Regeringen har i propositionen 1994/95:89, Förslag till
alkohollag, i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Lagrådet
hade synpunkter på bl.a. 6 kap. 9 §. Enligt en bestämmelse i
paragrafens tredje stycke förbjuds viss förvaring av
alkoholdrycker. Enligt den bestämmelsen gäller som
huvudregel att alkoholdrycker som inte får serveras i en lokal
som avses i paragrafen inte heller får förvaras i en sådan
lokal eller tillhörande utrymme.
Lagrådet förordade vissa redaktionella ändringar och resultatet i 6 kap. 9 §
tredje stycket blev följande: Alkoholdrycker som inte får serveras i en lokal
som avses i denna paragraf får inte heller förvaras i sådan lokal eller
tillhörande utrymmen i annat fall än när det är uppenbart att drycken inte är
avsedd att drickas på stället.
Undantaget i tredje stycket tar sikte på bl.a. det fall då en gäst lämnar in en
medhavd alkoholdryck för förvaring hos garderobiären.
Hur ska detta tolkas?
Om det vid en inspektion av representanter från
länsstyrelsen, polismyndigheten, skattemyndigheten,
kommunen eller tullmyndigheten visar sig att en anställd
som dessutom är anmäld som serveringsansvarig vid
restaurangen förvarar smuggelsprit för eget bruk i
restaurangen, betraktas det då som uppenbart att drycken inte
är avsedd att drickas på stället?
Om det skulle vara så betyder det att vad som helst, t.ex. vapen, knark,
hembränt eller smuggelsprit, kan förvaras i restaurangens utrymmen om det
är en anställds privata ägodelar. Konsekvensen av detta är att ägaren till
restaurangen får behålla sitt serveringstillstånd och inte behöver bekymra sig
för vad som förvaras i hans restaurangutrymmen.
Det har visat sig att Länsstyrelsen i Stockholms län, Kammarrätten och
Regeringsrätten tolkar detta olika.
Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat att de restriktioner som finns på
alkoholområdet måste begränsas till sådana som allmänheten uppfattar som
meningsfulla för att inte förtroendet för alkoholpolitiken skall minska. Detta
gäller inte minst servering på restaurang. Onödiga detaljbestämmelser bör
utmönstras. Reglerna bör vara tydliga för att ge avsedd effekt.
Ett strikt ansvar för restaurangägaren vad gäller förvaringsförbud bör
skrivas in i lagens 6 kap. 9 §.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett förtydligande av 6 kap. 9 § alkohollagen.