Fortfarande svarar anhöriga för uppemot två tredjedelar av
äldreomsorgen, i regel oavlönat. 80-åringar, ofta kvinnor,
sköter jämnåriga - inte sällan med otillräcklig hjälp från
samhället. Många anhörigvårdare får aldrig sova ostört en hel
natt. Många gamla vill stanna kvar i hemmet och de flesta
vill att främst deras närmaste ska ta hand om dem. Detta är
positivt. Samhället har dock ansvar för att ge anhörigvårdare
bättre villkor och stöd än vad fallet är för närvarande.
Sjukvårdspolitiken bör i ökad utsträckning behandla frågorna om
situationen för anhöriga till de svårt och långvarigt sjuka. Anhöriga och andra
närstående har länge varit en försummad grupp. Samhället har ofta lastat över
ett orimligt ansvar på de anhöriga. Åtgärderna för att stödja de anhöriga bör
därför intensifieras.
Frågan om anhörigstöd har på senare tid lyfts fram i debatten om äldrevård.
I Socialtjänstkommitténs huvudbetänkande SOU 1994:139 "Ny
socialtjänstlag" behandlas i kapitel 15 frågan om stöd till anhöriga.
I det lagförslag som Socialtjänstkommittén för fram finns frågan om stöd
till anhöriga också angivet i 1 kap 3 §, där mål, ansvar och uppgifter för
socialtjänsten redovisas. För övriga delar i denna paragraf, exempelvis
färdtjänst och hemtjänst, finns det därefter en utvecklande lagstiftning under
kap 5, "Insatser på individnivå". Motsvarande lagförslag under kap 5 saknas
vad gäller stöd till anhöriga. Detta är inte acceptabelt. Det är angeläget att
den
nya socialtjänstlagens kapitel 5 kompletteras med en paragraf med följande
innehåll:
"-Socialtjänsten skall tillhandahålla insatser i form av stöd och avlastning
för enskilda och familjer med ansvar för vård och omsorg av nära anhörig
eller närstående."
Eftersom anhöriga och närstående svarar för merparten av omsorgs-
insatserna till äldre och till personer med olika slag av funktionshinder är det
viktigt att lyfta fram detta på olika sätt. Förslaget till lagtext ovan är ett
förtydligande och en markering av kommunens ansvar att tillhandahålla och
aktivt erbjuda insatser i form av stöd och avlastning i olika former för
enskilda och familjer. Denna markering är av stor betydelse för att lyfta upp
anhörigstödet och tydliggöra att det ingår bland socialtjänstens grundläggande
stödformer.
Detsamma bör gäller övriga frivilliga insatser. Till skillnad från vad som
gäller i många andra länder har vi i Sverige inte tillräckligt uppmärksammat
den resurs som frivilliga kan utgöra. Frivilliga ersätter inte sjukvårdspersona-
len, men de kompletterar vården på ett mycket värdefullt sätt. Insatserna
bidrar starkt till att förbättra livskvaliteten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anhörigstöd och stöd i form av frivilliga insatser skall beaktas
i
samband med utformandet av den nya socialtjänstlagen.