Motion till riksdagen
1996/97:T20
av Viola Furubjelke m.fl. (s)

med anledning av prop. 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter


En långsiktigt hållbar samhällsutveckling kräver effektiva
transporter. Effektiva på ett mycket mer genomtänkt sätt än
hittills. Här finns  mycket att vinna i ekonomi och miljö med
överföring av gods från landsväg till järnväg och sjöfart. Till
detta kommer bättre logistik med snabba
informationssystem, ökade beläggningsgrader och ökad
turtäthet. Föreliggande proposition är ett betydelsefullt
bidrag till en sådan utveckling samtidigt som man kan
konstatera att utvecklingen inom detta område har inte mer
än påbörjats än.
Genomförandet av följande infrastrukturprojekt för Östergötland, som
består av tre ömsesidigt samverkande, men samtidigt  fristående objekt,
skulle innebära  en sådan sammanhållen syn på transportinfrastrukturen som
regeringen anger i propositionen.  De kommuner som i första hand berörs är
Norrköping, Finspång och Söderköping.
1. Norrköping har genom sitt läge fördelar som kan utnyttjas för att
tillgodose nya krav på transporter för dagens marknader och som
marknadsport mot öst. I Norrköping är infrastrukturen väl utbyggd och alla
fyra transportslagen finns företrädda. Här möter två Europavägar och två
riksvägar Södra stambanan alldeles intill en av ostkustens modernaste
djuphamnar och en internationell flygplats. För att erbjuda fördelar utifrån
detta pågår projekt transport- och logistikcentrum på Händelö. Här finns den
konkreta fysiska möjligheten att skapa en mötespunkt mellan de olika
transportslagen. I Norrköping kommer också kunskap om logistik att
utvecklas ytterligare vid universitetet i samarbete med de transportföretag
som redan finns etablerade i regionen.
Ett godstransportcentrum av den sort som är möjlig på Händelö är av
nationell betydelse. För att tillvarata fördelarna med Händelö behöver
vägnätet byggas ut lokalt i Norrköping. En sådan utbyggnad skulle lösa även
det problem som i dag finns med en ineffektiv koppling mellan E 22 och E 4.
En satsning på norr- och österled i Norrköping skulle på detta sätt möjliggöra
god samhällsutveckling på flera sätt.
2. Riksväg 51 förbinder Norrköping och Örebro. Sträckningen har olika
standard. På avsnittet mellan Norrköping och Finspång är standarden god
riksvägsstandard (13-metersväg) förutom på avsnittet förbi Svärtinge.
Sträckan mellan Finspång och Örebro har lägre standard, på vissa avsnitt
mycket låg standard. För näringslivet i Finspång och Norrköping är vägen av
utomordentlig betydelse. I Finspång finns framgångsrik industri med stor
andel tunga transporter och stor export. Kontakten med hamnen i Norrköping
och planerat transportcentrum samt Europavägarna E 4 och E 22 är väsentlig.
Med pågående utveckling i Östeuropa kommer kontakten med hamnen att bli
allt viktigare.
I Östergötland sträcker sig E 22 genom Valdemarsvik, Söderköping och
ansluter till E 4-an i Norrköping. Vägen utgör en mycket betydelsefull del i
det kommunikationsnät som förbinder staterna runt Östersjön och övriga
delar av Europa. De framtida förbindelserna från Finland, Ryssland och de
baltiska staterna kommer till stor del, genom den nystartade färjetrafiken i
Norrköpings hamn, att gå via E 22 ner över Karlskrona/Ystad och vidare mot
kontinenten. Pågående utveckling i Östeuropa kommer att medföra ännu
större behov av kontakter varav en stor del kommer att gå på E 22 genom
Sverige. Detta innebär att stora krav ställs och kommer att ställas på en väl
fungerande väg mellan Östergötland samt Blekinge och Skåne.
3. E 22:ans  genomfart i Söderköping skär  genom staden och delar denna i
två delar med stora delar av bostadsområdena söder om vägen medan
centrum och den äldre bebyggelsen ligger norr om. Passagen genom staden
Söderköping är en flaskhals i trafiksystemet, genomfartens tekniska standard
är låg med en vägbredd på ner till 9 meter och hastighetsbegränsad till 50
km/timme, fem signalanläggningar samt Göta kanal och dess broöppningar.
På grund av trafikintensiteten på E 22 har trafiksignalerna tidvis stängts av
för att släppa fram genomfartstrafiken. I kombination med de periodvis
mycket höga trafikbelastningarna innebär situationen stora problem för såväl
den genomgående som för den lokala trafiken. Den långväga trafiken har ju
krav på hög framkomlighet, säkerhet, jämn och gärna hög hastighet, få stopp
och störningar och bra service utmed vägen. Till detta skall även läggas
riskerna med transport av farligt gods. I en riskanalys gjord över del av staden
framgår att transporterna av farligt gods, som kan förutsättas öka med ökad
trafikvolym, bör ske utanför staden. I dag saknas alternativ till genomfarten.
I Vägverkets nu gällande planeringsperiod anges att förhållandena genom
Söderköpings stad är långtifrån tillfredsställande men för närvarande finns
inte inplanerat några förbättringsåtgärder under den aktuella perioden. En
utredning gjord åt Vägverket under 1994 pekar på att nuvarande trafiksystem
genom Söderköping inte kommer att klara den förväntade tätorts- och
trafikutvecklingen inom en kommande femårsperiod. Nödvändigheten av att
bygga en förbifart framstår därigenom som än mera tydlig.
E 22 mellan Norrköping och Malmö utgör en länk i det övergripande
nationella stamvägnätet och är en utomordentligt viktig kommunikationslänk
för vår region och för hela sydöstra Sverige. För att kunna erhålla en
godtagbar standard på hela sträckan mellan Norrköping och Malmö måste en
förbifart förbi Söderköping prioriteras.
I denna del hänvisas också  till motion 1996/97:T332.
Ett snabbt igångsättande av de ovan beskrivna projekten skulle vara en
infrastrukturstärkande åtgärd för att åstadkomma positiv utveckling i hela
Östergötland. Det motiveras ytterligare av arbetsmarknadsläget eftersom det
skulle innebära välkommen sysselsättning för bygg- och anläggningsarbetare
i en mycket ansträngd situation. Just nu pågår i länet utbyggnaden av E 4:an.
När detta projekt är avslutat inom ett par års tid finns inte något nytt väg-
projekt av betydelse i vårt län. Arbetslöshetsprognosen  för  den kommande
perioden är mycket pessimistisk och arbetslösheten inför kommande vinter
befaras överstiga de två närmast föregående. I förhållande till byggarbetar-
kåren pekar den på en arbetslöshet på 30 %.
Målen i regeringens proposition är att främja miljöanpassning, trafik-
säkerhet, tillväxt och ökad sysselsättning i landets alla delar. Ovanstående
beskrivna infrastrukturprojekt för Östergötland svarar som ovan beskrivits
mot samtliga av regeringen i propositionen uppsatta mål.
Idag delas huvudansvaret för den regionala trafikplaneringen mellan
Vägverket och länsstyrelserna. Vi välkomnar att det i  den nu aktuella
propositionen föreslås att i stället länsstyrelserna eller regionala
självstyrelse-
organ  tillsammans med kommuner och landsting och andra regionala aktörer
skall ansvara för den regionala beredningen och för fastställande av planerna.
Regeringens syfte - att öka samordningen mellan nationella, regionala och
lokala åtgärder samt förbättra möjligheterna till regional och lokal förankring
av infrastrukturplanerna - är viktig.
För att kunna genomföra detta för hela Östergötland så angelägna infra-
strukturprojekt måste finansieringen snarast förberedas genom att i fördel-
ningen av de 32 miljarder som avsatts för regionala infrastrukturåtgärder
avsätta  medel för igångsättning av transportinfrastruktur för Östergötland i
enlighet med ovanstående.  Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för transportinfrastruktur i Östergötland vid fördelning av
medel för regionala infrastrukturåtgärder.

Stockholm den 20 december 1996
Viola Furubjelke (s)
Inge Carlsson (s)

Berit Löfstedt (s)

Lars Stjernkvist (s)

Conny Öhman (s)

Berndt Sköldestig (s)