Goda kommunikationer är en förutsättning för regional
utveckling. I Kalmar län är huvuddelen av trafikföringen
uppbyggd kring vägnätet. Ett vägnät i fullgott skick är därför
en förutsättning för fortsatt utveckling i Kalmar läns alla
delar.
I samverkan mellan den socialdemokratiska regeringen och Centerpartiet
har anslagen för enskilda vägar höjts mycket kraftigt. Det är ett mycket
viktigt beslut för Kalmar läns glesbygdsboende befolkning och för länet som
helhet. I Kalmar län finns totalt 3 986 km enskilda vägar. Det är
jämförelsevis bland det mesta i landet. Det är därför viktigt att hänsyn tas
till
detta faktum vid fördelningen av anslagen. En betydande del bör följaktligen
utnyttjas för Kalmar län. En sådan fördelning blir då dessutom ett rättvist
beslut mot ett sådant län som Kalmar då alternativa trafikmöjligheter saknas
för dem som är beroende av det enskilda vägnätet. Målsättningen bör vara att
samtliga grusvägar i Kalmar län bör vara belagda till år 2000.
Genom att stora resurser nu kommer att krävas för påfarter till Öresunds-
broprojektet och planerade motorvägsprojekt och kringfartsleder som
Dennispaketet i Stockholm planeras det nu för betydande nedskärningar av
väganslagen till bl.a. Kalmar län. Detta är inte rimligt. De planerade
storprojekten som som det ännu är möjligt att stoppa bör stoppas och
väganslagen omfördelas och prioriteras om till förmån för en ökad
decentralisering över hela landet respektive en ökning av anslagen för
Kalmar län. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Det finns en rad läns- och riksvägsprojekt som är angelägna att genomföra
i Kalmar län. Samtliga vägar och broar i Kalmar län måste rustas till att klara
EU-kraven för bärighet så att inga vägar behöver stängas av under
tjällossningsperioden. Riksvägar och länsvägar med mer än 1 500 fordon per
dygn skall hålla en standard av minst 7,0 m bredd.
Den sedan länge planerade utbyggnaden av E 22 söder om Kalmar bör
snarast verkställas. Den bör senast år 2005 vara klar med god linjeföring och
13 meters bredd. Andra angelägna vägprojekt är upprustning och utbyggnad
av väg 35 från Gamleby mot E-länsgränsen förbi Överum, riksväg 25 från
Kalmar mot Halmstad och riksväg 34 delen Ålem-Mörlunda.
På Dackeledens utbyggnad återstår sträckan Målilla-Virserum som nu bör
fullföljas. Samtidigt bör som föreslås i särskild motion en gemensam
numrering införas för Dackeleden från Linköping via Vimmerby, Hultsfred,
Målilla, Virserum, Växjö och Hässleholm, Malmö.
På riksväg 33, den numera särskilt under turistsäsongen hårt trafikerade
stamvägen mellan Västervik och Göteborg, bör korsningen i Pelarne med
avfart till Bullerbyn byggas om med en avfartsfil och en stigningsfil byggas i
Perlarnebacken.
Informationstekniken spelar en allt viktigare roll för möjligheterna att
etablera sysselsättning i olika delar av landet, inte minst på landsbygden. Den
nya tekniken är därför till fördel för ett glesbygdslän som Kalmar. Det är
därför viktigt att en utbyggnad av telenätet sker på ett sådant sätt att en
framsynt satsning på den nya tekniken kan ske utan hinder. Kalmar län bör
då kunna bli ett föregångslän för en decentraliserad tjänsteproduktion. Skäl
för lokalisering till orter i länet skall då kunna vara en god livsmiljö
kombinerat med kommunikationsmöjligheter via t.ex. fiberoptikkabel. Ett
gott exempel på ett företag som valt att etablera sig i Kalmar län och som är
beroende av såväl goda telekommunikationer som goda person- och
varutransporter är företaget Capitex på Svensknabben i Kalmar. Fiberoptik-
nätet bör därför byggas ut snabbt i länet.
Utbyggnaden av förutsättningarna för den nya informationstekniken bör
tillföras ett av huvudmålen på kommunikationsområdet. Det bör kombineras
med ett regionalpolitiskt mål för trafikpolitiken. Prioriteringen av
informationsteknologin och ett regionalpolitiskt mål skulle vara logisk. Båda
är förutsättningar för ökad sysselsättning i glesbygd. Med den nya teknologin
kan arbeten förläggas långt från den centrala marknaden. Goda
kommunikationer i glesbygden förstärker därmed prioriteringen och ger ökad
samlad effektivitet åt IT-målet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om prioritering av resurser för det enskilda vägnätet i Kalmar län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en omprioritering av anslag från stora motorvägsbyggen och
Dennispaket till riks- och länsvägsprojekt i övriga delar av landet inklusive
Kalmar län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprustning av angelägna riks- och länsvägsprojekt i Kalmar län,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnaden av fiberoptiknätet som en förutsättning för
utvecklingen av informationstekniken i Kalmar län,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de trafikpolitiska målen.
Stockholm den 29 september 1996
Agne Hansson (c)
Sivert Carlsson (c)
Gotab, Stockholm 1996