Gemensam arbetsmarknad
Sedan lång tid har psykologer en gemensam nordisk arbetsmarknad med ömsesidigt erkännande, senast ratificerad 1994. Sedan samma år finns i enlighet med EES-avtal och nu EU-medlemskap ett direktiv om erkännande av motsvarande europeiska psykologutbildningar.
En del europeiska utbildningar är, liksom de nordiska, av generalist- karaktär, medan andra är mera specialiserade och snäva i sin inriktning - i huvudsak inriktade mot ett begränsat antal verksamheter eller med en begränsad metodologi inriktad på särskilda fenomen i olika verksamheter.
Utvecklingen i Norden, ledd av Norge och senare Island, och på senare år följt av Danmark och Finland, har varit att specialistutbildningar med specialisering och fördjupning mot särskilda fenomen, verksamheter eller metoder, har utvecklats för psykologer efter grundutbildning och auktori- sation/legitimation samt arbetslivserfarenhet.
Den svenska psykologutbildningen
Leg. psykologer har ett verksamhetsfält som sträcker sig mellan skilda poler. En kan medverka till att utforma förarplatsen i ett stridsflygplan, en annan kan under sessioner som sträcker sig över åtskilliga år ta del av en klients allra innersta. Psykologrollen är mångfacetterad och flerdimensionell. Vad universitetet erbjuder är en grundutbildning som skall vara giltig i flera sammanhang. En del studenter vill redan under studietiden komplettera sin grundutbildning med någon specialistutbildning. Och när väl en psykolog är satt på plats, så erfar han eller hon ofta ett behov av specialistkunskaper.
Den svenska psykologutbildningen om 200 akademiska poäng är sedan 1982 sammanhållen i en femårig utbildning vid svenska universitet. Efter psykologexamen och ett års praktisk tjänstgöring under handledning (PTP) meddelar Socialstyrelsen legitimation som psykolog. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet för legitimerade psykologer, och titeln psykolog har ett till hälso- och sjukvårdsområdet begränsat titelskydd.
Specialistutbildning
I Sverige har sedan 15-20 år en motsvarande formaliserad utbildning, dock ej exklusivt förbehållen psykologer, inom fördjupningsområdet behandling tillskapats, nämligen psykoterapiutbildning.
Den nämnda utvecklingen har dels svarat mot ett behov från verksamheter att få tillgång till specialiserad psykologisk expertis som ett komplement till legitimerade psykologer, dels mot ett inomvetenskapligt behov att öka kunskapstillväxten inom de komplexa och mångfacetterade tillämpningsfält, där psykologer verkar.
De nordiska länderna har utifrån sin erfarenhet sett ett behov att förutom grundauktorisation också auktorisera andra specialistkunskaper. Senast 1994 skedde detta i Finland genom den nya hälso- och sjukvårdslagen .
Sedan 1985 auktoriseras en av de många specialiteterna för psykologer i Sverige, nämligen psykoterapispecialiteten (ca 2/3 av alla psykoterapeuter är psykologer). För att inte komma i otakt med dels övriga nordiska länder, dels den internationella arbetsmarknaden måste Sverige harmonisera och utöka psykologutbildningen genom att auktorisera psykologer med andra specialist- utbildningar.
Sveriges Psykologförbund har under de senaste åren arbetat med att utforma specialistutbildningar, som är möjliga att lägga ovanpå den 5-åriga grundutbildningen. Några områden som utformats är klinisk psykologi, arbetsmarknadspsykologi, neuropsykologi och pedagogisk psykologi. Som psykolog kan man alltså numera bli specialist inom ett eller flera av dessa områden. Specialistutbildningen befinner sig i en begynnande utveckling och flera specialistutbildningar kan komma att utforma sig. Ett högintressant område är den s.k. vittnespsykologin. Som forskningsdisciplin går den under namnet forensisk psykologi. Den handlar om hur en psykolog skall förhålla sig i ett rättsligt sammanhang. I detta sammanhang är det av oerhört stort värde att den etiska hållningen är av en sådan karaktär, att rättssäkerheten kan hållas helt intakt.
Kunskapsöverföring
Många psykologer har genom åren fått mycket värdefulla kunskaper inom sina respektive specialområden och det är oerhört viktigt att dessa förs vidare genom nya utbildningar. Åldern i psykologkåren är hög, varför en stor del av den går i pension vid sekelskiftet. För att hjälpa den stora generationen äldre psykologer arbetar Göteborgs universitet med att, genom fristående kurser, stödja dem i deras fördjupande vetenskapliga arbeten. Det finns bland annat en 15- poängsutbildning i forskningsrapportering som hjälp till dokumentation av specialistkunskaper.
Socialstyrelsen bör utfärda specialistkompetens
Inom läkarkåren har det under en lång tid varit så att Socialstyrelsen är den instans som utfärdar bevis för specialistkompetens. Det finns inget som säger att det här skall föreligga en skillnad mellan leg. läkare och leg. psykologer. Båda yrkeskategorierna skall av Socialstyrelsen handläggas på ett likartat sätt vad avser utbildningssammanhangen. Den vetenskapliga verksamhetsbas som dessa båda yrken innehåller måste hållas för jämbördiga. Det måste bli en balans mellan den mer strikt positivistiska vetenskapens behandling av patienter som allmänläkare och psykiater kan tillhandahålla och det ofta nödvändiga inslaget av psykologens känsla för patientens inre behov för hennes psykiska välbefinnande. Det är viktigt att inse att begreppet hälsa innehåller minst två komponenter, den fysiska å ena sidan och den psykiska å andra sidan som handlar om att den enskilde individen skall känna att hon relaterar till tillvaron på ett tillfredsställande sätt. Hon måste garanteras kvalificerad behandling av båda slagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att Socialstyrelsen får ansvaret att legitimera specialistkompetens för psykologer.
Stockholm den 7 oktober 1996
Eva Flyborg (fp)
Elver Jonsson (fp) Anders Svärd (c)