Inledning
Hälso- och sjukvård är en grundläggande del av välfärden. Miljöpartiet de gröna anser att sjukvården i huvudsak skall vara offentligt och solidariskt finansierad, så att människor över hela landet kan känna tryggheten i att samhället bistår den som blir sjuk, handikappad eller som på annat sätt hamnar i en utsatt livssituation. Vad gäller neddragningarna inom hälso- och sjukvård går regeringen i otakt med folkets vilja. Vid åtskilliga tillfällen de senaste åren har svenska folket i olika undersökningar visat att de värderar hög kvalitet inom vård och omsorg mycket högt. Det är bara åtgärder mot arbetslösheten som prioriteras högre. Miljöpartiet är mycket kritiskt mot att besparingarna fått fortskrida så att anständighetens gräns redan passerats på flera områden. Detta är till stor del beroende av att anslagen från staten kraftigt bantats. Motivet till besparingarna är naturligtvis det statsfinansiella läget. Landets kommuner och landsting har okritiskt, eller åtminstone under blygsamma protester, ställt upp på ett mycket hårt sparprogram. Tyvärr nås vi av allt för många rapporter om att sjukhus inte klarar av att hålla uppsatta mål ifråga om väntetider för sina patienter. Det kommer dessutom larmrapporter om att den vårdande personalen far illa på grund av stress och underbemanning. Landstingens sparbeting fram till år 2000 är ytterligare 9 miljarder kronor. Det här är inte en hållbar utveckling med tanke på att antalet äldre ökar, vilket beräknats medföra 6 % ökning av sjukvårdsbehovet till år 2010. De stora besparingarna inom vården görs genom att landstingen minskar antalet anställda. Det sker samtidigt som staten säger sig göra allt som står i dess makt för att minska arbetslösheten. Vi fruktar att en grundläggande samhällsförändring genomdrivs i det att effekten av dessa nedskärningar blir tydlig. Extra allvarligt i sammanhanget är att försämringarna verkställs utan att någon konsekvensanalys vad gäller resultatet för olika grupper av vårdtagare genomförts. Miljöpartiet presenterar nedan ett alternativ till regeringens budgetproposition vad gäller utgiftsområde 9.
Sjukvårdsförmåner m.m.
Redan tidigare aviserade försämringar i högkostnadsskydd och tandvårdsförsäkring verkställs nu, och Miljöpartiet, som anser att de aviserade neddragningarna enbart kommer att leda till att redan hårt pressade hushåll får det ännu svårare att ha råd med tandläkarbesök, läkarvård och medicinkostnader tillskjuter därför medel till anslag A 1.
Högkostnadsskydd
Att regeringen på nytt går emot en sittande, ännu ej avslutad utredning, i det här fallet HSU 2000, har vi upphört att förvåna oss över. Dock ansluter vi oss alltjämt till utredningens förslag, vilket innebär att vi i budgeten tillskjuter 100 miljoner/år. Högkostnadsskyddet sätts därmed till 1 000 kronor för läkemedelskostnader och 1000 kronor för sjukvårdskostnader i vårt förslag.
Tandvårdsförsäkring
Bra tandhälsa är inte något som en gång är given och därefter inte förändras. Regeringen menar i sin proposition att tandhälsan nu blivit så god i landet, att det inte längre finns någon anledning för staten att subventionera tandvård genom en allmän tandvårdsförsäkring. Detta trots att statens kostnader för tandvårdsförsäkringen under senare år redan genomgått en rejäl bantning. Miljöpartiet, som på sikt skulle vilja se individers kostnader för hälso- och sjukvård samt kostnader för tandvård införda i ett och samma högkostnadsskydd, anser att regeringens förslag är ett steg i helt fel riktning. Den goda tandhälsa som det tagit Sverige över 25 år att bygga upp kan på mycket kort tid komma att ödeläggas genom de föreslagna budgetbesparingarna. Därför tillför vi i vårt budgetförslag 900 miljoner årligen, med start 1998, för att kunna upprätthålla en anständig tandvårdsförsäkring.
A 3 Insatser mot aids
Regeringen föreslår i sin budgetproposition en sänkning av anslag A 3 Insatser mot aids med motiveringen att smittan inte fått den befarade spridningen i Sverige, och att de insatser som genomförts nått sitt syfte. I nästa mening konstateras dock att smittospridningen mellan män som har sex med män är oförändrat hög. Miljöpartiet anser att det är angeläget att de frivilligorganisationer som byggt upp en välfungerande organisation med förebyggande och psykosociala insatser, vilka gemensamt syftar till att motverka ökad smittspridning, får fortsätta och vidareutveckla sin unika kapacitet. För närvarande genomförs två separata studier runt hur vi kan motverka smittspridning bland män som har sex med män, och när dessa studier slutförts och utvärderats är det mycket troligt att ytterligare medel kan behöva tillskjutas för nya insatser. Miljöpartiet föreslår därför att anslag A 3 tilldelas ytterligare 7 miljoner kronor per år.
A 10 Smittskyddsinstitutet
De 7 miljoner som läggs till anslag A 3 medför att Smittskyddsinstitutet i stället får minska sin budget med samma summa. Vi anser att summan kan tas ifrån det anslagssparande på ca 25 miljoner som Smittskyddsinstitutet samlat på sig under en nu genomförd uppbyggnadsfas.
B 7 Kostnader för statlig assistansersättning
Miljöpartiet de gröna är av den uppfattningen att assistansreformen är en av de viktigaste reformer som genomförts under de senaste årtiondena. När de hårt kritiserade förändringarna i assistansreformen genomfördes våren -96 försäkrades det från regeringspartiet att de handikappade inte skulle få en försämrad situation på grund av det besparingsförslag som antogs. Det visar sig nu att så inte är fallet. Från handikapphåll upplever man att det sker förändringar som minskar möjligheterna till ett liv på samma villkor som övriga medborgare. Ett system där två huvudmän av besparingsskäl försöker undvika att bära kostnaden innebär naturligtvis att de handikappade kommer i kläm. I Miljöpartiet anser vi att ansvaret för personlig assistans ska läggas på en huvudman, och det huvudmannaskapet bör staten bära. Staten ska stå för den jämställdhet som måste finnas när det gäller personlig assistans. En jämställdhet som kommunerna omöjligt kan leva upp till. Den hjälp och det stöd de assistansberoende behöver ska inte få påverkas av i vilken kommun de lever. Där behovet finns ska den assistansberoende ha rätt till sin vanliga assistent även vid vistelse i skola eller annan daglig verksamhet. I ett läge där regeringen säger sig göra allt som står till buds för att skapa nya arbetstillfällen är det svårt att förstå varför det i budgeten inte finns utrymme för det antal assistenter som behövs för att ge de svårt handikappade ett så bra liv som möjligt. Utöver den budgetförstärkning regeringen föreslår när det gäller assistansreformen, anser Miljöpartiet de gröna att anslagsområdet behöver tillföras ytterligare 100 miljoner kronor för att ligga på en godtagbar nivå.
C 2 Bidrag till organisationer på det sociala området
Regeringen föreslår en höjning av bidraget till anslag C 2, bland annat med motiveringen att EU-medlemskapet medfört att förutsättningarna förändrats vad gäller möjligheterna att bedriva en traditionell alkohol- och narkotikapolitik. Miljöpartiet instämmer i att så är fallet, och beklagar samtidigt att Sverige snart inte längre har samma möjligheter som tidigare att själva besluta om hur vår narkotikapolitik skall se ut. Detta i dagar då narkotikamissbruket sprids långt ner i åldrarna. Det tunga missbruket ökar, mycket på grund av lättillgängligheten till t.ex. rökheroin, något som för mindre än tio år sedan knappast förekom i landet. Vi emotsätter oss inte anslagshöjningen till området, men ser framtiden an med stor oro vad gäller de starka harmoniseringstendenser som f.n. råder inom EU, och de effekter detta har på Sveriges möjligheter att framgångsrikt bedriva en självständig alkohol- och narkotikapolitik.
C 3 Barnombudsmannen
Barnperspektivet är något man talar om i alla sammanhang, men som alltför ofta glöms bort när det gäller budgetsanering. På kommunal nivå kan det handla om att barn drabbas av nedskärningar inom barnomsorg och skola. De vuxna människor vi för tio år sedan hade i dessa verksamheter - fritidsledare, skolvärdar, speciallärare, skolsköterskor och kuratorer - är i dag en decimerad skara. Detta drabbar barn i allmänhet och de utsatta barnen i synnerhet. Vem ska lyssna på barnen? Vem ska föra deras talan? Och när PBU- enheter bortrationaliseras och skoldaghem försvinner, vart ska de barn som hade en trygg samtalskontakt där ta vägen? Nedskärningar i landstingens budget har nu nått den smärtgräns där även den här typen av verksamhet drabbas. På statlig nivå har vi alltjämt Barnombudsmannen. En röst som fast och självklart alltid står på barnens sida, och allra mest på de utsatta barnens sida. Som opinionsbildare är Barnombudsmannen ovärderlig. Miljöpartiet motsätter sig därför de nerdragningar regeringen föreslår i anslaget, och vi tillför i vår budget 1 miljon per år för att Barnombudsmannen ska kunna fortsätta utveckla sin verksamhet.
C 8 Nytt anslag: Bidrag till projekt för hemlösa
Efter psykiatrireformen, nedskärningarna inom socialförsäkringarna, den allt större arbetslösheten och svårigheten att få socialbidrag har de hemlösas antal ökat. Ca 7 000 personer vräks i Sverige varje år från sina bostäder och omkring 700 av dessa "försvinner" ur den offentliga statistiken. Med all sannolikhet kan en hel del återfinnas bland de hemlösa och det innebär att återväxten ökar det totala antalet för varje år. Mycket litet har gjorts för att dessa människor ska kunna överleva på ett anständigt sätt.
De allra värst utsatta är de förvirrade och ofta drogade, som utan skyddsnät skrevs ut från mentalsjukhusen. Kvinnorna är än mer utsatta, då de ofta utnyttjas sexuellt inom gruppen.
Miljöpartiet anser att 10 miljoner ska avsättas för 50 % i stöd för ombyggnad av tomma hus eller lägenheter till den här typen av bostäder och att man efter ett år ska utvärdera och eventuellt öka anslaget. En seriös uppskattning av antalet hemlösa bör göras skyndsamt och man ska samtidigt erbjuda någon form av eget boende, ett eget rum är en bra start. Någon form av stödpersonal krävs säkert också. Stat, landsting och kommuner bör tillsammans arbeta för en lösning på detta mänskliga och praktiska problem.
E 1 Socialvetenskapliga forskningsrådet: forskningsmedel
Miljöpartiet anser att det eventuella anslagssparande som finns inom socialvetenskapliga forskningsrådets budget bör användas till att initiera forskning på det alternativmedicinska området. Forskningsinsatserna bör inriktas på att bilda en brygga mellan skolmedicin och alternativmedicin, för att på detta sätt utveckla skolmedicinen i humanekologisk riktning.
Fördelning på anslag Förslag till anslag 1997 och beräkningar för 1998 och 1999, milj. kr.
9 Hälsovård, sjukvård Regeringen
Miljöpartiet
och social omsorg Förslag Beräknat Beräknat Avvikelse från regeringen
1997 1998 1999 1997 1998 1999
Totalt för utgiftsområdet
23 722 23 027 24 475 211 1 111 1 111
Anslag
A 1 Sjukvårdsförmåner m.m. 15 637 15 641 16 861 100 1 000 1 000
A 2 Bidrag till hälso- och sjukvård 908 941 972
A 3 Insatser mot aids 151 156 161 7 7 7
A 4 Ersättning till Spri 30 30 30
A 5 Bidrag till WHO 33 34 35
A 6 Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar 3 3 3
A 7 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan 17 17 17
A 8 Bidrag till psykiatriområdet 386
A 9 Folkhälsoinstitutet 114 111 114
A10 Smittskyddsinstitutet 98 98 101 -7 -7 -7
A11 Statens institut för psykosocial miljömedicin 11 11 11
A12 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik 24 16 16
A13 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd 23 24 25
B 1 Vissa statsbidrag inom äldre- och handikappområdet 711 277 277
B 2 Statsbidrag till vårdartjänst m.m. 208 216 228
B 3 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder 80 80 80
B 4 Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer 132 132 132
B 5 Ersättning för texttelefoner 16 16 17
B 6 Bilstöd till handikappade 344 269 248
B 7 Kostnader för statlig assistansersättning 3 663 3 824 3 984 100 100 100
B 8 Statens institut för särskilt utbildningsstöd 9 9 9
B 9 Handikappombudsmannen 8 8 8
C 1 Bidrag till missbrukar- och ungdomsvård samt alkohol- och drogförebyggande arbete 52 52 52
C 2 Bidrag till organisationer på det sociala området 58 58 58
C 3 Barnombudsmannen 8 8 8 1 1 1
C 4 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor 6 6 7
C 5 Statens institutionsstyrelse 508 511 529
C 6 Alkoholinspektionen 15 15 15
C 7 Alkoholsortimentsnämnden 1 1 1
C 8 Nytt anslag: Bidrag till projekt för hemlösa
10 10 10
D 1 Socialstyrelsen 373 365 376
E 1 Socialvetenskapliga forsknings- rådet: Forskningsmedel 93 93 95
E 2
Socialvetenskapliga forsknings- rådet: Förvaltning 8 7 8
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för åren 1998 och 1999 enligt tabell,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ökat behov av förebyggande arbete mot alkohol- och narkotikamissbruk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de hemlösas situation,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att forskning inom området alternativmedicin initieras inom Socialvetenskapliga forskningsrådets verksamhet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att individers utgifter för hälso- och sjukvård samt utgifter för tandvård på sikt bör infogas i ett gemensamt högkostnadsskydd.
Stockholm den 6 oktober 1996
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp) Thomas Julin (mp) Ragnhild Pohanka (mp) Eva Goës (mp) Gunnar Goude (mp)