Motion till riksdagen
1996/97:So417
av Leif Carlson och Margareta E Nordenvall (m)

Medborgarkonton i äldreomsogen


Svensken blir friskare och äldre. Behovet av hjälp och vård
kommer allt senare i livet. Majoriteten klarar sig långt upp i
åren utan hjälp och drygt 90 procent av ålderspensionärerna
bor i eget hem. Det innebär också att allt fler kan deltaga
aktivt i samhällslivet högt upp i åren. Att ta tillvara de äldres
kunskap, erfarenhet och kompetens är centralt för ett
samhälle som tar individuell hänsyn och som sätter den
enskildes bästa i centrum.
Hjälp enligt den gamles egen önskan kan förlänga den tid han eller hon
aktivt kan deltaga i samhällslivet. Hjälpen kan gälla både inre och yttre
hemtjänst eller möjligheten att förstärka sin pension under en period då man
inte behöver hjälp. Därför måste också den äldres egen vilja och fria val
respekteras långt högre än idag. Det kan kännas förnedrande att med en
kommunal hemvårdsassistent tvingas diskutera vilken typ av hemhjälp man
skall få och vilken hjälp kommunen inte vill ge trots att det är kanske just den
man själv vill ha. Den egna viljan sätts på undantag när vårdmonopolet
bestämmer och de behov man upplever själv inte respekteras. Otrygghet för
den äldre bidrar till än högre behov.
Det måste vara ett samhälles plikt att tillfredsställa de behov den äldre själv
vill ha hjälp med genom att tillvarata den gamla människans vilja och
möjligheter. Välfärdspolitiken måste bygga på den enskildes val och
resurserna följa de val som den enskilde själv gör. Därmed kombineras
valfrihet med det gemensamma ansvarets rättvisa och solidaritet.
För att nå valfrihet är det väsentligt att även de medel man betalt in till sin
pension i det obligatoriska systemet i varje fall till vissa delar kan
disponeras
av den enskilde efter eget gottfinnande vad gäller insatser för att kunna leva
ett aktivt liv i eget boende. Det må vara till hjälp i hemmet eller till
tillfällig
ekonomisk förstärkning i en period med högre utgifter.
Medborgarkonto - för den äldres
trygghet
En väg att nå detta mål är genom att inrätta medborgarkonton
i äldreomsorgen.
Tanken med ett medborgarkonto är att den enskilde sparar under en längre
tid för att därmed skapa en buffert för framtida behov. Systemet finns i ett
antal länder. I Singapore är systemet t ex allomfattande och täcker allt ifrån
utgifter för boende och sjukvård till den enskildes inkomstbortfall vid
sjukdom. I en motion 1996/97:So248 av Margareta E Nordenvall och Leif
Carlson (m) diskuteras möjligheten av medborgarkonto inom den öppna
sjukvården. Utländska modeller kan inte överföras direkt utan förändringar
och anpassningar. Därför måste detta studeras ytterligare.
För att en obligatorisk avgift till pensionen skall få acceptans hos
medborgarna är det viktigt för dem att veta att pengarna går till deras egen
omsorg och tas ut efter betalningsförmåga samt används till deras eget behov.
Det kan av praktiska skäl vara lämpligt att börja med en begränsad del av
äldreomsorgen. Skissartat skulle ett medborgarkonto inom en del av
äldreomsorgen kunna utformas på följande sätt: Riksdagen bestämmer att en
viss del av pensionsavgiften skall gå till ett skattefritt individuellt konto
samt
bestämmer vad som skall ingå i det som kontot skall täcka. Det kan t.ex. vara
inre och yttre hemtjänst samt möjlighet att, om man väljer att klara delar av
detta själv, årligen ta ut en viss del från kontot såsom den årliga avkastningen
vilken beskattas.
Inbetalning till kontot kan ske från förslagsvis 50 års ålder och kan nyttjas
efter uppnådd pensionsålder. Den enskilde betalar själv hela kostnaden för all
den hemhjälp som utnyttjas. Kontot har ett golv - en miniminivå för årlig
insättning. Kontot har också ett tak. Om individens inkomster är så låga att
det individuella kontot blir för lågt lägger staten till pengar upp till
miniminivån.
Med dessa pengar är den äldre fri att köpa hjälp efter egen bedömning men
också garanterad hjälp om han eller hon inte själv kan ta ställning till behov.
Den äldres valfrihet blir stor. Kontot skulle stimulera privata aktörer och
entreprenörer att starta verksamhet inom området. Konkurrensen blir uttalad
och med klara spelregler skulle en stor del av denna verksamhet bli privat. En
fungerande arbetsmarknad till skillnad från dagens monopolsituation skulle
skapas.
Genom att den äldre själv väljer vilka insatser han eller hon vill ha men
ändock kan nyttja sina pengar, efter beskattning, till annat om så önskas fås
en självkontroll. Den gamle når en suveränitet han inte alls har idag.
Denna form med ett obligatoriskt medborgarkonto hindrar inte att
möjlighet ges för individen att finna frivilliga kompletterande lösningar men
säkrar valfrihet inom de delar av den solidariskt finansierade delen av
äldreomsorgen kontot omfattar liksom konkurrens inom denna.
Enligt vår mening bör möjligheten att öppna medborgarkonto inom
äldreomsorgen utredas liksom dess utformning.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medborgarkonton inom äldreomsorgen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om lämplig utformning
av medborgarkonton inom äldreomsorgen i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 6 oktober 1996
Leif Carlson (m)

Margareta E Nordenvall (m)