Då anmälan om misstänkta eller klart påvisade sexualbrott mot barn utreds är det av största betydelse att barnet inte tvingas att umgås med den utpekade förövaren.
Barnet står ofta i någon form av beroendeställning till förövaren. Det kan vara en förälder eller nära släkting. Barnet kan också ha skrämts till tystnad om det som hänt.
För att kunna göra en saklig utredning är det därför av största vikt att umgänget upphör under utredningstiden.
Genom den föreslagna förändringen i socialtjänstlagen att särskilt beakta vad hänsynen till barnets bästa kräver, bör ansvariga myndigheter se till barnets hela situation och ta i beaktande om andra vuxna kan ta förövarens parti och söka påverka barnets berättelse.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av misstänkta sexualbrott mot barn.
Stockholm den 3 april 1997
Margareta Israelsson (s)
Eva Zetterberg (v) Margareta E Nordenvall (m) Birgitta Carlsson (c) Ewa Larsson (mp) Inger Davidson (kd) Siri Dannaeus (fp)
Gotab, Stockholm 1997