I regeringens förslag till vissa ändringar i socialtjänstlagen ingår en förändring och försämring som direkt riktar sig mot familjer med funktionshindrade barn. Enligt regeringen skall 5 § ändras så att socialnämnderna endast "bör" genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre som har funktionshinder. Det innebär en klar försämring mot vad som gäller i dag, då stöd till t.ex. avlösning ingår som en naturlig del i socialtjänstens åtagande gentemot familjer som har funktionshindrade barn.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS) är tillsammans den enskilt största handikapp- reformen i vårt land. Regeringen Bildt deklarerade redan i sin regerings- förklaring hösten 1991 att handikappfrågor skulle få en central ställning i den nya borgerliga regeringens arbete. Flera reformer genomfördes.
När Socialdemokraterna återkom till regeringsmakten hösten 1994 dröjde det inte länge förrän de började urholka LSS och LASS. Våren 1996 presenterades den första försämringen genom att man avgränsade rätten till assistans vid bl.a. daglig verksamhet och skolgång. Vi moderater vände oss mot dessa försämringar, men Socialdemokraterna, Centern och Vänster- partiet drev igenom dem.
Enligt uppgifter kommer regeringen i vårpropositionen att föreslå ytter- ligare försämringar i LSS och LASS. Som så ofta när den socialdemokratiska regeringen skall spara är det de mest utsatta som drabbas hårdast.
LSS och LASS omfattar inte alla handikappgrupper. Barn som är syn- skadade eller lider av MBD/Damp har t.ex. inte rätt till assistans och annan hjälp enligt lagen. För dessa barn och deras föräldrar har därför kommu- nernas skyldighet att bistå med avlösning till anhöriga varit oerhört viktig. Regeringen föreslår nu att denna skyldighet skall tas bort. Den socialdemo- kratiska regeringen fortsätter således att särskilt koncentrera försämringar på dessa samhällets minsta och deras föräldrar. Avlösning är i dag ofta själva förutsättningen för att barn med funktionshinder skall kunna bo kvar hemma hos sina föräldrar. Att reducera detta stöd innebär att familjer splittras samtidigt som man lägger på kommunerna ökade kostnader i form av dyra placeringar. Det är en politik som inte kan eller får accepteras.
Vi anser att den föreslagna nya 6 f § i socialtjänstlagen som gäller annat bistånd bör kompletteras med en fjärde punkt rörande rätten till avlösning. I 6 g § står i och för sig att kommunerna har rätt att lämna bistånd i andra fall än de som stadgas i 6 f §, men detta är inte tillräckligt, varför förtydligandet bör skrivas in i 6 f §.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar komplettera 6 f § socialtjänstlagen med en skrivning om avlösning i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 2 april 1997
Tomas Högström (m) Mikael Odenberg (m)