I sin skrivelse om handikappolitik (96/97:120) sammanfattar
regeringen kapitlet "Tillgänglighet i vardagsmiljön" med att
understryka behovet av förbättringar för funktionshindrade
personer vad gäller bostadsförsörjning och tillgängligheten i
vardagsmiljön. Boverket uppdras att samordna och utforma
program, där kommuner skall bjudas in för att delta i
pilotprojekt. Samråd skall ske med handikapp-
organisationerna och andra berörda. I uppdraget ingår också
att inventera vad som redan gjorts och vad som planeras av
kommunala och privata fastighetsägare för att begränsa
hinder för framkomlighet på allmänna platser och i offentliga
lokaler.
Utredningarna
Plan- och byggutredningens förslag om krav på att lätt
åtgärdade hinder, i publika lokaler och på befintliga allmänna
platser, skulle åtgärdas före år 2000, har tidigare skrinlagts
för att man befarade alltför stora kostnader för kommunerna.
Den bostadspolitiska utredningen påpekade bristen på
kunskap när det gäller tillgänglighetsfrågorna och ville öka
informationen. Upp till hälften av alla kommuner saknar idag
särskilda handikappolitiska program.
Pilotprojekt istället för
fullskaligt genomförande
Regeringen inser behovet men vill i den här skrivelsen inte
gå längre än att få igång ett utvecklingsarbete, s.k.
pilotprojekt, i några kommuner. Med medel ur Allmänna
arvsfonden vill man garantera medverkan av
handikapporganisationerna och programtiden sägs begränsad
till en period av tre år.
Miljöpartiet vill ha ett
jämlikt samhälle
Miljöpartiet de gröna har i flera motioner tidigare hävdat
behovet av att undanröja hindren i samhället för
funktionsnedsatta personer. I motion 1996/97:So812 sägs
bl.a.:
Handikappanpassning ska vara en självklarhet både vid nybyggnad och
ombyggnad. Det gäller alldeles speciellt offentliga lokaler, affärslokaler,
skolor, i väntsalar och på sjukhus. För att kunna tala om jämlikhet och
valfrihet måste ett nytänkande till.
Handikapporganisationerna
kräver åtgärder nu
Miljöpartiet menar liksom DHR (De handikappades
riksförbund) med flera handikapporganisationer att det inte
finns anledning att dröja längre. Vi vill ha en lagstiftning
som innebär att enkelt åtgärdade hinder skall undanröjas
inom en given tidsram. Ofta är det tidigare förbiseenden som
idag skapar hinder. Plan- och byggutredningens förslag om
enkelt åtgärdade hinder lades till grund för lagstiftning
genom proposition 1994/95:230, som innebar att kommuner
och byggherrar skulle få flera år på sig att genomföra
åtgärderna. Kostnaderna skulle fördelas på de berörda
verksamheterna, om ansvars- och finansieringsprincipen
tillämpades. Men när propositionen kom på riksdagens bord
hade regeringen backat. Man föreslog enbart det
utredningsuppdrag till Boverket som nämnts ovan.
Nu krävs det lagstiftning
Med tanke på att förändringarna sker i långsam takt, bl.a. på
grund av att nybyggnationen är så låg, krävs det en
lagstiftning, som i första hand inriktas på enkelt åtgärdade
hinder och en tidsram. Med den nu ganska omfattande
ombyggnadsverksamheten skulle då anpassningsåtgärderna
bli en självklar del i arbetet.
Miljöpartiet ser också allergisaneringsåtgärder som en av anpassnings-
åtgärderna. Eftersom upp till 30-40 % av befolkningen är mer eller mindre
drabbade av allergi- och överkänslighetssymtom på grund av "sjuka"
inomhusmiljöer, måste även fukt- och mögelproblem åtgärdas för att skapa
tillgänglighet.
Vi inser samtidigt att det kan vara praktiskt omöjligt att göra hela
bostadsbeståndet tillgängligt för precis alla. Detta gäller t.ex. i gamla
kulturmiljöer, där ingreppen som skulle krävas, kan förändra arkitektur,
estetik m.m. på ett negativt sätt. Det bör alltså finnas möjlighet att undanta
sådana boende- och kulturmiljöer, som inte går att anpassa utan att de
samtidigt förlorar för mycket av sin karaktär.
I nyproduktionen, som byggs ekologiskt och socialt anpassat, är sådana
hinder ofta lätta att undvika. Men handikapporganisationernas inflytande vid
planeringen måste stärkas för att fortsatta förbiseenden skall undvikas.
Plats för alla
Barn med små ben och mycket "trill" i kroppen, gamla med
svaga ben och trötta käppar, rullstolsbundna och syn- och
hörskadade, astmatiker, allergiker och alla vi andra, mer eller
mindre handikappade, måste kunna umgås med varandra och
fungera tillsammans utan att trottoarer, trappor, dörrar,
avsaknad av signaler, giftiga emissioner och mögelangrepp
skall hindra oss.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om behovet av
lagstiftning om undanröjande av enkelt åtgärdade hinder i enlighet med vad
som anförts i motionen.
Stockholm den 11 juni 1997
Per Lager (mp)
Eva Goës (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Thomas Julin (mp)