Motion till riksdagen
1996/97:So638
av Ingbritt Irhammar m.fl. (c)

Social trygghet


Familjepolitik
För att ett samhälle ska präglas av trygghet måste både vuxna
och barn känna gemenskap och delaktighet samt mötas av
respekt och ansvarstagande. Alla vuxna har ett speciellt
ansvar för att möta barns behov av trygghet och tillit även
om det är föräldrarna som i första hand har ansvaret för
barnens uppväxt och fostran.
Föräldrarnas kärlek och omsorg skapar hos barnet en grundtrygghet som
gör det rustat att möta livets olika påfrestningar. Föräldrarnas överföring av
normer och ideal lär barnet att visa respekt och hänsyn gentemot andra
människor. Att vara förälder innebär ett stort ansvar, ett ansvar som är ytterst
betydelsefullt för hela samhällets utveckling. Men förutsättningarna för
föräldrarna att fullgöra sin viktiga föräldraroll har under några korta
decennier förändrats på ett genomgripande sätt. Allt fler barn lever tillsam-
mans med bara den ene föräldern, oftast mamman. Förvärvsfrekvensen bland
småbarnsföräldrar har ökat kraftigt, med allt vad det innebär av slitningar
mellan arbete, hem och familj i den stressade vardagen. Problem till följd av
arbetslöshet och ekonomiska åtstramningar bidrar också i hög grad till ökade
påfrestningar på barnfamiljerna. I sin viktiga uppgift att skapa trygga
uppväxtvillkor för barnen behöver föräldrarna samhällets stöd mer än
någonsin.
Barnkonto -
systemförändring för social
trygghet
Dagens system för stöd till småbarnsfamiljerna är mycket
omfattande, men det innehåller flera oacceptabla orättvisor. I
föräldraförsäkringen, som bygger på att man ger mer bidrag
till den som tjänar mest pengar, missgynnas de många
ensamstående mammor som oftast är deltidsarbetande eller
lågavlönade. Med nuvarande föräldraförsäkring får
höginkomsttagaren upp till tio gånger högre ersättning per
dag för omsorgen om sina barn jämfört med vad
låginkomsttagaren får. Andelen ensamstående kvinnor med
barn som är beroende av socialbidrag är också mycket stor.
Den s.k. generella välfärden omfattar långt ifrån alla idag.
Det är samhällets uppgift att garantera alla en grundläggande
social trygghet. Inte minst måste detta gälla inom
familjepolitikens område. Den ansvarsfulla föräldrarollen
utsätts för allt större påfrestningar på grund av
förändringarna i samhället. Samhällets stöd är nödvändigt.
Men dagens familjestöd saknar den flexibilitet, valfrihet och
rättvisa som borde vara självklar i ett modernt
välfärdssamhälle. Föräldrarnas möjligheter att själva
bestämma vad som passar bäst för deras barn och för deras
familjesituation är alltför små inte minst då det gäller valet
av barnomsorg. De flesta föräldrar har varit hänvisade till
den lösning som hittills ensidigt gynnats i familjepolitiken
dvs föräldrapenning under det första året och därefter
kommunal barnomsorg. De familjer vars barn har plats inom
den offentligt finansierade barnomsorgen får en kraftig
subvention för varje barn och år medan de familjer vars barn
inte har fått plats eller som löser barnomsorgen på annat sätt
blir helt utan stöd för sin omsorg.
Centerpartiet anser att alla barn är lika mycket värda och att alla föräldrars
insatser är lika viktiga. Därför  fordras ett rättvist familjestöd som också
måste utformas så  att det skapar större förutsättningar för föräldrarna att ha
tid och ork med barnen.
Av den anledningen föreslår Centerpartiet ett samlat familjestöd i form av
ett barnkonto som ska utgå lika för varje barn under förskoletiden, dvs
perioden 0-6 år och kunna användas mycket flexibelt.
Barnkontot ska vara beskattat och ersätta föräldraförsäkringen och
barnbidraget för den aktuella åldersgruppen. Det garanterar en grundnivå
varje månad. Dessutom ger barnkontot möjlighet att ta ut ett större belopp
under den tid och på det sätt som passar familjens behov, något som
motsvarar dagens föräldraförsäkring. Skillnaden är att i barnkontosystemet
uppnås rättvisa då varje barn blir lika mycket värt och då den ensamstående
lågavlönade mamman erhåller lika mycket som föräldern med höga
inkomster.
Barnkontot ger stor valfrihet. I dagens föränderliga samhälle är det viktigt
att familjestödet utformas för att följa med sin tid och inte förhindrar
möjligheterna att tillgodose olika behov.
Statens system ska inte styra familjernas liv utan familjerna ska styra hur
man använder systemet. Först då får pressade småbarnsföräldrar det stöd i sin
ansvarsfulla  uppfostrargärning som är så viktig för hela samhällets framtida
utveckling.
Föräldrautbildning
Kraven på föräldrarna ökar i vårt ständigt föränderliga
samhälle. Stora omflyttningar har fått till följd att de
naturliga banden till hembygden, till släkt och vänner lösts
upp. Rötter har klippts av och nya har haft svårt att växa i
främmande miljöer. Många familjer har blivit isolerade och
känner sig ensamma och utsatta i sin föräldraroll. Bristen på
gemenskap är en olycklig utveckling inte bara för individen
utan för hela samhället.
Nya separationer hör också till vardagen. Flyktingar har skilts från
hemlandet, från släkt och vänner. Föräldrar går skilda vägar och
ensamstående föräldrar blir alltfler. Många barn växer upp utan pappa eller
någon annan manlig förebild i sin närhet. Arbetslivet har blivit skilt från
familjelivet. Konflikter uppstår då vardagen skall räcka till för både arbete,
hem och familj. Det är inte lätt i dagens samhälle att vara förälder med det
stora ansvar det innebär att ge barnen en harmonisk och trygg uppväxt.
I olika former av föräldrautbildning får föräldrar stöd och kunskap som
bidrar till att skapa trygghet i föräldrarollen och därigenom goda
uppväxtvillkor för barnen. Den allmänna föräldrautbildning som riksdagen
beslöt om 1979 knöts till barnavårdscentralerna och avsåg framförallt
utbildning kring tiden för barnets födelse och första levnadsår. Enligt
Socialstyrelsens rapport 1994:4 Barns villkor i förändringstider erbjöds denna
verksamhet i föräldragrupper vid 63 % av landets barnavårdscentraler. Lägst
var andelen i städerna. Erfarenheterna från dem som deltar i
föräldragrupperna är mycket positiva, inte minst tack vare möjligheterna till
utbyte av erfarenheter och att knyta sociala kontakter.
Verksamheten måste vidgas till att omfatta alla barnavårdscentraler.
Föräldrautbildningen skulle kunna vara ett mycket större stöd i den svåra
föräldrarollen än vad som idag är fallet. Termen föräldrautbildning leder för
många tankarna fel då det inte skall handla om utbildning i traditionell
mening. Minst lika viktigt är att i grupp få stöd och råd, att få dela
erfarenheter och knyta kontakter. Genom att beskriva verksamheten på ett
annat sätt än som utbildning borde ännu fler föräldrar kunna motiveras att
delta. Föräldrautbildningen bör vara en rättighet för alla vuxna. Den  borde
starta tidigt och pågå under barnens hela uppväxt. Den måste breddas till att
också innefatta psykologi.  Jämställdhetsaspekterna borde i högre grad tas till
vara. De särskilda pappagrupperna måste fortsätta och utvidgas.
I USA och England har sedan länge forskning bedrivits om föräldraskapets
betydelse för barnets utveckling. Brister i föräldraskapet har visat sig vara en
viktig orsak till att barn och unga utvecklar våldsbeteende.
Genom att hjälpa föräldrar att skapa bättre relationer kan man hejda
utvecklingen mot ökat ungdomsvåld.
Föräldrautbildning har i forskningsprojekt i England framgångsrikt använts
även vid behandling av föräldrar med problem. Metoden bör prövas i
behandlingsarbete i Sverige.
Grundtrygghet
Trygghet betyder mycket för oss alla i livets olika skeden.
Trygghet har också olika betydelse för olika människor.
Trygghet handlar bl a om att ha ett arbete, en inkomst som
klarar försörjningen, en bra bostad, gemenskap med grannar,
släkt och vänner, tillgång till vård och omsorg när behoven
uppstår, trygg ålderdom gällande ekonomi, boende, vård och
service,  listan kan göras lång.
En arbetslivsförsäkring
På grund av samhällets oförmåga att bygga upp skyddsnät
när det gäller ekonomisk och social trygghet är det många
som idag faller utanför systemen. För en allt större andel
kvinnor utgör idag socialbidraget enda försörjningen. Likaså
ökar andelen kvinnor som är hemlösa, framförallt sker
ökningen i de yngre åldrarna.
Centerns grundtanke om allas rätt till en grundläggande social trygghet
präglar vårt förslag om införande av en arbetslivsförsäkring vid sjukdom,
arbetsskada, arbetslöshet och funktionshinder. Inkomstskyddet som idag är
huvudprincipen i den statliga välfärdspolitiken medför att staten ger olika
mycket trygghet, mest till dem som redan har mest och inget till dem som
inte kunnat eller hunnit kvalificera sig. Tryggheten utgår från den enskildes
anställningsförhållanden, vilket leder till att allt större grupper som inte
lyckats ta sig in på arbetsmarknaden också hamnar utanför den generella
tryggheten. Detta utanförskap är oacceptabelt, särskilt då det i stor
utsträckning gäller också av andra skäl känsliga grupper. Det handlar om
ungdomar som står i beredskap att etablera sig i vuxenlivet genom att via
arbete försörja sig själva. Samtidigt handlar det om kvinnor som ensamma
har försörjningsbördan för sig och sina barn. Centerns arbetslivsförsäkring
ska ersätta de olika statliga försäkringar som ersätter inkomstbortfall under
den yrkesverksamma delen av livet. Försäkringen ska omfatta samtliga
medborgare i landet som står till arbetsmarknadens förfogande från 18 år och
upp till normal pensionsålder, 65 år. Den ska ge ekonomisk grundtrygghet
som garanterar grundläggande behov, lika för alla. Förutom grundpenning-
delen ska den innehålla en inkomstrelaterad arbetslivspenning och möjlighet
till privata lösningar genom avtals- eller privata lösningar, försäkringar.
Grundpension
Centerns tankar om grundtrygghet har fått gehör i det nya
pensionssystemet vilket i synnerhet gynnar lågavlönade eller
deltidsarbetande kvinnor. En garantipension lika för alla i
kombination med en inkomstrelaterad del ger trygghet. Vård
av barn ska också bli pensionsgrundande. Detta är ett steg i
rätt riktning mot ökad jämställdhet.
I förslaget om efterlevandepension hävdar vi samma princip, behåll
grundtryggheten, ATP-delen och barnpensionen.
Äldreomsorg
Alla människors lika värde är grunden för Centerns politik.
Ett bra boende, tillgång till vård och omsorg är oerhört
viktigt för att känna trygghet när man blir gammal.
Samhällets utveckling gör att vi nu kan bo kvar hemma
mycket längre än tidigare. Förutsättningen för det är att det
finns tillgång till service, vård och omsorg när behoven
uppstår. Den kommunala hemtjänsten har huvudansvaret
även om många av de vardagliga sysslorna, som är så viktiga
för välbefinnandet, med fördel kan utföras av den privata
tjänstesektorn, kooperativ o s v. Allt mer av vård sker idag i
hemmen. Det innebär också att mer stöd och hjälp utförs av
anhöriga, vanligen kvinnor. Eftersom det är kommunens
hemtjänst som avlastas skall kommunen betala anhöriglön
utifrån t ex vårdbiträdesavtalet. Kommunen har också ett
ansvar att synliggöra anhörigvårdarna, ge dem råd och stöd
vid speciella anhörigträffar. Former för avlastning vid
ledighet skall också ingå i systemet.
Det är ändå den offentliga vården och servicen som är övervägande. Den
som är vårdbehövande skall enligt vår uppfattning inte behöva flytta många
gånger mellan olika boendeformer, helst bara en gång då man flyttar från den
egna bostaden. Äldre måste utifrån sina egna behov och önskemål kunna
välja de sociala lösningar som passar bäst. Många föredrar att så länge som
möjligt bo kvar i det egna hemmet där miljön är invand och det känns tryggt.
När förutsättningarna förändras måste det finnas en möjlighet att själv
påverka var man vill bo. Många äldre vill bo nära sina anhöriga. Därför skall
äldre som också har behov av omsorg ha rätt att flytta till en annan kommun.
I vård- och omvårdnadsboendet är tryggheten och vetskapen om bl a omsorg
avgörande. Med krympande resurser i vården finns nu knappt någon tid för
den sociala delen. Här kan de arbetslösa s k 55 plus bli en tillgång.
Äldre invandrare
Andelen äldre invandrare ökar snabbt. I deras kultur gäller
oftast att den yngre generationen tar hand om mor- och
farföräldrar. Detta skall så långt möjligt stödjas och kan med
fördel ingå i ovan beskrivna anhörigstödssystem. En positiv
del är att de ungdomar som hjälper sina gamla tränar sitt eget
hemspråk och ungdomarna kan också hjälpa pensionärerna
med svenska. De äldre känner också trygghet.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnkonto,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrautbildning vid alla barnavårdscentraler,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrautbildning under barnens hela uppväxt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i  motionen
anförts om pappagrupper,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i  motionen
anförts om föräldrautbildning i behandlingsarbetet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i  motionen
anförts om införande av en arbetslivsförsäkring,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i  motionen
anförts om trygghet i äldrevården.

Stockholm den 3 oktober 1996
Ingbritt Irhammar (c)
Rigmor Ahlstedt (c)

Marianne Andersson (c)

Margareta Andersson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Karin Israelsson (c)

Ingrid Skeppstedt (c)

Karin Starrin (c)

Görel Thurdin (c)

Kerstin Warnerbring (c)

Marie Wilén (c)



























1 Yrkandena 1 och 6 hänvisade till SfU.