med anledning av prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle
Forsknings- och
utvecklingsarbete kring
folkhälsan i glesbygd
I propositionen föreslås att Socialmedicinska forskningsrådet
bör ges i uppdrag att i samråd med berörda forskningsråd och
övriga organ utarbeta ett nationellt forskningsprogram för
forskning om ojämlikhet i hälsa. Detta är bra. Vi skulle vilja
att folkhälsan i glesbygden studeras mer ingående enligt det
förslag som följer.
Bakgrund
Världshälsoorganisationen, WHO, definierar folkhälsa som
högsta möjliga välbefinnande både fysiskt, psykiskt och
socialt och inte bara frånvarande sjukdom.
Vikten av att sätta folkhälsan i centrum har under de senaste åren märkts av
bl.a genom tillkomsten av den statliga myndigheten Folkhälsoinstitutet och
samverkansorgan i lokala hälsoråd.
Folkhälsan påverkas av samhällets utveckling totalt. Ekonomiska och
sociala förändringar inom arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, regional-
politiken får effekter på folkhälsan.
För att följa förändringar i folkhälsan och vad som påverkar denna
förutsätts en långsiktighet i uppföljningen.
Kommunerna, landstingen och riksdagen är idag bärare av de viktigaste
insatserna som påverkar folkhälsan. De beslut som fattas kan påverka
folkhälsan både positivt och negativt.
Folkhälsan ett långsiktigt arbete
Samhället har under människans livstid alltid utvecklats. Det
mänskliga livet har också omdanats, men människan själv
som fysisk och psykisk varelse är i stort sätt densamma.
Människans hälsa har under de sista 100 åren främst
förbättrats genom den tekniska utvecklingen av att kunna
erbjuda befolkningen bättre bostäder med rent vatten och
avlopp. Till detta har lagts medicinska och tekniska
landvinningar som också påverkat folkhälsan.
De vetenskapliga rönen kring folkhälsan har oftast varit koncentrerade till
ett vetenskapligt område i taget och oftast utifrån en medicinsk värdering.
Under de sista 20 åren har forskningen vuxit fram inom flera områden,
exempelvis socialmedicin. De mera närstående förhållanden som påverkar
folkhälsan hos befolkningen direkt, såsom utvecklingen inom barnomsorg,
skola, arbetsmarknad och socialtjänst, där i första hand kommunen har ett
ansvar, finns det väldigt få exempel på inom vetenskaplig forskning och
utveckling.
Med kommunens ansvar för alla kommuninvånares behov och stöd,
service, vård och utbildning samt den utveckling som pågår att decentralisera
ansvaret även för arbetsmarknadspolitiken och alkoholpolitiken ut till
kommunerna, borde det finnas intresse av att följa denna utveckling ur en
mängd aspekter utifrån ett folkhälsoperspektiv;
- drogförebyggande arbete
-
- normalisering och integrering för funktionshindrade
-
- omflyttning och utflyttning
-
- mansdominerad kultur
-
- långvarig hög arbetslöshet
-
- förändringar i socialförsäkringssystemen och deras påverkan på folk-
hälsan
-
- vinnare och förlorare vid neddragningar och förändringar i den offentliga
sektorn
-
- ungdomar som flyttar och som bor kvar
-
- ungdomars möjlighet till delaktighet och inflytande
-
- snedvriden könsfördelning i glesbygd
-
- sjuka hus och deras påverkan
-
Kommuner utan forskningstradition
I kommunerna idag saknar vi vana vid att ordentligt
dokumentera den verksamhet vi bedriver och de effekter de
har för kommuninvånarna. Vi saknar kunskap och erfarenhet
om hur vi skulle kunna nyttja forskningen att utveckla vårt
samhälle. Att bygga upp kontakterna med forskarvärlden för
att tillvarata deras kompetens är viktigt. Vi behöver ett
ordentligt mätinstrument för att påvisa vilka åtgärder som har
effekt på folkhälsan. Idag har vi inga instrument för att väga
olika åtgärder ur ett folkhälsoperspektiv.
Vi anser att vi ska följa olika verksamheter för att se hur dessa förändras
och hur detta påverkar folkhälsan. Det är oerhört viktigt att veta om och på
vilket sätt samhällets insatser påverkar folkhälsan.
Tätortskommun i glesbygd
I många glesbygdskommuner påverkas folkhälsan av helt
andra faktorer än vad den gör i storstadskommuner eller
kommuner som angränsar till större städer. För att visa de
speciella förhållanden glesbygdskommuner har vill jag
beskriva Gällivare kommuns situation.
Som inlandskommun har Gällivare kommun en struktur som både
innehåller glesbygdskommunens dilemma, med en allt äldre befolkning på
landsbygden och en ökad obalans bland könen, med ett kvinnounderskott
samt en utflyttning bland ungdomar. Som en gammal industriort, med manlig
dominerad arbetsmarknad, har 70- och 80-talets rationaliseringar inom
industrisektorn medverkat till en högre arbetslöshet bland män än kvinnor.
Under samma tidsperiod utvecklades den offentliga sektorn, främst inom vård
och omsorg, som gav kvinnorna arbete. Med 90-talet genomgår också den
offentliga verksamheten en strukturförändring som minskar behovet av
arbetskraft inom den kvinnodominerade arbetsmarknaden.
Inom kommunen har det kontinuerligt skett befolkningsomflyttningar, som
har sin grund i övergripande samhällsförändringar men som också orsakas av
förändringar inom kommunen. I kommunen flyttar befolkningen från
landsbygden in till centralorten, inom centralorten flyttar befolkningen från
gruvorten Malmberget till serviceorten Gällivare p g a effekter av gruvbryt-
ningen. En kontinuerlig utflyttning har skett från kommunen sedan början av
60-talet.
Kommunens arbetslöshet är traditionellt sett hög. Jämfört med riket har den
oftast varit dubbelt så hög. För närvarande står över 3.000 personer utanför
den ordinarie arbetsmarknaden (ca 18 %).
Gällivare kommun, med dess struktur, är på många sätt en unik kommun:
- Kommunen är Sveriges till ytan tredje största kommun, med en
befolkningstäthet om 1,5 per/km².
-
- Kommunen har en tätortsgrad om 86 %, där 19.000 av kommunens 22.000
invånare bor i tätorten Gällivare/Malmberget.
-
- Kommunen är en utflyttningskommun som har minskat sin befolkning
med 27 % sedan 60-talet.
-
- Kommunen har en stor omflyttning inom kommunen där 15 % har bytt
bostadsort inom kommunen.
-
- Kommunen har traditionellt sett dubbelt så hög arbetslöshet som riket.
-
- Kommunen har den högsta andelen ungdomar som har gått ut gymnasie-
skolan.
-
- Kommunen har en låg andel invånare med högskolekompetens.
-
- Kvinnounderskottet är markant i åldrarna 25 till 50 år, ca 1.000.
-
- Sjuktalet är högre än i riket, ca 10 %.
-
- Andelen förtidspensionärer är högre än i riket, 14 %.
-
- Andelen äldre över 65 år är lägre än i riket, 16 % mot rikets 18 %, men på
landsbyden är över 23 % 65 år eller äldre.
-
I Gällivare kommun finns sedan 1993 ett lokalt hälsoråd. I
hälsorådet sitter förvaltningschefer för landsting och
kommun. Inom hälsorådets ram bedrivs ett antal
folkhälsoprojekt som får stöd och service av hälsorådets
kansli. Det är positivt med en kommun som arbetar aktivt
med folkhälsofrågor och som har viljan att utveckla ett
forsknings- och utvecklingsarbete kring folkhälsan.
Därför bör de unika forskningsmöjligheter som Gällivare kommun har tas
tillvara vid ett framtida arbete kring folkhälsoforskning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att uppmärksamma folkhälsan i glesbygd.