En av våra i särklass giftigaste tungmetaller är kvicksilver.
Idag samlar vi in kvicksilvertermometrar på grund av
miljörisker, men vad gör vi åt det kvicksilver vi fortfarande
har i våra tandlagningar? Även om vi har antagit en plan och
satsat pengar för att ta hand om kvicksilvret finns det runt
omkring oss. I TV-nyheterna beskrevs ett fynd på flera kilo
kvicksilver i ett utbytt avloppsrör från en gammal
tandläkarmottagning i Göteborg. Hur många kilon, kan
finnas i andra gamla avloppsledningar runt om i landet?
Redan idag är många personer kvicksilverförgiftade genom amalgamet som
använts att laga våra tänder med i många år. Amalgam läcker ständigt kvick-
silver genom korrosion, avnötning och avdunstning. Kvicksilverångorna tar
sedan plats i våra kroppar och förorsakar svåra lidanden för många.
Symptomen på kvicksilverförgiftning är i många fall svåra att diagnostisera
och människor blir ibland klassade som hypokondriker.
Mer tvärvetenskaplig forskning och samarbete behövs för att komma till
rätta med problemet.
För att lättare kunna diagnostisera kvicksilverförgiftning bör läkare få mer
utbildning i tungmetalltoxikologi. Det krävs också en kontinuerlig fortbild-
ning för att göra all sjukvårdspersonal observant på hur problemen kan yttra
sig för att kunna hjälpa patienter med förgiftningssymptom på effektivaste
sätt.
I Uppsala har man inrättat en amalgamklinik. Det är ett gott initiativ, men
det räcker inte för alla som idag har problem. Fler kliniker eller liknande
behövs.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning, samarbete och utbildning som underlättar
diagnostisering av tungmetallförgiftning.