Motion till riksdagen
1996/97:So41
av Tomas Högström och Mikael Odenberg (m)

med anledning av prop. 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen


I regeringens förslag till vissa ändringar i socialtjänstlagen
ingår en förändring och försämring som direkt riktar sig mot
familjer med funktionshindrade barn. Enligt regeringen skall
5 § ändras så att socialnämnderna endast "bör" genom stöd
och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som
är långvarigt sjuka eller äldre som har funktionshinder. Det
innebär en klar försämring mot vad som gäller i dag, då stöd
till t.ex. avlösning ingår som en naturlig del i socialtjänstens
åtagande gentemot familjer som har funktionshindrade barn.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen
om assistansersättning (LASS) är tillsammans den enskilt största handikapp-
reformen i vårt land. Regeringen Bildt deklarerade redan i sin regerings-
förklaring hösten 1991 att handikappfrågor skulle få en central ställning i
den nya borgerliga regeringens arbete. Flera reformer genomfördes.
När Socialdemokraterna återkom till regeringsmakten hösten 1994 dröjde
det inte länge förrän de började urholka LSS och LASS. Våren 1996
presenterades den första försämringen genom att man avgränsade rätten till
assistans vid bl.a. daglig verksamhet och skolgång. Vi moderater vände oss
mot dessa försämringar, men Socialdemokraterna, Centern och Vänster-
partiet drev igenom dem.
Enligt uppgifter kommer regeringen i vårpropositionen att föreslå ytter-
ligare försämringar i LSS och LASS. Som så ofta när den socialdemokratiska
regeringen skall spara är det de mest utsatta som drabbas hårdast.
LSS och LASS omfattar inte alla handikappgrupper. Barn som är syn-
skadade eller lider av MBD/Damp har t.ex. inte rätt till assistans och annan
hjälp enligt lagen. För dessa barn och deras föräldrar har därför kommu-
nernas skyldighet att bistå med avlösning till anhöriga varit oerhört viktig.
Regeringen föreslår nu att denna skyldighet skall tas bort. Den socialdemo-
kratiska regeringen fortsätter således att särskilt koncentrera försämringar på
dessa samhällets minsta och deras föräldrar. Avlösning är i dag ofta själva
förutsättningen för att barn med funktionshinder skall kunna bo kvar hemma
hos sina föräldrar. Att reducera detta stöd innebär att familjer splittras
samtidigt som man lägger på kommunerna ökade kostnader i form av dyra
placeringar. Det är en politik som inte kan eller får accepteras.
Vi anser att den föreslagna nya 6 f § i socialtjänstlagen som gäller annat
bistånd bör kompletteras med en fjärde punkt rörande rätten till avlösning. I
 6 g § står i och för sig att kommunerna har rätt att lämna bistånd i andra fall
än de som stadgas i 6 f §, men detta är inte tillräckligt, varför förtydligandet
bör skrivas in i 6 f §.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar komplettera 6 f § socialtjänstlagen med en
skrivning om avlösning i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 2 april 1997
Tomas Högström (m)

Mikael Odenberg (m)