Barnkonventionens artikel 24 anger barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Barnet har också rätt till liv och överlevnad och utveckling. Det innebär att barnet har rätt till en miljö som ger bästa förutsättningar för barnets liv och utveckling. Det betyder att vi har ett särskilt ansvar för barn och unga när det gäller miljöfaktorer som påverkar barns hälsa. Det är viktigt att kosten inte innehåller för barnet riskabla saker. Det innebär att vårt boende måste vara sunt. Det innebär att inga material skall användas för barnet så att dess hälsa blir hotad.
Här i Sverige har vi arbetat alldeles för litet med att ta fram miljörelaterade hälsoproblem. Vår koncentration har varit inriktad på det psykosociala även vad gäller barn. Ingen har utvecklat tanken om att förhållandet för ett allergiskt barn spelar en än större roll eller att om ett barn blir sjukt av felaktig kost eller andra miljöfaktorer det ställs större krav på den psykosociala miljön. Dessutom leder barns sjukdomar och allergier till stor frustration i många hem, där man ständigt ska diskutera vem som ska vara hemma från arbetet, mamman eller pappan.
De svenska reglerna vad gäller tillsatser i barnmat har varit restriktiva. Det är bara gröt, modersmjölksersättning, välling, vissa fruktpuréer och juicer som får berikas. Nu har ett EU-direktiv kommit som träder i kraft nästa höst, men som i praktiken kan tillämpas redan nu. Detta direktiv tillåter betydligt fler tillsatser. Det är bl a A-, B-, C-, D-, E- och K-vitaminer, kalcium, magnesium, aminosyror, kalium, järn, koppar, zink, mangan och jod som får tillsättas. I flera fall finns inga maxgränser. Sverige sa nej men röstades ner.
Här borde regeringen agera mycket kraftigt för att förändra dessa direktiv men framför allt för att stoppa detta i Sverige eftersom det har en hälsoeffekt.
Om koppar ges i för stora mängder kan det ge diarréer. Och om flera ämnen i för stora mängder hamnar i barnet kan balansen i kroppen slås ut.
Alla som varit engagerade i att ge sina barn mat, vet hur lätt ett barn reagerar negativt på för stora doser av sådant som inte är "vanlig" mat för barnet. Vi vet också hur viktigt det är för barnets utveckling med en riktig kost. Det är viktigt att riksdagen uttalar sin inställning i denna för barnen så viktiga fråga.
I Sverige tillåter vi vissa andra tillsatser som kan ifrågasättas. Jag tänker på t ex titandioxid, som kan vara förorenad med sådant som aluminium, kisel, kadmium, arsenik, bly och kvicksilver. Med tanke på alla de vetenskapliga rön som gjorts avseende dessa ämnen är detta mycket anmärkningsvärt.
Livsmedelsverket liksom WHO tillåter titandioxid i kost. Titandioxid har en gräns för hur mycket som får finnas vid varje tillfälle. Vad man däremot inte ser över är i hur många kostslag, hur många produkter som titandioxid ingår. Det är utom allt tvivel att för mycket titandioxid leder till hälsorisker. Titandioxid finns i tandkrämer, snart alla, i överdrag på tuggummin, i tabletter som är mediciner, i mat för att förbättra färgen kan vi förmoda. Om ett litet barn eller en ung människa borstar tänderna ofta, tuggar tuggummi hela dagarna, äter mat med titandioxid vad sker då för påverkan på en liten kropp som skall utvecklas. Vem inom den medicinska forskningen är intresserad av detta? Regeringen borde stimulera fram och följa upp forsk- ning vad gäller även användningen av titandioxid.
Ett forskarlag i Heidelberg har vetenskapligt visat att kvicksilver från amal- gamplomber passerar placentan och går in i fostret. Kvicksilver påverkar centrala nervsystemet, kvicksilver påverkar immunsystem enligt framlagda forskningsrapporter. Vilket ansvar tar vi för barnen, när vi fortfarande tillåter amalgamfyllningar i barn. Vissa distrikt har en förödande andel nya amalgamfyllningar i barnens tänder. Invandrarbarn, flyktingbarn och framför allt förståndshandikappade barn ska enligt det avtal som landstinget har slutit med den nuvarande regeringen kunna erhålla amalgamplomber för de är så besvärliga. Eftersom kvicksilver påverkar centrala nervsystemet torde inte dessa barn bli mindre besvärliga med en sådan behandling. Många barn har också lätt för att bli metallöverkänsliga på grund av vad som beskrivits ovan. Det är nödvändigt att regeringen för barnens skull verkar för att amalgam inte sätts in i barns munnar eller att gravida och ammande mammor inte har amalgamplomber.
Regeringen har i sin proposition om hälso- och sjukvård lyft fram vikten av att undersöka och klarlägga sambanden mellan bl a arbetslöshet och hälsorisker. Regeringen anser att det finns skäl att överväga åtgärder för att möta eventuella ökade resursbehov i hälso- och sjukvården. Vidare anser man att sjukhusstrukturen måste anpassas till de samhällsekonomiska restrik- tionerna och de medicinska behov som finns i dagens samhälle.
Det talas alldeles för litet om sambandet mellan miljö och hälsa i vårt samhälle. Barnbilagan visar på en omfattande barnallergi, men vad görs från medicinskt håll? Medicinska forskningsrådet har skämt ut sig tidigare för att man delar ut forskningspengar till redan etablerade forskningsprojekt, framför allt egna. Ett forskningsråd som innehåller för många tänkare av gammalt slag tar inte tag i det moderna samhällets problem. Idag är det miljö och hälsa som borde dominera den medicinska forskningen men i stället dominerar forskningen kring åtgärder när någon redan blivit sjuk. "End of pipe-line- synen" har inte övergett den medicinska forskningen tyvärr. Tack och lov har industrin förstått att rena produktionen och ha rena råvaror i stället för att rena utsläppen. Med tanke på många ämnens förmåga att angripa centrala nervsystem så borde även stressforskare och psykosociala forskare vara intresserade av kopplingen mellan just miljö och hälsa. Vi anser det därför nödvändigt att riksdagen uttalar nödvändigheten av att forskningsresurser i större utsträckning kommer detta område till del.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning om miljö och hälsa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU-arbete för att få bort EU-direktiv som innebär risker för barnen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning kring titandioxid,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvicksilvers påverkan på barn.
Stockholm den 7 oktober 1996
Görel Thurdin (c)
Marianne Andersson (c) Birgitta Carlsson (c)