Motion till riksdagen
1996/97:So803
av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp)

Kompetensutveckling inom vård, utbildning och omsorg


De kompetenta - men ej
efterfrågade
En stor del av Sveriges kvinnor arbetar inom den del av
offentliga sektorn som inbegriper kommunal omsorg, vård
etc. Dessa områden upplever för närvarande djupa kriser.
Trots att det  på många håll saknas personal, så kan man inte
nyanställa eller ens ha en erforderlig bemanning för att klara
arbetsuppgifterna. Personalen är i många fall överarbetad,
underbetald och uppgiven. Få människor inom vård,
utbildning och omsorg upplever idag att de själva har
möjlighet att påverka sin arbetssituation i särskilt stor
utsträckning. Än mindre vågar man satsa på att profilera sig,
fördjupa sina kunskaper och satsa på den kompetens man
faktiskt besitter. Att utöka sin kompetens och fördjupa sina
kunskaper inom något ämne förutsätter framför allt initiativ
från individerna. Incitamentet till detta är idag mycket lågt.
Eftersom den ekonomiska situationen inom dessa sektorer är
väl kända, är det inte många som tror att de skulle kunna
sälja sin kunskap och erfarenhet, att de kan starta egna
företag eller att de kan satsa på kompetensutveckling själva.
Man är framför allt mån om att behålla det jobb man har.
Personer inom vård, utbildning och omsorg besitter en
ovärderlig mängd kunskaper och erfarenheter som egentligen
behövs mer än vad det finns ekonomiskt utrymme att
efterfråga. Av historiska skäl brukar inte heller kvinnor våga
satsa på sig själva i form av eget företagande i lika stor
utsträckning som män, inte heller upplever man det särskilt
tilltalande att aggressivt lansera sig själva ute på en marknad
med hård konkurrens. Detta beror inte på att kvinnor av
naturen skulle vara sämre rustade för att klara av
egenföretagande. Tvärtom tror vi att detta mönster kan brytas
och ett led i detta är den modell som vi nedan kommer att
beskriva.
De arbetslösa - men
kompetenta
Som ovan nämnts så har en stor del av de yrkesverksamma
personerna inom vård och omsorg blivit arbetslösa de senaste
åren. Dessa personer borde få en möjlighet att komma in på
en arbetsplats och bli yrkesverksamma.
Vår modell
Vi vill skapa en fond för köp av särskild kompetens inom
vård, utbildning och omsorg. Modellen innebär i korthet att
olika verksamheter inom vård och omsorg själva ska kunna
avgöra om de är i behov av någon särskild kompetens och
sedan ansöka om medel av fonden för att till en fast taxa
(beroende på yrkeskategori) köpa ett antal timmar från en
enskild företagare. Ett konkret exempel:
Ett daghem har stora problem inom personalgruppen. Problemen är starkt
relaterade till barngruppen, det kan röra sig om konflikter med föräldrar,
oförmåga att hantera "bråkiga" barn etc. Daghemsföreståndaren bedömer att
särskild hjälp behövs för att klara ut situationen. Den statliga fonden för köp
av särskild kompetens inom vård utbildning och omsorg har en databank
med egna företagare inskrivna. Daghemsföreståndaren kan antingen söka i
denna bank eller söka upp en lämplig person på annat sätt. Den person som
får uppdraget måste uppfylla en del kriterier dels måste det vara styrkt att
personen besitter den kompetens som efterfrågas, dels att personen säljer sin
tjänst i form av antal timmar.
Ansökan utarbetas av daghemsföreståndaren och skickas till fonden som
sedan avslår eller tillstyrker begäran om de uppgifter som redovisas, om
timantalet underskrider högsta nivå och om inga misstankar finns om att
timantalet utgör ordinarie tjänstgöring. På så sätt kan daghemspersonalen få
tillfällig hjälp av en person som har erfarenhet av daghemsarbete och som
dessutom via intyg eller på annat acceptabelt sätt kan styrka att denna/e
besitter särskild kompetens beträffande konfliktlösning och gruppdynamik
för personal som arbetar med barn. Personen kan vara arbetslös eller ha en
annan anställning. Man bör undersöka möjligheterna för att nå
överenskommelser med kommuner och landsting om att personer som satsar
på eget företagande ska kunna få tjänstledigt. Likaså bör de personer som är
arbetslösa inte fråntas sin a-kasseersättning, utan endast få den förminskad i
förhållande till antalet arbetade timmar per månad.
Det finns ett närmast obegränsat antal situationer där man skulle vara i
behov av tillfällig specialistkompetens. Ett annat viktigt exempel är att inom
skolan blir rasism och kulturkrockar allt vanligare. Skolpersonal behöver ofta
särskilt stöd och hjälp när sådant inträffar.
Fördelarna
Personer inom vård och omsorg får
ett incitament att satsa på
kompetensutveckling och fördjupa
sina kunskaper
Många personer inom vård och omsorg har med största
säkerhet en stor potential att utnyttja på ett sätt som innebär
en positiv in-put för hela samhället.
Tillgång till specialistkompetens
Verksamheter inom vård och omsorg får tillgång till mycket
viktig specialistkompetens som de annars, på grund av
begränsat ekonomiskt utrymme, inte skulle ha tillgång till.
Modellen innebär inte att man byter ut ordinarie tjänster mot ett antal
projekttimmar, men sektorer som i dag kan betraktas som eftersatta får ett
lyft.
Modellen innebär en form av
investering i humankapital och
välfärd
Ju fler människor som mår bra, desto bättre.
Specialistinsatser innebär i viss mån även förebyggande
arbete, särskilda problem kan komma att lösas på ett
kvalificerat sätt som inte hade funnit lösning annars.
Modellen innebär också ett särskilt stöd till barn, äldre och
andra grupper med särskilda behov.
Kvinnor uppmuntras att bilda egna
företag
Även om modellen inte innebär att man kan få full
försörjning, ges framför allt kvinnor möjlighet att bilda egna
företag med sig själv som enda anställd. Det kan även tänkas
att ett antal kvinnor kan gå ihop och bilda företag. Fonden är
dock öppen för såväl män som kvinnor, men
könsfördelningen inom dessa sektorer gör att vi har starka
skäl att tro att denna fond särskilt kommer att gagna kvinnor.
Att verksamheten är knuten till en fond innebär också en viss
stabilitet i verksamheten vilket leder till att företagarna
verkligen vågar satsa. En sådan utveckling är positiv på flera
olika sätt. Att våga satsa på sig själv är givetvis positivt och
stärker självförtroendet och ger större säkerhet i
yrkesidentiteten. Att ha ett eget företag med en verksamhet
som inkomstbringande bisyssla ökar självständigheten och
möjligheten att själv påverka sin arbetssituation. Att driva ett
eget företag innebär även att man i viss mån breddar sina
kunskaper i och med att själva driften av företaget betyder att
man måste ta ansvar för att administrera och i övrigt sköta
företaget i enlighet med de villkor som samhället ställer.
Självständighet, utökad kompetens och fördjupad
yrkeskunskap i större utsträckning än nu bland kvinnor är
definitivt något som skulle gagna jämställdheten.
 Det kommunala självstyret kränks
inte
Visserligen är fonden statlig och uppbyggd med statliga
medel, men det är de kommunala resp. landstings-
verksamheterna själva som avgör om de vill köpa in
specialistkompetensen inom någon verksamhet.
Arbetslös vård-, utbildnings-  och
omsorgspersonal ges möjlighet att
utöva sitt yrke
Då en person begär ett antal timmar tjänstledigt för att kunna
genomföra ett projekt enligt modellen så är det en god idé att
erbjuda ett tillfälligt vikariat. En arbetslös behörig person
kan då få möjlighet att fortsätta "ha en fot" på den ordinarie
arbetsmarknaden. Arbetslösa ska även kunna delta i projekt
enligt modellen. Vi tror att vår modell särskilt skulle gagna
medelålders och äldre vård- och omsorgspersonal eftersom
dessa besitter en stor erfarenhet som med viss fördjupning
kan komma vård - utbildnings - och omsorgsverksamheter
till stor nytta.
 Resursinförsel av
specialistkompetens inom
yrkesgrenarna
Det är rimligt att anta att en ansenlig mängd "ny"
specialistkompetens inom vård och omsorg kommer att
uppstå. Sådana kunskaper som traditionellt sett inte värderats
som specialistkompetens får en helt annan status och kan
utnyttjas på ett bättre sätt. Detta kan även innebära ett
betydelsefullt lyft för dessa yrkeskategorier.
Fonden
Denna modell bör vara tidsbegränsad. Det är inte rimligt att
ett statligt stöd av denna form permanentas. På sikt kan man
anta att den krisartade situation som råder inom många
kommuner och landsting kommer att normaliseras. Modellen
syftar till att öka möjligheterna för framför allt kvinnor inom
vård och omsorg att få en självständigare arbetssituation och
att skapa ny specialistkompetens. Vi föreslår en
tidsbegränsning på fem år så att fonden hinner bli känd och
nyföretagandet kan ske med någorlunda stabilitet. Ett tak bör
sättas för hur många timmar på varje uppdrag som kan
beviljas. Detta för att undvika att man ersätter en ordinarie
tjänst med uppdragstimmar. Taxorna bör vara fasta och
indelade i begränsat antal nivåer beroende på yrke och
utbildning. En viss spännvidd anser vi motiverad, men
skillnaderna bör vara relativt små. Intäkter från uppdrag med
fondmedel bör givetvis vara skattepliktiga. En fullständig
redovisning ska även lämnas till fonden efter slutfört
uppdrag såväl av uppdragsgivaren som av uppdragstagaren.
Fonden bör vara fullständigt öppen för insyn och kontroll av
myndigheter, regering och riksdag. Vi föreslår även att
fondmedlen endast får användas till uppdrag som avser att
lösa ett särskilt problem, avser förebyggande arbete eller
tillfälligt tillför särskilda kunskaper inom en verksamhet
inför ett väl formulerat behov. Den ansökande verksamheten
bör även kunna styrka att man inte har medel avsatta i budget
för denna sorts uppdrag. Tidsbegränsning av fonden betyder
även att man inte "vänjer" verksamheter att avstå att
budgetera medel för särskilda inköpta uppdrag. Uppdraget
behöver inte ha uppstått ur ett oförutsett behov, en viss
planering måste vara möjlig, men man bör vara mycket
restriktiv med att bevilja medel för uppdrag som egentligen
skulle kunna finansieras inom verksamheternas egna
ordinarie budgetar. Vi kan inte finna några skäl till att
konkurrensneutralitet inte upprätthålls mellan
uppdragstagarna eftersom fonderade medel inte är knutna till
särskilda företag. Inte heller innebär fasta taxor ett hot mot
konkurrensen eftersom den verksamhet som önskar en dyrare
uppdragstagare är fullt tillåtna att vända sig till vem helst de
vill men kan då inte begära medel ur fonden. Dessutom bör
man ha i åtanke att stödet skulle gå till att starta en marknad
som egentligen inte finns idag eller som är ytterst begränsad.
Vår modell är tvärtom något av ett startskott för att
marknaden ska kunna expandera.
Finansiering
Medel till fonden ska finansieras av staten. Vi föreslår att
regeringen återkommer till riksdagen med förslag på
finansiering. Regeringen bör även återkomma till riksdagen
med förslag om organisationsformen, vilka instanser som ska
förvalta och administrera fonden. Vi begär att regeringen bör
utreda modellen och återkomma med ett mer detaljerat
förslag till riksdagen.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande av den modell
för kompetensutveckling inom vård, utbildning och omsorg, som avses i
motionen.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående den beskrivna modellen för kompetensutveckling inom
vård, utbildning och omsorg och dess syften.

Stockholm den 4 oktober 1996
Elisa Abascal Reyes (mp)
Eva Goës (mp)

Barbro Johansson (mp)

Annika Nordgren (mp)

Ewa Larsson (mp)