Inledning
Den svenska psykologutbildningen om 200 akademiska poäng är sedan 1982 sammanhållen i en femårig utbildning vid svenska universitet. Efter psykologexamen och ett års praktisk tjänstgöring under handledning (PTP) meddelar Socialstyrelsen legitimation som psykolog. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet för legitimerade psykologer och titeln psykolog har ett till hälso- och sjukvårdsområdet begränsat titelskydd. Psykologutbildningen ger en bred generalistutbildning med syfte att förbereda för yrkesutövning inom den mångfald verksamhetsområden inom de kliniska, sociala, industriella och utbildningssektorer där psykologer verkar.
Nordisk arbetsmarknad
Sedan lång tid har psykologer en gemensam nordisk arbetsmarknad med ömsesidigt erkännande, senast ratificerad 1994. Sedan samma år finns i enlighet med EES-avtal och nu EU-medlemskap ett direktiv om erkännande av motsvarande europeiska psykologutbildningar.
En del europeiska utbildningar är - liksom de nordiska - av generalist- karaktär, medan andra är mer specialiserade och snäva i sin inriktning - i huvudsak inriktade mot ett begränsat antal verksamheter eller med en begränsad metodologi inriktad på särskilda fenomen i olika verksamheter.
Utvecklingen i Norden - ledd av Norge och senare Island, och på senare år följt av Danmark och Finland - har varit att specialistutbildningar med specialisering och fördjupning mot särskilda fenomen, verksamheter eller metoder, har utvecklats för psykologer efter grundutbildning och auktorisation/legitimation samt arbetslivserfarenhet.
Även i Sverige har sedan 15-20 år en motsvarande formaliserad utbildning - dock ej exklusivt förbehållen psykologer - inom fördjupningsområdet behandling tillskapats, nämligen psykoterapiutbildning.
Den nämnda utvecklingen har svarat dels mot ett behov från verksamheter att få tillgång till specialiserad psykologisk expertis som ett komplement till legitimerade psykologer, dels mot ett inomvetenskapligt behov att öka kunskapstillväxten inom de komplexa mångfacetterade tillämpningsfält, där psykologer verkar.
Auktorisation
De nordiska länderna har utifrån sin erfarenhet sett ett behov att - förutom grundauktorisationen - också auktorisera specialistkunskaper. Sedan 1994 skedde detta i Finland genom den nya hälso- och sjukvårdslagen.
Sedan 1985 auktoriseras 1 av många specialiteter för psykologer i Sverige, nämligen den tidigare nämnda psykoterapispecialiteten (ca 2/3 av alla psykoterapeuter är psykologer).
Specialistutbildningar avseende såväl behandling i övrigt som diagnostik, metodutveckling, konsultativt arbete och organisationsarbete, för att nämna några av psykologers funktioner inom de olika verksamhetsområdena, finns etablerade inom eller utanför institutionella utbildningsgivare.
De facto har professionen själv format en specialistordning med egen auktorisationsgivning utifrån formulerade och uttalade verksamhetsbehov.
Den ömsesidiga följsamhet som länge utmärkt en gemensam nordisk arbetsmarknad - nu till delar utökad till hela EES-området - tillsammans med ömsesidigt erkännande av auktorisation står nu inför påfrestningar om idag en part, nämligen Sverige, inte följer den utveckling som råder i övriga nordiska länder vad gäller auktorisation av specialistutbildade psykologer.
Auktorisationen har befunnits ha ett värde för att tillgodose såväl verksamhetens behov som skydd och säkerhet för användaren vad avser specialiserade kunskaper. Den har dessutom indirekt medverkat till och utgjort en konfirmation av formaliserad kunskapsuppbyggnad och utbildning. Den sittande Behörighetskommittén har haft möjlighet att utreda frågan om att reglera psykologers specialistordning. Resultatet av denna utredning är inte idag känt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en auktorisation av psykologer med specialistutbildning.
Stockholm den 7 oktober 1996
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)