I samband med förändringar och besparingar i vården är det
viktigt att få till stånd processer som samtidigt säkrar den
kvalitativa nivån och sätter patientens behov och önskemål i
centrum.
I arbetet med kvalitetssäkring för vården har det diskuterats möjligheter till
komplettering av HSL. I så fall bör den utformas så att patienterna får
möjlighet att kräva rehabilitering på enhet som är kvalitetsgodkänd. På så vis
skapas ett efterfrågetryck som påskyndar kvalitetsarbetet. En sådan
lagstiftning gör det möjligt att bygga på frivillighet och ett eget engagemang
från professionen och kvalitetsarbetet blir på det sättet inte en pålaga utan en
möjlighet.
Modellen med professionen som granskare av varandra är att föredra
framför särskilda organisationer eftersom det just ger ett lärande i vården i
stort. Utbildning av granskningsteam kan ske genom landstingsförbundet
eller genom en för professionen gemensam granskningsorganisation enligt
kanadensisk modell.
I Kanada finns granskning och kvalitetsarbete inom all vård med särskilda
standarder för respektive vård/specialitet. Att särskilt lyfta fram rehabili-
teringen i detta sammanhang beror på att den i många fall är eftersatt i
Sverige i dag.
Den kanadensiska modellen bygger på att professionen själv har
kvalitetsteam som granskar sina kollegor (dessa granskningsteam består av
sjuksköterskor, läkare, sjukhuschefer och ibland även annan profession som
sjukgymnaster m.fl.).
Granskningsteamen utbildas i den standard som skall gälla för olika
vårdverksamheter och hur granskningsarbetet skall utföras. De kallas sedan in
av olika vårdgivare som förbereder sig för granskning, tar emot
granskningsteamet under någon vecka och sedan får svaret. Är det bra får
man en "award" - ett erkännande - för fyra år och som sämst bara för ett år
(eller inte alls). Det betyder att vårdgivaren godkänts för en viss period,
varefter kvalitetsgranskningen måste upprepas.
Det är vårdgivaren som är beställare av granskning och avgör hur
granskningsresultatet ska användas, om det ska offentliggöras, följas upp
o.s.v.
I Kanada finns ingen lag om kvalitetsgranskning men det är ett väl
fungerande frivilligt system som också stämmer väl med vårdkulturen i
övrigt, volontärverksamhet och olika former av kvalitetsarbete där patientens
behov står i centrum. Granskningen är en del i en ständigt pågående
kvalitetsprocess. Man studerar hur väl vårdgivaren uppfyller den standard
som satts nationellt, hur processen fungerar och hur vårdteamet fungerar.
Granskningen omfattar till exempel om det finns planer för patienten när
hon/han tas in eller kommer in akut och om patienten vet hur planen är - vad
som skall göras, när och hur lång tid behandlingen tar totalt och när patienten
får komma hem samt om han eller hon har fått information om sjukdoms-
tillståndet.
Ofta kan rutinerna förbättras och det har gett en ökad effektivitet.
Granskningen ger en bild av vilka resurser vårdgivaren har och hur de
används (personal, personalens kompetens, lokaler, utrustning o.s.v.).
Dessutom granskas de policydokument och det sätt som politiker styr
verksamheten på. Det finns t.o.m. en standard för hur styrelserna bör fungera,
vilka mål man har och hur man kommer dit. Det förs en dialog med
patientgruppsföreträdare om standard och kvalitetsgranskningsarbetet och det
görs intervjuer med patienter, familjemedlemmar och vårdgivare för att
ständigt utveckla granskningsarbetet.
Detta är en modell som bör och kan användas även i Sverige och den kan
utvecklas utifrån en rättighet för patienter att få kvalitetsgodkänd
rehabilitering.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en lagstiftning innebärande rättighet
för patienter att få rehabilitering hos kvalitetsgodkänd vårdgivare i enlighet
med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en modell för kvalitetsgranskning och
nationell standard i enlighet med vad som anförts i motionen.