med anledning av prop. 1996/97:123 Privata vårdgivare
Propositionen om privata vårdgivare har väckt häftiga
reaktioner, framför allt hos landstingsledningarna i våra tre
storstadsområden. Skälet är naturligt. Sjukvården har över
lag haft väldigt tuffa sparbeting och tvingats till hårda
nedskärningar i verksamheten. Att i detta läge föreslå att en
sektor av verksamheten, den privata delen, ska skyddas och
undantas från sparkrav uppfattas som stötande.
Före regeringsskiftet höjde den borgerliga regeringen ersättningen kraftigt,
vilket ledde till att de privata läkarna fick en ersättningsökning mellan åren
1993 och 1995 på ca 25-35 % och sjukgymnasterna sannolikt en något högre
ersättningsökning.
Det finns således inga tunga skäl till att just den privata sektorn ska
favoriseras, allra helst som man i propositionen skriver: "Privat vård kan
också i vissa fall vara mer kostnadseffektiv än den vård som bedrivs i
landstingets egen regi." Om man fryser taxorna får man en bra möjlighet att
bevisa det.
Nu står tydligen regeringen ändå i begrepp att tillstyrka en ersättnings-
ökning på 6 % till privatläkarna och 4 % till sjukgymnasterna. Då bör man
komma ihåg att riksdagen så sent som för några veckor sedan tog den s.k.
Dagmaröverenskommelsen som innebar ytterligare indragningar från
landstingen om ca 170 miljoner. Det är inte konstigt om landstingen reagerar
när de ser hur kassan krymper och de åläggs ytterligare ofinansierade bördor.
Dessutom sätts konkurrensen ur spel. Varför reagerar inte Konkurrens-
verket som i övriga sammanhang brukar vara så alert?
Från Vänsterpartiet vill vi därför hemställa till riksdagen att uttala sig för
att de nationella taxorna fryses på nuvarande nivå och att detta ges regeringen
till känna. När sjukvårdens långsiktiga finansiering får en uthållig och rimlig
lösning kan parterna återkomma med förhandlingsförslag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om frysta taxor på nuvarande nivå.
Stockholm den 2 april 1997
Stig Sandström (v)
Lars Bäckström (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
Marie Engström (v)
Ulla Hoffmann (v)
Tanja Linderborg (v)
Johan Lönnroth (v)
Alice Åström (v)