I socialtjänstlagen står att "socialnämnden ska aktivt sörja för
att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han
behöver för att komma ifrån missbruket".
Detta till trots vet vi att det skett stora neddragningar inom missbrukar-
vården de senaste åren. Omkring 100 behandlingshem har lagts ned och ca
1/3 av den institutionella vården har försvunnit sedan slutet av 80-talet. Och
visserligen har allt fler kommuner utvecklat olika former av strukturerad
öppenvård och boende för missbrukare, vilket för en del missbrukare kan
ersätta institutionsbehandling, men bilden är ändå helt klar: I tider av hårda
besparingar som kommunerna lever i är missbrukarna en av de lägst
prioriterade grupperna. För det är ändå så att öppenbehandling generellt sett
inte ger lika goda resultat som internatbehandling. Men behandlingshem
anses för dyra för kommunen och bortprioriteras därför till förfång för den
missbrukare som inte blir hjälpt.
Många anhöriga får idag slåss för att deras barn eller andra familjemed-
lemmar med missbruksproblem ska få den vård de behöver. Viktigt att notera
är ändå att både missbrukare och anhöriga har starkt stöd i den sociala
lagstiftningen men att det många gånger inte hjälper.
Idag går missbruket allt längre ner i åldrarna. För denna ungdomsgrupp
finns idag knappast någon uppsökande verksamhet och möjligheterna att
komma under professionell behandling på ett behandlingshem är synnerligen
små.
Detta läge är ytterst allvarligt utifrån såväl ekonomiska som humanistiska
och etiska skäl - av ekonomiska såtillvida att om inte människor kommer
under behandling så kommer det att kosta mer i form av sociala kostnader
och bortfall av arbets- och skatteinkomster än om de rehabiliteras, av etiska
och humanistiska skäl utifrån den syn som ger alla ett lika människovärde
och som ger oss ett ansvar för att upprätthålla detta människovärde.
Regeringen måste nu ingripa för att neddragningen av missbrukarvården
ska hejdas och på olika sätt tillse att kommunerna tar ansvar för att
missbrukare kommer under professionell behandling. Det kan också vara
nödvändigt att staten via direkta anslag till behandlingshem för missbrukare
bidrar till finansieringen av behandlingen för att nu bryta en negativ trend.
Frågan bör prövas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vidta åtgärder så att kommunerna tar ansvar för att missbrukare
kommer under professionell behandling,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett åtgärdsprogram i syfte att
säkerställa driften vid behandlingshem för missbrukare.