Gång på gång får vi larmrapporter om det ökade ungdomsfylleriet. Siffror visar att många barn och ungdomar brukar alkohol regelbundet och i stora mängder trots att de är underåriga och alltså inte har laglig rätt att köpa alkohol. Från 1983 till 1994 ökade andelen starköls- och spritkonsumenter bland pojkarna. Storkonsumtionen av öl klass II har ökat något de senaste åren, speciellt bland flickorna. 1994 uppgav 14 procent av flickorna och 30 procent av pojkarna att de drack fem burkar eller mer per gång. 1995 var det 17 procent respektive 31 procent. På Maria ungdom i Stockholm, ett center som är öppet dygnet runt för missbrukande ungdomar under 20 år, uppger man att en ung tjej kan bli medvetslös på sex folköl. Alkohol har en stor inverkan på kroppar som inte vuxit färdigt.
1992 omhändertogs 206 ungdomar för fylleri. Två år senare hade siffran ökat till 568. Antalet fyllerister mellan 11 och 15 år fördubblades. Undersök- ningar visar också att våldsbrott i 3 av 4 fall är relaterade till alkohol. Givetvis finns även andra orsaker till varför människor begår våldsbrott men alkoholen är ofta en utlösande faktor.
Ingen undersökning eller utredning har något värde i sig om inte nöd- vändiga åtgärder vidtas. Våra barn och ungdomar är vår framtid. De vanor som befästs under ungdomsåren avspeglar sig i vuxen ålder. Därför är det oerhört viktigt att barn och ungdomsåren är alkoholfria.
Allt fler länder börjar diskutera och genomföra beslut om en höjning av åldersgränsen för inköp av alkoholdrycker. I USA är det regel att man ska vara 21 år för alkoholinköp, trots att man blir myndig vid 18 års ålder. I Sverige finns olika åldersgränser för inköp av alkohol. Den ena, 20 år, gäller för inköp på Systembolaget och i taxfree-affärer. Den andra, 18 år, gäller för inköp och förtäring på restauranger.
Alkoholkommissionen, som avslutade sitt arbete 1994, rekommenderade också höjd åldersgräns för servering av akoholhaltiga drycker. Kommissionen föreslår att åldersgränsen för servering av alkoholdrycker höjs från 18 till 20 år. Skälen är att dels skapa tydligare regler som fortfarande innehåller ett särskilt skydd för ungdomen, dels motverka den försvagning av viktiga alkoholpolitiska styrmedel som ett medlemskap i EU och EES-avtalet riskerar att medföra. Kommissionen förutsätter att en höjning av ålders- gränsen för alkoholservering kan göras utan att restaurangerna begränsar rätten för ungdomar under 20 år att få tillträde till restaurangerna.
Många ungdomar anser det inkonsekvent att samhället har olika myndig- hetsålder vad gäller val, militärtjänstgöring och alkoholinköp. En del hävdar därför att inköpsåldern på Systembolaget bör sänkas till 18 år. Vi har förståelse för detta men med tanke på den inverkan alkoholen har på en ung människas kropp vill vi höja åldersgränsen för inköp och förtäring på restaurang till 20 år.
Det måste också till flera andra insatser för att skjuta upp alkoholdebuten hos ungdomar. Information till människor om alkohol och droger måste föras ut i många sammanhang. CAN:s (Centralförbundet för alkohol och narkotika) undersökningar bland elever i årskurs 9 under senare år visar att tonåringarna är missnöjda med den information de fått om ANT (alkohol, narkotika och tobak). En bidragande orsak är den bristfälliga utbildning som lärarkåren får i ANT under lärarutbildningen och den numera närmast uteblivna fortbildningen, som stundtals höll hög kvalitet när länsskolnämndernas ANT- konsulenter kunde påverka lärarnas fortbildning. Till detta kommer att elever som blir föremål för sociala myndigheters agerande eller skolkuratorer också möter en yrkeskår som fått en mycket bristfällig information om ANT i anslutning till socionomutbildningen.
Även läkarutbildningen är på vissa universitetsorter undermålig i beroende- lära och vid vissa vårdhögskolor närmast obefintlig. Det finns numera utomordentligt material och moderna metoder för en kvalitativt god undervisning om ANT. Inom nykterhetsrörelsen har det utbildats goda pedagoger och olika ANT-projekt inom ramen för folkhälsoinstitutets projektbidrag har ökat antalet informatörer. Det är särskilt bra om unga människor kan informera andra unga. Därför borde det finnas goda förut- sättningar för att en kvalitativt god utbildning och information kan sättas in med omedelbar verkan.
En annan åtgärd skulle kunna vara att ungdomar tillsammans med vuxna själva skapar platser och tillfällen för nöje och umgänge utan alkohol. Något som borde vara självklart är att respektera förbudet mot langning. Kanske är det så att föräldrar, äldre kamrater och syskon behöver stöd för att säga nej. Föreningen Hem och skola borde kunna erbjuda en möjlighet att tillsammans diskutera dessa frågor. På Systembolaget kan informationsbroschyrer delas ut med argument för åldersgränser och som beskriver konsekvenserna av langning.
Om vi låter bli att engagera oss blir konsekvenserna förödande. Det är en god investering att vi bryr oss om våra barn och ungdomar. Varje vecka som alkoholdebuten kan förskjutas framåt i tiden hos en tonåring är en vinst både för individen och samhället.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot det ökade ungdomsfylleriet.
Stockholm den 1 oktober 1996
Chatrine Pålsson (kd)
Rolf Åbjörnsson (kd) Åke Carnerö (kd) Inger Davidson (kd) Holger Gustafsson (kd) Ingrid Näslund (kd) Chatrine Pålsson (kd) Fanny Rizell (kd) Tuve Skånberg (kd)