I december 1994 beslöt riksdagen att avskaffa det statliga
vårdnadsbidraget.
Detta trots att ca 170 000 barnfamiljer i Sverige redan ansökt om och fått
vårdnadsbidrag sedan juli 1994. Vårdnadsbidragets popularitet var ett
faktum!
Vårdnadsbidraget var en del i den barnomsorgslag som den borgerliga
regeringen genomförde. Barnomsorgslagen omfattade också en skyldighet för
kommunerna att se till att privat och offentlig barnomsorg på lika villkor fick
ta del av den kommunala subventionen. Detta har också tagits bort. Det
innebär att kvar finns bara barnomsorgsgarantin, d.v.s. kommunernas
skyldighet att fr.o.m. 1 januari 1995 erbjuda alla barn över ett års ålder
barnomsorg. Hur ska kommunerna i rådande ekonomiskt svåra läge kunna
erbjuda alla barn barnomsorg till en kostnad av 70 000-80 000 kronor per
barn och år? Det ska jämföras med vårdnadsbidraget som kostade 24 000
kronor per barn och år, och den privata barnomsorgen som många gånger
varit billigare än den kommunala. Förutsättningen för barnomsorgsgarantin
var just vårdnadsbidrag samt lika villkor för privat och offentlig omsorg. I
enlighet med detta har Gullan Lindblad m.fl. i en moderat motion
(1994/95:So605) yrkat att vårdnadsbidraget återinförs och att
barnomsorgsgarantin slopas.
Socialdemokraterna valde att behålla den tvingande barnomsorgsgarantin
utan att återinföra det statliga vårdnadsbidraget. Situationen i flera kommuner
har blivit ohållbar. Köerna till daghemmen växer och krav på utbyggnad av
den kommunala barnomsorgen till en hög kostnad är ett faktum. Samtidigt
har flera kommuner idag svårt att klara sin ekonomi.
Motiven att avskaffa vårdnadsbidraget angavs vara att i första hand spara
pengar.
Vi moderater varnade för det motsatta vilket också har blivit fallet. När alla
familjer som fick vårdnadsbidrag i stället skall omfattas av den kommunala
barnomsorgen kostar det.
Den svåra ekonomiska situation som många kommuner har idag blir än
värre av ökade kostnader för den kommunala barnomsorgen.
Ett kommunalt vårdnadsbidrag skulle hjälpa kommunerna att klara det
åtagande som barnomsorgsgarantin innebär och samtidigt ge föräldrarna
möjlighet att själva välja hur de vill vårda sina barn. Det innebär att
kommunen själv skulle, inom ramen för avsatta medel för barnomsorg, kunna
bevilja vårdnadsbidrag till de familjer som så önskar. Alla skulle tjäna på
detta. Kommunen får möjlighet att ersätta en dyr plats i den kommunala
barnomsorgen med ett billigt vårdnadsbidrag. Det innebär också att de barn
som av olika skäl inte kan vara på daghem, t.ex. på grund av allergi eller
infektionskänslighet, får möjlighet att vara i sin hemmiljö.
I led med den kommunala självstyrelsen bör varje kommun själv bestämma
vårdnadsbidragets utformning, inom ramen för befintlig budget för
barnomsorgen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnomsorgsgarantin,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett kommunalt
vårdnadsbidrag i enlighet med vad som i motionen anförts.