Motion till riksdagen
1996/97:So57
av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)

med anledning av prop. 1996/97:146 Vissa frågor om personlig assistans


Den 1 januari 1994 infördes lagen om personlig assistans.
Personlig assistans är en individuellt utformad hjälp som ges
på den funktionshindrades egna villkor. Det betyder bland
annat att assistansbrukaren själv väljer sin personliga
assistent, förlägger assistentens arbetstid till de tider man
behöver hjälp och avgör vad assistenten ska hjälpa till med.
Personlig assistans har givit funktionshindrade människor
möjlighet att bestämma över sitt dagliga liv på ett sätt som
andra människor tycker är en självklar rättighet.
När reformen genomfördes förändrades livet för tusentals människor med
svåra funktionshinder. Den innebar främst att den enskilde kunde leva ett
mer normalt liv. Många har vittnat om att förändringen innebar en revolution
vad beträffar människovärde. Från att dagligen ha känt handikappet som en
ständig bromskloss för ett normalt liv begränsades funktionsnedsättningarnas
verkan av att en assistent ständigt finns tillhands.
Det är viktigt att klargöra att assistansersättningen är en kostnadsersättning
till den funktionshindrade själv, den är inte ett bidrag till
assistansanordnaren
eller till de personer som anställs som personliga assistenter. Det är också
den funktionshindrade personen som i efterhand redovisar till försäkrings-
kassan hur mycket assistans han eller hon fått och betalar tillbaka för
outnyttjade timmar.
I den föreliggande propositionen föreslås förändringar i assistansreformen.
Anledningen till förslaget är ekonomiska besparingar. Vi Kristdemokrater
hävdar att alla inte kan vara med och spara. Människor med de allra största
behoven ska inte behöva drabbas av stora besparingar. Kristdemokraterna
avvisade därför de förslag till besparingar som regeringen lade fram på
handikappområdet under förra året. Detsamma gäller nu.
Vi anser vidare att det är av största vikt att en omfattande reform som den
på handikappområdet måste få ordentligt med tid att sätta sig innan man gör
genomgripande förändringar. Vi anser således att det är synnerligen
olämpligt att göra delförändringar innan en ordentlig uppföljning av hela
handikappområdet gjorts. De olika stödformerna hänger ihop och måste ses i
sitt sammanhang. Ständiga förslag om besparingar inom handikappområdet
leder också till onödig oro särskilt för de människor som är direkt berörda av
reformen. De upplever att deras rättigheter ständigt ifrågasätts och känner
otrygghet inför framtiden. Det är ovärdigt. Vi Kristdemokrater anser att
människor som är hårt drabbade av funktionshinder ska kunna känna trygg-
het och tilltro till att systemet är hållfast.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:146 Vissa frågor om personlig
assistans.

Stockholm den 11 juni 1997
Chatrine Pålsson (kd)
Åke Carnerö (kd)

Inger Davidson (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Ingrid Näslund (kd)

Fanny Rizell (kd)

Tuve Skånberg (kd)

Rolf Åbjörnsson (kd)