Barns bästa ska alltid vara utgångspunkten i arbetet med en familjehemsplacering. I socialtjänstlagen förstärks barnens rätt, bland annat kompletteras socialtjänstlagens portalparagraf som syftar till att stärka barnens ställning inom socialtjänsten. Den nya bestämmelsen svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention och innebär att när det gäller åtgärder som rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.
Det föreslås en bestämmelse om att barn ska tillförsäkras en rätt att uttrycka sin åsikt i saker som rör barnet personligen. Barns inställning ska klargöras, och uppgiften för socialtjänsten blir att skaffa sig en bild av barnet och dess behov. Förslagen innebär att barnens rätt stärks.
Ett omhändertagande enligt LVU är en mycket uppslitande åtgärd, inte bara för de personer som är direkt berörda utan också för dem som fattar beslutet. Utgångspunkten för lagen är den unges behov av säkerhet och skydd. Detta förhållande får det aldrig göras avsteg ifrån.
I arbetet med familjehemsplaceringar, enligt socialtjänstlagen, ska utgångspunkten vara att vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med föräldrar, syskon och andra för barnet betydelsefulla personer samt kontakt med hemmiljön. Kontakten med föräldrarna kan vara av stor betydelse när barnet når vuxen ålder. Barn som måste omhändertas för placering får inte ryckas upp från den eventuella trygghet som finns, och därför kan det vara av vikt att söka familjehemsplacering i barnets närmiljö. Både internationell och svensk forskning visar att placeringar hos släktingar kan vara att föredra om man ser placeringen ur ett livsperspektiv. Det finns många skildringar av hur barn, som under många år varit placerade i "främmande" familjehem, känner sig övergivna av både familjehemmet och de biologiska föräldrarna när de närmar sig vuxenlivet. Därför bör socialtjänsten i första hand pröva om det finns ett tänkbart familjehem i barnets naturliga miljö, och huvudregeln ska vara att finna ett tryggt hem för barnet hos släktingar eller andra närstående, om inte särskilda skäl talar emot det. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om huvudregeln vid familjehemsplaceringar.
Stockholm den 3 april 1997
Marianne Andersson (c)