Sveriges medlemskap i EU har förändrat förutsättningarna att
använda prisinstrumentet i alkoholpolitiken. Därmed bör en
nya alkoholpolitik utvecklas där övriga instrument utvecklas
och förstärks och nya möjligheter prövas.
Ett nationellt handlingsprogram antogs för att bidra till att ändra
attityderna till alkoholkonsumtion. Visserligen minskar starkspritsförsälj-
ningen via Systembolagets försäljningsnät. Samtidigt sker stora beslag av
starkspritstransporter vid våra gränser. Hembränningens andel av konsum-
tionen är något svårare att fastställa, men utgör en icke obetydlig andel av den
totala konsumtionen. Gränshandeln har utvecklats på ett sådant sätt som inte
någon kunnat förutspå. Systembolagets försäljning i gränstrakterna mot
Danmark sjunker rejält. Starköl förs över gränsen via färjetrafik. Danmark
har inte samma åldersgräns för inköp av alkohol som vi har i Sverige.
Åldersgränsen för rätt till införsel av alkohol är 20 år vilket gör det möjligt
för tullen att beslagta öl, vin och sprit om personen inte uppnått 20 års ålder.
Sverige har fått undantagsregler från EU när det gäller gränshandeln, av
folkhälsopolitiska skäl. Skulle dessa regler anpassas till dem som gäller
mellan övriga EU-länder tyder allt på att den totala alkoholkonsumtionen
kommer att öka i än högre grad. Detta innebär ökad dödlighet, flera olyckor,
våldsbrott och sociala problem.
Allt tyder på att det sker en dramatisk ökning av starkölskonsumtionen. Det
är därför av största vikt att Sverige i förhandlingarna rörande gränshandel
med alkohol verkar för att behålla nuvarande regler. Detta bör ges regeringen
till känna.
Samtidigt konsumeras alltmera starköl på restauranger och pubar. Andelen
kvinnor som ökat sin alkoholkonsumtion genom starkölsdrickande är
påtaglig. Ofta betraktas ölet inte som en alkoholdryck.
Folköl
Folkölet är berusningsdrycken för yngre tonåringar.
Tillgängligheten är stor då försäljningsställenas antal
flerdubblats genom att tillståndsgivningen upphört och alla
butiker som säljer livsmedel också har rätt att sälja folköl.
Om någon missköter sig och till exempel säljer till
minderåriga kan de förbjudas att sälja folköl. Detta
förutsätter dock att samhället tar ett initiativ och aktivt
utfärdar förbudet. Den rimliga ordningen bör vara att den
som vill sälja folköl bör ansöka om tillstånd. Vid ett system
som kräver tillstånd som med jämna mellanrum skall förnyas
räcker det med att inte ge förlängt tillstånd om det
förekommit anmärkning. Detta bör ges regeringen till känna.
Alkoholreklam
Alkoholreklamen har hittat nya marknader i och med EU-
inträdet då ett ökat privat vinstintresse i alkoholhanteringen
blivit möjligt. Inte minst i våra media görs dagligen reklam
för vissa vinsorter som namnges och marknadsförs med det
nummer de har i Systembolagets försäljningskatalog. För alla
övriga produkter är en sådan marknadsföring inte möjlig.
WHO-överenskommelsen
Etiska principer och en handlingsplan antogs av de
europeiska WHO-länderna vid en konferens föregående år.
Där fastslås bland annat att alla människor har rätten till ett
familjeliv och yrkesliv fritt från olyckor, våld och andra
negativa konsekvenser av alkohol. Vidare skall alla barn och
ungdomar ha rätten till en trygg uppväxt fri från negativa
konsekvenser av alkohol, och, så långt det är möjligt,
skyddade från marknadsföring av alkoholdrycker. I
handlingsplanen skall bland annat ingå åtgärder för att främja
hälsa genom kontroll av tillgång på alkohol, till exempel för
ungdomar, och genom att påverka priset på alkohol genom
beskattning. Detta innebär att den svenska restriktiva
alkoholpolitiken har ett allmänt stöd i dessa länder. Det är då
viktigt att denna överenskommelse följs även i vårt land.
Övriga regler talar om rätt till vård, rätt att kunna avstå från
alkohol, rätt till information. Handlingsplanen behandlar
även information och utbildningsinsatser, förebyggande
insatser inom arbetslivet, marknadsföringskontroll och
insatser inom utbildningsväsendet för att öka kunskaperna
inom olika yrken om alkoholens verkningar.
Förebyggande insatser
Folkhälsoinstitutets roll i det förebyggande arbetet skall
bygga på nära samverkan och samarbete med folkrörelser
och nykterhetsorganisationer. Ännu har man inte funnit dessa
former till samverkan på ett bestående sätt. Den organisation
som byggts upp med aktiviteter ute i länen i samarbete med
kommunerna måste kunna fortleva. För att det lokala arbetet
skall kunna ligga som grund för att minska
alkoholkonsumtionen bör det finnas en lokal organisation
som har initiativkraft och kan utgöra en sammanhållande
funktion. Uthållighet och långsiktighet i detta arbete är en
grundförutsättning för att nå bestående resultat. De
kontaktnät som nu byggts upp bör inte raseras. Då förloras
tempo i detta viktiga preventiva arbete med alternativa
arrangemang, informationsinsatser och andra förebyggande
lokala insatser. Ofta sker detta i de lokala folkhälsoråden.
Mister vi kunskap och intresse för alkoholförebyggande
arbete på det lokala planet så blir det inte möjligt att behålla
dagens relativt låga alkoholkonsumtionsnivå.
Primärvårdens roll
Primärvården har en betydelsefull roll i det
alkoholpreventiva arbetet. Det är viktigt att
sjukvårdspersonalen tar den tid som behövs för att kunna
bedöma behovet av samtal rörande livsstil och
alkoholkonsumtionsmönster. Det har visat sig att det inte
krävs så många minuters insatser i ett sådant samtal för att
patienten inser att konsumtionen bör minskas.
Gravida kvinnor bör inte dricka alkohol eftersom risken är uppenbar för
fosterskador. Riktade informationsinsatser måste ske genom mödrahälso-
vårdens omsorg. Gravida högkonsumenter behöver stöd för alkoholfrihet
under graviditeten. Dessa insatser måste intensifieras när barnet är fött och
då missbruket lätt återupptas. Barn till missbrukande föräldrar får en mycket
dålig start i livet, ofta med stora problem under uppväxttiden och senare i
livet. Det saknas idag relevanta uppgifter om hur många barn som föds med
skador på grund av moderns alkoholbruk. En sådan kartläggning bör ske, då
det finns anledning att befara att antalet s k FAS-barn ökar i takt med
alkoholkonsumtionen bland kvinnor. I detta arbete behövs olika former av
föräldrautbildning som ger föräldrar stöd och kunskap och bidrar till att skapa
trygghet i föräldrarollen samt goda uppväxtvillkor för barnen.
Vårdkostnader -
producentansvar
Samhällets kostnader för alkoholskadorna borde betraktas
som de skador som uppstår av miljögifter. Det är då inte
orealistiskt att införa en "ohälsoavgift" på alkoholen. Av
denna borde en andel återföras för täckande av sjukvårdens
och socialtjänstens kostnader som uppstår genom
alkoholkonsumtion. Detta bör ges regeringen till känna.
Producenterna borde också avkrävas ett ökat kostnadsansvar för de
samhällskostnader som orsakas av deras produkter. Ett sådant system bör
utredas och även gälla tobak. Det finns klara samband mellan rökningsvanor
och alkoholvanor. Rökning förekommer mera frekvent bland alkohol-
konsumenter. Detta är särskilt oroande då allt flera unga flickor och kvinnor
idag är rökare. Ur folkhälsosynpunkt kommer detta att innebära ökad
sjuklighet med ökad andel lungcancer inom en tjugoårsperiod samt ökade
alkoholskador.
Skolans roll
Skolans roll i ett drogförebyggande arbete har tonats ner de
senaste åren. Saknas det lokala "eldsjälar" erbjuds ej
eleverna s k ANT-undervisning i de former som så
framgångsrikt utvecklades under 80-talet. Det är inte
acceptabelt att skolans hälsofostran inte innefattar
drogförebyggande insatser. Detta måste lösas med direktiv
som styr denna undervisning eftersom de frivilliga insatserna
inte gett något resultat. En hearing ordnad i riksdagen gav
klart svar på att intresset för dessa frågor i stort sett saknas
inom utbildningsväsendet. Detta bör ges regeringen till
känna.
I debatten förs ibland fram att den svenska alkoholpolitiken bör förändras,
insatserna inte längre skall göras för att få människor att helt avstå från
alkohol. Gentemot ungdomar är det dock viktigt att få dem att helt avstå från
alkohol i unga år. Alkoholkonsumtionen bland ungdomar är ett problem på
många sätt, till exempel är kroppen inte tillräckligt utvecklad vilket gör att
den fysiska skadan av alkohol kan blir stor. Tidig start med hög
alkoholkonsumtion riskerar att leda till hög alkoholkonsumtion i vuxen ålder.
Insatserna för ungdomar bör inriktas på att få dem att helt avstå från alkohol.
Detta bör ges regeringen till känna.
Vård
Vård för högkonsumenter och missbrukare erbjuds numera
allt oftare i hemmiljö. Det saknas utvärderingar av vilka
resultat som olika vårdformer ger i ett längre perspektiv. En
slutsats man kan dra är att vårdresultat inte alltid
överensstämmer med den kostnad vårdformen har. Det
behövs ett brett utbud av olika vårdinsatser då behoven
växlar. Inte minst kvinnliga missbrukare behöver ägnas
särskild hänsyn då deras vårdbehov skiljer sig från
mannens.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya metoder för alkoholpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållande av nuvarande gränshandelsregler för alkohol,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillståndsgivning för folkölsförsäljning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alkoholreklamen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om WHO:s etiska regler och handlingsplan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det lokala engagemanget i det preventiva arbetet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kartläggning av s.k. FAS-barn,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alkoholproducenternas ansvar,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ANT-undervisningen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatserna för ungdomar.
Stockholm den 7 oktober 1996
Roland Larsson (c)
Ingrid Skeppstedt (c)
Kerstin Warnerbring (c)
Karin Israelsson (c)
Rolf Kenneryd (c)
Andreas Carlgren (c)