Under senare år har omfattningen av spel i olika former ökat
kraftigt. De tre stora konkurrerande spelbolagens
reklamkostnader uppskattades 1995 ligga på omkring 500
miljoner kronor. Därmed är spel en av Sveriges större
industrier och ger arbete åt många människor.
Omsättning av spel uppskattas 1995 ligga på mer än 27 miljarder kronor.
Det är samma nivå som omsättningen av alkoholförsäljningen. Sverige ligger
i täten bland världens länder när det gäller spel. I genomsnitt lägger varje
svensk ner ungefär 3.100 kr per år på spel. Av dessa spelar 8 av 10 minst en
gång per år men endast en tredjedel varje vecka. Av den disponibla
hushållsinkomsten lägger man nu nästan 3 % på spelutgifter.
I Sverige finns tre stora spelbolag vars verksamhet regleras av staten: ATG,
Penninglotteriet och Tipstjänst. De båda sistnämnda kommer att bilda ett
bolag i framtiden. En omfattande spelverksamhet bedrivs också av ideella
organisationer som sportklubbar och studieförbund.
Statens inkomster från spelverksamhet uppgår till nära fem miljarder
kronor. Av detta får spelarna tillbaka 55-60 % och sporten ca 15 %. Många
människor har sin utkomst från spelindustrin.
Sedan mitten på 1980-talet har spelindustrin exploderat i världen. Först på
senare år har intresset väckts för de negativa effekter på individer, familjer
och samhället som spelverksamheten kan ha. Patologiskt spelande eller
spelberoende har börjat diskuteras och i USA förde år 1980 den amerikanska
psykiatriska föreningen upp spelberoende som sjukdom i sin sjukdoms-
klassifikation.
Omfattningen av spelberoende har studerats i ett antal amerikanska stater.
Siffrorna varierar och ligger mellan 1,7 % och 8,6 % uttryckt i s k lifetime
prevalence rates. Data har presenterats som stöder hypotesen att ökad
tillgänglighet till spel ökar förekomsten av sjukligt spelande. I en amerikansk
studie fann forskare att problemspelare oftare hade andra hälsoproblem som
överbruk av alkohol, nikotinberoende och stressrelaterade sjukdomar som
högt blodtryck, magsår, colit och migrän. Familjemedlemmar. vänner och
arbetskamrater påverkades negativt av problemspelarens livsstil.
I Sverige är kunskapen om förekomsten av sjukligt spelande och
spelberoende mycket begränsad. Kühlhorn och medarbetare gjorde 1995 ett
försök att uppskatta problemets omfattning, men det underlag som fanns
tillgängligt medgav inga säkra slutsatser.
Både den snabba ökningen av spelverksamheten i Sverige och signalerna
om att ett icke obetydligt antal människor utvecklar sjukligt spelande och
spelberoende motiverar att vi i Sverige genomför en undersökning med syfte
att kartlägga förekomsten av problemet och i vilken utsträckning det är
kopplat till andra hälsoproblem som alkoholberoende, depression, ångest och
oro. Vidare är det angeläget att studera hur problemet kan förebyggas och
behandlas samt hur de individer som drabbas bäst kan rehabiliteras.
Den här typen av studier är kostnadskrävande. Det vore därför rimligt att
de statliga spelbolagen avsätter en del av sin vinst för att bekosta studier av
detta slag. Detta skulle vara en parallell till det statliga Systembolagets
satsning på alkoholforskning. Om två procent av statens annonskostnader för
spelverksamhet i stället avsattes för forskning om spelberoende, dvs 10
miljoner kronor om året, skulle våra kunskaper om spelberoende och våra
möjligheter att förebygga och bota sådant beroende öka avsevärt. Jag anser
således att en omfördelning av annonsmedlen till förmån för ovan nämnda
forskning bör genomföras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av forskning om spelberoende.