Tobaksbrukets omfattning
Tobaksbruket med de konsekvenser det innebär för hälsan betraktas idag som en global epidemi. Världshälsoorganisationen (WHO) lämnade i maj 1996 en redovisning av tobaksbruket i världen och därmed sammanhängande problem. Av redovisningen framgår bl.a. att det i världen finns 1,1 miljard rökare i åldersgruppen 15 år och äldre. Medan tobaksbruket minskar i västvärlden med en procent per år ökar det årligen med två procent i utvecklingsländerna. Särskilt i Asien är ökningen påtaglig. I Kina är ökningen mycket snabb, 260 procent sedan 1970- talets början.
I genomsnitt röker 47 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i världen. För Sverige är motsvarande siffror 22 resp 24 procent. Det är en minskning sedan SCB började mäta rökvanorna i vuxenbefolkningen. År 1980 var siffran för män 36 procent och för kvinnor 29 procent. Bryter man ner statistiken finner man dock oroande uppgifter, dagligrökningen har ökat bland 17-åriga flickor efter 1987. Ungdomarnas bild av den jämnåriga rökaren har blivit mindre negativ; rökaren beskrivs nu oftare som populär. Vidare är det en betydande andel av pojkarna som snusar, 21 procent av 17- åringarna.
De flesta vuxna vanerökare har börjat röka före 18 års ålder. I USA rör det sig om 88 procent av de vuxna vanerökarna. I Sverige tycks mönstret vara detsamma.
De negativa hälsoeffekterna
De negativa hälsoeffekterna av tobaksbruk är väl kända. Det är nikotinets starka beroendeframkallande effekter som ligger bakom problemet att det är så svårt att sluta röka. USA:s federala myndighet för livsmedels- och läkemedelskontroll FDA har gått igenom aktuell forskning och kommit fram till att nikotin måste klassificeras som en beroendeskapande drog. Beroendeeffekten ligger i klass med den för kokain, heroin och amfetamin. Hos flertalet tobakskonsumenter uppstår snabbt ett beroende, som gör det svårt att sluta med tobaken och således delvis sätter den personliga "valfriheten" ur spel.
Bland övriga tobaksrelaterade hälsoproblem återfinns hjärt-kärlsjukdom, cancer i lunga och en rad andra organ, lungblåsor (emfysem), astma, överkänslighet och fosterpåverkan. I Sverige är ökningen av lungcancer bland kvinnor särskilt oroande.
I världen räknar WHO med att 3 miljoner årligen dör i rökrelaterade sjukdomar. Siffran kommer att öka för att på 2020-talet ligga på 10 miljoner per år. Av dödsfallen kommer 70 procent att inträffa i utvecklingsländerna.
Från konsumentsynpunkt är tobaksvarorna unika. De orsakar sjukdom och för tidig död hos upp till varannan konsument när de används på avsett sätt, dvs utan att det föreligger missbruk eller felaktigt bruk och utan att olyckan är framme.
Tobaksindustrien
Merparten av tobaksindustrien kontrolleras av ett litet antal multinationella företag och statliga monopol. Det största statliga monopolet finns i Kina som har 31 procent av världsmarknaden. USA är världsledande när det gäller cigarettillverkning. För länder som Zimbabwe och Malawi är exportinkomsterna av tobak mycket viktiga. De utgör 23 resp 64 procent av de totala exportintäkterna.
Den svenska tobaksindustriens ägare utgörs till två tredjedelar av dussintalet pensionsfonder, banker och försäkringsbolag. Från industriens sida har uttalats intresse för att komma in på de östasiatiska marknaderna.
Internationella åtgärder mot tobaksbruk
WHO:s medlemsstater har under tiden 1970-1995 antagit 14 resolutioner som alla syftar till att minska tobaksbruket. Många av åtgärderna har fordrat ny eller ändrad lagstiftning. Även om resolutionerna tagits i konsensus har det visat sig svårt att driva igenom dem på hemmaplan. Också inom EU har problemen tagits upp särskilt inom EU:s cancerpreventiva program. Den 2 oktober 1996 höll programmets vetenskapliga cancerkommitté en konsensuskonferens om tobak i Helsingfors. Kommittén utfärdade en rad rekommendationer bl.a. kraftfulla insatser mot reklamen, indragning av tobaksautomater och skattehöjningar framför allt för att skydda barn och ungdom från tobaksbruk och tobakens skadeverkningar.
Ett av de länder som mest intensivt drivit kampen mot tobaksbruk är USA. Nu senast har president Clinton t.ex. beslutat om en federal lag om 18- årsgräns för tobaksutköp. Tobaksautomater förbjuds liksom en rad reklamformer. Nikotinet blir klassat som drog och en särskild avgift kommer att avkrävas de stora tobaksbolagen. Inkomsten skall användas till upplysningskampanjer riktade till ungdom om rökningens risker.
Vad måste vi göra i Sverige
Det faktum att närmare 30 000 ungdomar börjar röka varje år och att hälften riskerar att dö en för tidig död på grund av detta måste tas på största allvar. Vi måste gå vidare med de åtgärder vi redan initierat och göra dem än mer effektiva.
All erfarenhet visar att det tobakspreventiva arbetet måste vara brett, konsekvent och långsiktigt. Det omfattar många olika åtgärder, från lagstiftning till avvänjningsstöd, på många olika nivåer, från WHO till den enskilda föräldern. För att långsiktigt kunna nedbringa tobaksbruket behövs en medveten avvecklingsplan för den aktiva marknadsföringen av tobaksvaror. En tydlig hälsopolitisk programförklaring härvidlag skulle ge ansvarsfulla ägare i tobaksbranschen bättre förutsättningar att agera med och inte mot samhällets intressen.
Rökfri skola
Tobakslagen antogs 1993 och innebar att rökning inte får äga rum i skollokaler eller andra lokaler avsedda för barn eller ungdom. Rökning får inte heller äga rum på skolgårdar eller liknande utrymmen på förskolor och fritidshem. Dock förekommer rökning i hög utsträckning på skolgårdarna. Lärarna på gymnasiet ingriper mer sällan än lärarna på högstadiet mot detta. Önskemål om införande av rökrutor på skolgårdar har framförts av ett antal rektorer. Detta visar att ytterligare insatser måste riktas mot skolan för att skolan skall bli rökfri. Här har Folkhälsoinstitutet en viktig informations- och motivationsuppgift samtidigt som Socialstyrelsen måste effektivisera sin tillsyn av lagstiftningen. Skolans undervisning om tobak, alkohol och narkotika måste också förbättras. Idag anger nära en tredjedel av eleverna i årskurs 9 att de inte fått någon undervisning i detta!
Marknadsföring
Idag har vi förbud mot all tobaksreklam i tidningar och utomhus utom vid ställen där man säljer tobak. Redan på 1960-talet infördes vissa begränsningar i marknadsföringen genom en överenskommelse mellan de tobaksbolag som efter monopolets avskaffande fanns på svenska marknaden. Efter inträffade övertramp skärptes överenskommelsen som sedan överfördes till den första lagregleringen av tobaksreklamen som vi fick 1979. Denna lags regler överfördes 1993 till tobakslagen som skärptes 1994 bl.a. genom förbud mot tobaksannonser i pressen.
Fortfarande finns en hel del att åtgärda när det gäller marknadsföringen. Det blir allt vanligare att tobak säljs i godisaffärer och gatukök som i stor utsträckning frekventeras av barn och ungdomar. Där har tobaksreklam på skyltar, både ute och inne, blivit alltmer framträdande.
Tobaksbolagen marknadsför sina produkter genom att tobaksnamn eller märken anbringas på varor som sedan säljs eller skänks till konsumenter. Som exempel kan nämnas att Svenska Tobaks AB under 1995 lanserade en postorderkatalog under namnet "Blend Collection" där olika artiklar med reklam för Blend presenterades.
Utländska erfarenheter visar att dessa reklamformer ofta utformas så att de särskilt når barn och ungdom. I USA har FDA nyligen föreslagit totalförbud mot sådan marknadsföring.
Produktplacering är en annan form av marknadsföring som tycks expandera i TV-program och filmer. I Sverige finns en reklambyrå som speciellt inriktar sig på att åstadkomma produktplacering i filmer. Någon etisk debatt har detta än så länge inte förorsakat i Sverige.
Sponsring av t.ex. sport-, underhållnings- och kulturevenemang har blivit allt vanligare internationellt. I Sverige är omfattningen mindre på grund av våra reklamregler. Svenska Tobaks AB har nu inspirerat ett antal internationellt kända formgivare att designa askkoppar som sedan ingår i en internationell vandringsutställning under namnet "Blend Collection". I mars 1996 öppnades utställningen på Louvren i Paris dit svenska journalister inbjöds för att övervara öppningsceremonien.
Tobaksbolagens indirekta reklam har stort inflytande över vilka cigarettmärken unga väljer. Populärast är de cigaretter som enligt Folkhälso- institutets undersökning är förknippade med t.ex. kläder, skor och sol- glasögon. Ett annat slag av reklam utgörs av produkter som skänks bort eller säljs billigt t.ex. baseballmössor, pennor, badbollar och andra varor som ungdomar uppskattar.
Utredningen om indirekt tobaksreklam har funnit att det kan krävas en grundlagsändring för att förbjuda vissa förfaranden av typen indirekt tobaksreklam. Vi kan då konstatera att kommersiell reklam inte generellt tillhör tryckfrihetens kärnområden som i stället är att skydda informations- frihet, opinionsbildning och samhällsdebatt. Både tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) innehåller redan undantag som medger att riksdagen i lag förbjuder eller begränsar kommersiell tobaks- reklam. Både TF och YGL medger vidare - efter en grundlagsändring för några år sedan - att riksdagen i lag förbjuder eller begränsar annan reklam, om det sker till skydd för hälsa och miljö samt till följd av våra förpliktelser som medlem av EU.
Mot bakgrund av detta skulle det alltså vara möjligt för riksdagen att redan nu dels förbjuda kvarvarande direkt tobaksreklam dels vissa förfaranden av typen indirekt tobaksreklam. Vi anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med sådant förslag.
Åldersgränsen och tobaksautomaterna
Riksdagen står i begrepp att införa en åldersgräns för utköp av tobaksvaror. Vi tycker det är bra att en 18-årsgräns för utköp införs. Det kommer att påverka inställningen till tobaksbruk och ge vuxna personer ett betydelsefullt stöd i deras ansträngningar att minska tobaksbruket bland unga. I det justerade betänkandet understryks Socialstyrelsens roll som central tillsynsmyndighet och länsstyrelsen för tillsynen inom länet. Utskottet skriver också om vikten av att de nya reglerna når barn, ungdomar och deras föräldrar samt lärare och andra grupper som arbetar med unga människor. Också handelns parter och kommunens handläggare behöver informeras om bakomliggande motiv. Folkhälsoinstitutet har här en viktig roll att spela för att insatserna skall få ett så stort genomslag som möjligt. Dessa insatser får inte bli någon dagsslända utan måste genomföras fortlöpande.
I samband med införandet av åldersgränsen har diskussion förts om förbud mot tobaksautomater. Ett sådant införs nu i USA eftersom det blivit en väg för ungdomar att få tag i tobak. Idag säljs endast en procent av tobaksvarorna via automater i Sverige. Erfarenheten från länder med åldersgräns visar att tobaksautomater blivit en av de viktigaste kanalerna för minderårigas tobaksutköp. Vi anser därför att tillsynsmyndigheterna redan från början måste bevaka denna utveckling noga och återkomma till riksdagen om lagstiftningsåtgärder måste vidtas.
Information, kunskapsförmedling och attityd/ beteendeförändringar
I Sverige har informationen om tobakens skadeverkningar bedrivits under många år och sannolikt bidragit till den sjunkande användningen av tobak. Särskilt framgångsrik har informationen varit till gravida där man nu ser en dramatisk sänkning av tobaksbruket.
Men faktum kvarstår att inemot 30.000 ungdomar ändå börjar röka varje år. För att möjliggöra kraftfulla satsningar riktade mot denna grupp behövs medelstillskott. I USA vill man som nämnts börja ta ut avgifter av tobaks- bolagen som ju har ett producentansvar. I t.ex. delstaten Massachusetts, som har färre invånare än Sverige, har en särskild skatt införts på tobak. Härigenom skapas resurser för tobaksupplysning. F.n. satsar man c:a 250 milj. kronor per år. I Sverige tas avgifter ut av läkemedelsföretagen för producentobunden läkemedelsinformation förmedlad av Läkemedelsverket och Apoteksbolaget. Systembolaget får på samma sätt genom alkohol- försäljningen medel för att informera om alkoholen och dess risker. På samma sätt borde vi kunna ta ut avgift på försäljningen av tobaksprodukter för att sprida kunskap om tobakens risker, om vikten av att inte börja röka och att sluta att använda tobak.
Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en sådan avgift avsedd att finansiera tobaksinformation.
Stöd vid rökavvänjning
Mer än 90 procent av de som slutar röka gör det på egen hand. Det är ofta en mångårig process med många återfall. Man räknar med att återfallsfrekvensen efter rökstopp är hög, närmare 80 procent, bland kraftigt nikotinberoende rökare. Hos dem kan nikotinersättning i form av plåster, nässpray eller tugggummi vare en behandlingsmöjlighet för att komma till rätta med abstinensbesvären.
Vikten av att det inom hälso- och sjukvården finns tillgång till rök- avvänjning och rökslutarstöd kan inte nog understrykas. Eftersom rök- avvänjning kan te sig dyr för ungdomar är det angeläget att Folkhälso- institutet närmare studerar i vilken utsträckning ekonomien lägger hinder i vägen och om så är fallet kommer med förslag till lösningar.
Tobaksodling och EU
EU är kluvet när det gäller insatser mot tobaksbruk. Som ovan nämnts arbetar man inom sitt aktionsprogram mot cancer med olika åtgärder för att minska tobaksbruket. Samtidigt subventionerar EU genom sitt jordbruksstöd tobaksodlingen i Sydeuropa. Sverige bidrar i dagsläget med mer än 200 miljoner kronor till dessa odlingar. Sverige bör arbeta för att detta stöd bör upphöra och ersättas med alternativt stöd. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot tobaksreklam,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans undervisning och insatser mot rökning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åldersgräns och tobaksautomater,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information och avgifter på tobak,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rökavvänjning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om subvention av tobaksodling inom EU.
Stockholm den 7 oktober 1996
Barbro Westerholm (fp)
Isa Halvarsson (fp) Berit Andnor (s) Elisabeth Fleetwood (m) Birgitta Wistrand (m) Helena Nilsson (c) Ingbritt Irhammar (c) Gudrun Schyman (v) Eva Zetterberg (v) Marianne Samuelsson (mp) Ragnhild Pohanka (mp) Rose-Marie Frebran (kd) Ingrid Näslund (kd)
1 Yrkande 4 hänvisat till SkU.
Gotab, Stockholm 1996