheterna till livslångt
lärande. Då är det viktigt att utveckla möjligheterna till distansutbildning för
den enskilde. Samhällets utveckling ställer kontinuerligt nya krav på
kunnande och kompetens. Som ett led i arbetet med att öka möjligheterna till
distansutbildning ser vi regeringens förslag till en kraftfull satsning på att
ge
SUNET (Swedish University Computer Network) en nationell roll utanför
universiteten och högskolorna. Detta skapar nya och bättre förutsättningar för
distansutbildning, som medför att också avancerade studier kan bedrivas
oavsett bostadsort.
Informationstekniken skapar en grund för större tillgänglighet inom hela
samhällssektorn. Inom många kommuner pågår ett arbete med inrättandet av
medborgarkontor. Genom samverkan mellan kommunen och t ex
Arbetsförmedlingen Posten, Försäkringskassan och Polisen kan med hjälp av
IT servicegraden öka och administrationen minska.
För småföretagen betyder också IT alltmer. Här bör prövas möjligheten för
stöd till investeringar i och nyttjande av IT i produktions- och
marknadsarbete.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utveckling av kommunikationerna i Jönköpings län.
Stockholm den 1 oktober 1996
Åke Gustavsson (s)
Catarina Rönnung (s)
Martin Nilsson (s)
Margareta Sandgren (s)
Carina Hägg (s)