av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd)
Åtgärder mot tobaksbruk
Tobaksbrukets omfattning
Tobaksbruket med de konsekvenser det innebär för hälsan
betraktas idag som en global epidemi.
Världshälsoorganisationen (WHO) lämnade i maj 1996 en
redovisning av tobaksbruket i världen och därmed
sammanhängande problem. Av redovisningen framgår bl.a.
att det i världen finns 1,1 miljard rökare i åldersgruppen 15
år och äldre. Medan tobaksbruket minskar i västvärlden med
en procent per år ökar det årligen med två procent i
utvecklingsländerna. Särskilt i Asien är ökningen påtaglig. I
Kina är ökningen mycket snabb, 260 procent sedan 1970-
talets början.
I genomsnitt röker 47 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i
världen. För Sverige är motsvarande siffror 22 resp 24 procent. Det är en
minskning sedan SCB började mäta rökvanorna i vuxenbefolkningen. År
1980 var siffran för män 36 procent och för kvinnor 29 procent. Bryter man
ner statistiken finner man dock oroande uppgifter, dagligrökningen har ökat
bland 17-åriga flickor efter 1987. Ungdomarnas bild av den jämnåriga
rökaren har blivit mindre negativ; rökaren beskrivs nu oftare som populär.
Vidare är det en betydande andel av pojkarna som snusar, 21 procent av 17-
åringarna.
De flesta vuxna vanerökare har börjat röka före 18 års ålder. I USA rör det
sig om 88 procent av de vuxna vanerökarna. I Sverige tycks mönstret vara
detsamma.
De negativa hälsoeffekterna
De negativa hälsoeffekterna av tobaksbruk är väl kända. Det
är nikotinets starka beroendeframkallande effekter som
ligger bakom problemet att det är så svårt att sluta röka.
USA:s federala myndighet för livsmedels- och
läkemedelskontroll FDA har gått igenom aktuell forskning
och kommit fram till att nikotin måste klassificeras som en
beroendeskapande drog. Beroendeeffekten ligger i klass med
den för kokain, heroin och amfetamin. Hos flertalet
tobakskonsumenter uppstår snabbt ett beroende, som gör det
svårt att sluta med tobaken och således delvis sätter den
personliga "valfriheten" ur spel.
Bland övriga tobaksrelaterade hälsoproblem återfinns hjärt-kärlsjukdom,
cancer i lunga och en rad andra organ, lungblåsor (emfysem), astma,
överkänslighet och fosterpåverkan. I Sverige är ökningen av lungcancer bland
kvinnor särskilt oroande.
I världen räknar WHO med att 3 miljoner årligen dör i rökrelaterade
sjukdomar. Siffran kommer att öka för att på 2020-talet ligga på 10 miljoner
per år. Av dödsfallen kommer 70 procent att inträffa i utvecklingsländerna.
Från konsumentsynpunkt är tobaksvarorna unika. De orsakar sjukdom och
för tidig död hos upp till varannan konsument när de används på avsett sätt,
dvs utan att det föreligger missbruk eller felaktigt bruk och utan att olyckan
är
framme.
Tobaksindustrien
Merparten av tobaksindustrien kontrolleras av ett litet antal
multinationella företag och statliga monopol. Det största
statliga monopolet finns i Kina som har 31 procent av
världsmarknaden. USA är världsledande när det gäller
cigarettillverkning. För länder som Zimbabwe och Malawi är
exportinkomsterna av tobak mycket viktiga. De utgör 23 resp
64 procent av de totala exportintäkterna.
Den svenska tobaksindustriens ägare utgörs till två tredjedelar av
dussintalet pensionsfonder, banker och försäkringsbolag. Från industriens
sida har uttalats intresse för att komma in på de östasiatiska marknaderna.
Internationella åtgärder mot
tobaksbruk
WHO:s medlemsstater har under tiden 1970-1995 antagit 14
resolutioner som alla syftar till att minska tobaksbruket.
Många av åtgärderna har fordrat ny eller ändrad lagstiftning.
Även om resolutionerna tagits i konsensus har det visat sig
svårt att driva igenom dem på hemmaplan. Också inom EU
har problemen tagits upp särskilt inom EU:s
cancerpreventiva program. Den 2 oktober 1996 höll
programmets vetenskapliga cancerkommitté en
konsensuskonferens om tobak i Helsingfors. Kommittén
utfärdade en rad rekommendationer bl.a. kraftfulla insatser
mot reklamen, indragning av tobaksautomater och
skattehöjningar framför allt för att skydda barn och ungdom
från tobaksbruk och tobakens skadeverkningar.
Ett av de länder som mest intensivt drivit kampen mot tobaksbruk är USA.
Nu senast har president Clinton t.ex. beslutat om en federal lag om 18-
årsgräns för tobaksutköp. Tobaksautomater förbjuds liksom en rad
reklamformer. Nikotinet blir klassat som drog och en särskild avgift kommer
att avkrävas de stora tobaksbolagen. Inkomsten skall användas till
upplysningskampanjer riktade till ungdom om rökningens risker.
Vad måste vi göra i Sverige
Det faktum att närmare 30 000 ungdomar börjar röka varje år
och att hälften riskerar att dö en för tidig död på grund av
detta måste tas på största allvar. Vi måste gå vidare med de
åtgärder vi redan initierat och göra dem än mer effektiva.
All erfarenhet visar att det tobakspreventiva arbetet måste vara brett,
konsekvent och långsiktigt. Det omfattar många olika åtgärder, från
lagstiftning till avvänjningsstöd, på många olika nivåer, från WHO till den
enskilda föräldern. För att långsiktigt kunna nedbringa tobaksbruket behövs
en medveten avvecklingsplan för den aktiva marknadsföringen av
tobaksvaror. En tydlig hälsopolitisk programförklaring härvidlag skulle ge
ansvarsfulla ägare i tobaksbranschen bättre förutsättningar att agera med och
inte mot samhällets intressen.
Rökfri skola
Tobakslagen antogs 1993 och innebar att rökning inte får
äga rum i skollokaler eller andra lokaler avsedda för barn
eller ungdom. Rökning får inte heller äga rum på skolgårdar
eller liknande utrymmen på förskolor och fritidshem. Dock
förekommer rökning i hög utsträckning på skolgårdarna.
Lärarna på gymnasiet ingriper mer sällan än lärarna på
högstadiet mot detta. Önskemål om införande av rökrutor på
skolgårdar har framförts av ett antal rektorer. Detta visar att
ytterligare insatser måste riktas mot skolan för att skolan
skall bli rökfri. Här har Folkhälsoinstitutet en viktig
informations- och motivationsuppgift samtidigt som
Socialstyrelsen måste effektivisera sin tillsyn av
lagstiftningen. Skolans undervisning om tobak, alkohol och
narkotika måste också förbättras. Idag anger nära en tredjedel
av eleverna i årskurs 9 att de inte fått någon undervisning i
detta!
Marknadsföring
Idag har vi förbud mot all tobaksreklam i tidningar och
utomhus utom vid ställen där man säljer tobak. Redan på
1960-talet infördes vissa begränsningar i marknadsföringen
genom en överenskommelse mellan de tobaksbolag som efter
monopolets avskaffande fanns på svenska marknaden. Efter
inträffade övertramp skärptes överenskommelsen som sedan
överfördes till den första lagregleringen av tobaksreklamen
som vi fick 1979. Denna lags regler överfördes 1993 till
tobakslagen som skärptes 1994 bl.a. genom förbud mot
tobaksannonser i pressen.
Fortfarande finns en hel del att åtgärda när det gäller marknadsföringen.
Det blir allt vanligare att tobak säljs i godisaffärer och gatukök som i stor
utsträckning frekventeras av barn och ungdomar. Där har tobaksreklam på
skyltar, både ute och inne, blivit alltmer framträdande.
Tobaksbolagen marknadsför sina produkter genom att tobaksnamn eller
märken anbringas på varor som sedan säljs eller skänks till konsumenter.
Som exempel kan nämnas att Svenska Tobaks AB under 1995 lanserade en
postorderkatalog under namnet "Blend Collection" där olika artiklar med
reklam för Blend presenterades.
Utländska erfarenheter visar att dessa reklamformer ofta utformas så att de
särskilt når barn och ungdom. I USA har FDA nyligen föreslagit totalförbud
mot sådan marknadsföring.
Produktplacering är en annan form av marknadsföring som tycks expandera
i TV-program och filmer. I Sverige finns en reklambyrå som speciellt inriktar
sig på att åstadkomma produktplacering i filmer. Någon etisk debatt har detta
än så länge inte förorsakat i Sverige.
Sponsring av t.ex. sport-, underhållnings- och kulturevenemang har blivit
allt vanligare internationellt. I Sverige är omfattningen mindre på grund av
våra reklamregler. Svenska Tobaks AB har nu inspirerat ett antal
internationellt kända formgivare att designa askkoppar som sedan ingår i en
internationell vandringsutställning under namnet "Blend Collection". I mars
1996 öppnades utställningen på Louvren i Paris dit svenska journalister
inbjöds för att övervara öppningsceremonien.
Tobaksbolagens indirekta reklam har stort inflytande över vilka
cigarettmärken unga väljer. Populärast är de cigaretter som enligt Folkhälso-
institutets undersökning är förknippade med t.ex. kläder, skor och sol-
glasögon. Ett annat slag av reklam utgörs av produkter som skänks bort eller
säljs billigt t.ex. baseballmössor, pennor, badbollar och andra varor som
ungdomar uppskattar.
Utredningen om indirekt tobaksreklam har funnit att det kan krävas en
grundlagsändring för att förbjuda vissa förfaranden av typen indirekt
tobaksreklam. Vi kan då konstatera att kommersiell reklam inte generellt
tillhör tryckfrihetens kärnområden som i stället är att skydda informations-
frihet, opinionsbildning och samhällsdebatt. Både tryckfrihetsförordningen
(TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) innehåller redan undantag som
medger att riksdagen i lag förbjuder eller begränsar kommersiell tobaks-
reklam. Både TF och YGL medger vidare - efter en grundlagsändring för
några år sedan - att riksdagen i lag förbjuder eller begränsar annan reklam,
om det sker till skydd för hälsa och miljö samt till följd av våra förpliktelser
som medlem av EU.
Mot bakgrund av detta skulle det alltså vara möjligt för riksdagen att redan
nu dels förbjuda kvarvarande direkt tobaksreklam dels vissa förfaranden av
typen indirekt tobaksreklam. Vi anser att regeringen snarast bör återkomma
till riksdagen med sådant förslag.
Åldersgränsen och
tobaksautomaterna
Riksdagen står i begrepp att införa en åldersgräns för utköp
av tobaksvaror. Vi tycker det är bra att en 18-årsgräns för
utköp införs. Det kommer att påverka inställningen till
tobaksbruk och ge vuxna personer ett betydelsefullt stöd i
deras ansträngningar att minska tobaksbruket bland unga. I
det justerade betänkandet understryks Socialstyrelsens roll
som central tillsynsmyndighet och länsstyrelsen för tillsynen
inom länet. Utskottet skriver också om vikten av att de nya
reglerna når barn, ungdomar och deras föräldrar samt lärare
och andra grupper som arbetar med unga människor. Också
handelns parter och kommunens handläggare behöver
informeras om bakomliggande motiv. Folkhälsoinstitutet har
här en viktig roll att spela för att insatserna skall få ett så
stort genomslag som möjligt. Dessa insatser får inte bli
någon dagsslända utan måste genomföras fortlöpande.
I samband med införandet av åldersgränsen har diskussion förts om förbud
mot tobaksautomater. Ett sådant införs nu i USA eftersom det blivit en väg
för ungdomar att få tag i tobak. Idag säljs endast en procent av tobaksvarorna
via automater i Sverige. Erfarenheten från länder med åldersgräns visar att
tobaksautomater blivit en av de viktigaste kanalerna för minderårigas
tobaksutköp. Vi anser därför att tillsynsmyndigheterna redan från början
måste bevaka denna utveckling noga och återkomma till riksdagen om
lagstiftningsåtgärder måste vidtas.
Information,
kunskapsförmedling och
attityd/
beteendeförändringar
I Sverige har informationen om tobakens skadeverkningar
bedrivits under många år och sannolikt bidragit till den
sjunkande användningen av tobak. Särskilt framgångsrik har
informationen varit till gravida där man nu ser en dramatisk
sänkning av tobaksbruket.
Men faktum kvarstår att inemot 30.000 ungdomar ändå börjar röka varje år.
För att möjliggöra kraftfulla satsningar riktade mot denna grupp behövs
medelstillskott. I USA vill man som nämnts börja ta ut avgifter av tobaks-
bolagen som ju har ett producentansvar. I t.ex. delstaten Massachusetts, som
har färre invånare än Sverige, har en särskild skatt införts på tobak.
Härigenom skapas resurser för tobaksupplysning. F.n. satsar man c:a 250
milj. kronor per år. I Sverige tas avgifter ut av läkemedelsföretagen för
producentobunden läkemedelsinformation förmedlad av Läkemedelsverket
och Apoteksbolaget. Systembolaget får på samma sätt genom alkohol-
försäljningen medel för att informera om alkoholen och dess risker. På
samma sätt borde vi kunna ta ut avgift på försäljningen av tobaksprodukter
för att sprida kunskap om tobakens risker, om vikten av att inte börja röka
och att sluta att använda tobak.
Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en
sådan avgift avsedd att finansiera tobaksinformation.
Stöd vid rökavvänjning
Mer än 90 procent av de som slutar röka gör det på egen
hand. Det är ofta en mångårig process med många återfall.
Man räknar med att återfallsfrekvensen efter rökstopp är hög,
närmare 80 procent, bland kraftigt nikotinberoende rökare.
Hos dem kan nikotinersättning i form av plåster, nässpray
eller tugggummi vare en behandlingsmöjlighet för att komma
till rätta med abstinensbesvären.
Vikten av att det inom hälso- och sjukvården finns tillgång till rök-
avvänjning och rökslutarstöd kan inte nog understrykas. Eftersom rök-
avvänjning kan te sig dyr för ungdomar är det angeläget att Folkhälso-
institutet närmare studerar i vilken utsträckning ekonomien lägger hinder i
vägen och om så är fallet kommer med förslag till lösningar.
Tobaksodling och EU
EU är kluvet när det gäller insatser mot tobaksbruk. Som
ovan nämnts arbetar man inom sitt aktionsprogram mot
cancer med olika åtgärder för att minska tobaksbruket.
Samtidigt subventionerar EU genom sitt jordbruksstöd
tobaksodlingen i Sydeuropa. Sverige bidrar i dagsläget med
mer än 200 miljoner kronor till dessa odlingar. Sverige bör
arbeta för att detta stöd bör upphöra och ersättas med
alternativt stöd. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder mot tobaksreklam,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans undervisning och insatser mot rökning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åldersgräns och tobaksautomater,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om information och avgifter på tobak,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rökavvänjning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om subvention av tobaksodling inom EU.
Stockholm den 7 oktober 1996
Barbro Westerholm (fp)
Isa Halvarsson (fp)
Berit Andnor (s)
Elisabeth Fleetwood (m)
Birgitta Wistrand (m)
Helena Nilsson (c)
Ingbritt Irhammar (c)
Gudrun Schyman (v)
Eva Zetterberg (v)
Marianne Samuelsson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Rose-Marie Frebran (kd)
Ingrid Näslund (kd)