Barnkonventionens artikel 24 anger barnets rätt till bästa
uppnåeliga hälsa. Barnet har också rätt till liv och överlevnad
och utveckling. Det innebär att barnet har rätt till en miljö
som ger bästa förutsättningar för barnets liv och utveckling.
Det betyder att vi har ett särskilt ansvar för barn och unga när
det gäller miljöfaktorer som påverkar barns hälsa. Det är
viktigt att kosten inte innehåller för barnet riskabla saker. Det
innebär att vårt boende måste vara sunt. Det innebär att inga
material skall användas för barnet så att dess hälsa blir hotad.
Här i Sverige har vi arbetat alldeles för litet med att ta fram miljörelaterade
hälsoproblem. Vår koncentration har varit inriktad på det psykosociala även
vad gäller barn. Ingen har utvecklat tanken om att förhållandet för ett
allergiskt barn spelar en än större roll eller att om ett barn blir sjukt av
felaktig kost eller andra miljöfaktorer det ställs större krav på den
psykosociala miljön. Dessutom leder barns sjukdomar och allergier till stor
frustration i många hem, där man ständigt ska diskutera vem som ska vara
hemma från arbetet, mamman eller pappan.
De svenska reglerna vad gäller tillsatser i barnmat har varit restriktiva. Det
är bara gröt, modersmjölksersättning, välling, vissa fruktpuréer och juicer
som får berikas. Nu har ett EU-direktiv kommit som träder i kraft nästa höst,
men som i praktiken kan tillämpas redan nu. Detta direktiv tillåter betydligt
fler tillsatser. Det är bl a A-, B-, C-, D-, E- och K-vitaminer, kalcium,
magnesium, aminosyror, kalium, järn, koppar, zink, mangan och jod som får
tillsättas. I flera fall finns inga maxgränser. Sverige sa nej men röstades ner.
Här borde regeringen agera mycket kraftigt för att förändra dessa direktiv
men framför allt för att stoppa detta i Sverige eftersom det har en hälsoeffekt.
Om koppar ges i för stora mängder kan det ge diarréer. Och om flera
ämnen i för stora mängder hamnar i barnet kan balansen i kroppen slås ut.
Alla som varit engagerade i att ge sina barn mat, vet hur lätt ett barn
reagerar negativt på för stora doser av sådant som inte är "vanlig" mat för
barnet. Vi vet också hur viktigt det är för barnets utveckling med en riktig
kost. Det är viktigt att riksdagen uttalar sin inställning i denna för barnen så
viktiga fråga.
I Sverige tillåter vi vissa andra tillsatser som kan ifrågasättas. Jag tänker på
t ex titandioxid, som kan vara förorenad med sådant som aluminium, kisel,
kadmium, arsenik, bly och kvicksilver. Med tanke på alla de vetenskapliga
rön som gjorts avseende dessa ämnen är detta mycket anmärkningsvärt.
Livsmedelsverket liksom WHO tillåter titandioxid i kost. Titandioxid har
en gräns för hur mycket som får finnas vid varje tillfälle. Vad man däremot
inte ser över är i hur många kostslag, hur många produkter som titandioxid
ingår. Det är utom allt tvivel att för mycket titandioxid leder till
hälsorisker.
Titandioxid finns i tandkrämer, snart alla, i överdrag på tuggummin, i
tabletter som är mediciner, i mat för att förbättra färgen kan vi förmoda. Om
ett litet barn eller en ung människa borstar tänderna ofta, tuggar tuggummi
hela dagarna, äter mat med titandioxid vad sker då för påverkan på en liten
kropp som skall utvecklas. Vem inom den medicinska forskningen är
intresserad av detta? Regeringen borde stimulera fram och följa upp forsk-
ning vad gäller även användningen av titandioxid.
Ett forskarlag i Heidelberg har vetenskapligt visat att kvicksilver från amal-
gamplomber passerar placentan och går in i fostret. Kvicksilver påverkar
centrala nervsystemet, kvicksilver påverkar immunsystem enligt framlagda
forskningsrapporter. Vilket ansvar tar vi för barnen, när vi fortfarande
tillåter
amalgamfyllningar i barn. Vissa distrikt har en förödande andel nya
amalgamfyllningar i barnens tänder. Invandrarbarn, flyktingbarn och framför
allt förståndshandikappade barn ska enligt det avtal som landstinget har slutit
med den nuvarande regeringen kunna erhålla amalgamplomber för de är så
besvärliga. Eftersom kvicksilver påverkar centrala nervsystemet torde inte
dessa barn bli mindre besvärliga med en sådan behandling. Många barn har
också lätt för att bli metallöverkänsliga på grund av vad som beskrivits ovan.
Det är nödvändigt att regeringen för barnens skull verkar för att amalgam inte
sätts in i barns munnar eller att gravida och ammande mammor inte har
amalgamplomber.
Regeringen har i sin proposition om hälso- och sjukvård lyft fram vikten av
att undersöka och klarlägga sambanden mellan bl a arbetslöshet och
hälsorisker. Regeringen anser att det finns skäl att överväga åtgärder för att
möta eventuella ökade resursbehov i hälso- och sjukvården. Vidare anser man
att sjukhusstrukturen måste anpassas till de samhällsekonomiska restrik-
tionerna och de medicinska behov som finns i dagens samhälle.
Det talas alldeles för litet om sambandet mellan miljö och hälsa i vårt
samhälle. Barnbilagan visar på en omfattande barnallergi, men vad görs från
medicinskt håll? Medicinska forskningsrådet har skämt ut sig tidigare för att
man delar ut forskningspengar till redan etablerade forskningsprojekt, framför
allt egna. Ett forskningsråd som innehåller för många tänkare av gammalt
slag tar inte tag i det moderna samhällets problem. Idag är det miljö och hälsa
som borde dominera den medicinska forskningen men i stället dominerar
forskningen kring åtgärder när någon redan blivit sjuk. "End of pipe-line-
synen" har inte övergett den medicinska forskningen tyvärr. Tack och lov har
industrin förstått att rena produktionen och ha rena råvaror i stället för att
rena
utsläppen. Med tanke på många ämnens förmåga att angripa centrala
nervsystem så borde även stressforskare och psykosociala forskare vara
intresserade av kopplingen mellan just miljö och hälsa. Vi anser det därför
nödvändigt att riksdagen uttalar nödvändigheten av att forskningsresurser i
större utsträckning kommer detta område till del.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning om miljö och hälsa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU-arbete för att få bort EU-direktiv som innebär risker för
barnen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning kring titandioxid,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvicksilvers påverkan på barn.